Kulturekonomi

Tagna på allvar

EU, konferenser, kulturnäringarna, Reinhard Buescher

Europa Europa Europa. Jag har hållit nere resandet de senaste tre åren men nu är jag i Bryssel igen. Det är bra att följa hur tankegångarna går i olika länder och inte minst inom EU. Inte för att det alltid är klokt, men för att det får sådan påverkan på Sverige; inte främst genom lagar eller finansiering utan för att plantera eller bekräfta tankegångar kring samhällsplanering.

Jag skriver från konferensen European Cultural & Creative Industries Summit 2010 i Bryssel. Nyss var jag på scen. Nu flimrar exempel förbi på olika initiativ för att stödja dessa sektorer. Några av sådana jag har hört dussintals gånger och några nya som verkar intressanta. Vi är ett flera från Sverige här – jag har sett representanter för Näringsdepartementet, Tillväxtverket och Generator (Johanna Skantze på scen snart; för övrigt är hon en av bara tre kvinnor bland totalt 16 på scen idag).

Dagen inleddes med några chefstjänstemän på EU:s avdelningar för kultur respektive näringsliv. Många talar om att kulturella och kreativa näringar börjar tas på allvar för första gången och just nu har ett window of opportunity, vilket framför allt syftar på att arbetet med Europa 2020 är igång. Grönboken – som vi sammanfattat och talat om – nämns också i det sammanhanget.

En stor förändring också är också hur många som faktiskt talar om holistiska och länkade policyåtgärder mellan olika områden. Reinhard Buescher, chef för innovation på DG Enterprise and innovation, konstaterade att för tre år sedan hade han nog inte blivit inbjuden och hade inte heller haft något att komma med. Nu kom han med 100 miljoner euro till bordet.

Han presenterade Creative Industries Alliance (bilden närmast), en ny plattform som utifrån åtta-nio partners ska sprida information, mäkla mellan aktörer och stimulera aktiviteter i syfte att ”kapitalisera bättre på kreativitet”. Om jag förstod det rätt så är det enbart 7,5 miljoner euro som är kontanta medel från kommissionen, resten ska motfinansieras. Han sa: ”European actitivities should not burn money, but add value.”

Själv talade jag om arbetet med European Cluster Observatory då jag och Dominic Power jämfört 254 europeiska regioner samt nya boken ”Creative Business” (bilden längst ner).

Återkommer senare med fler intryck.

Det är sol ute. Men till konferenslokalen når inget väder.

Whiteboard

EU, grönbok, kreativa näringar, kulturnäringarna

Igår i Linköping var det seminarium om Europeiska kommissionens grönbok om kulturella och kreativa näringar. Rapporten heter “Unlocking the potential of cultural and creative industries” och man kan förstås fråga sig vad som låst sig och hur potentialen ser ut.

Remisstiden går ut 30 juli. Jag försökte — vilket var ett lätt jobb — få igång en diskussion om vad som är viktigt att tänka på. Vi var ungefär 30 personer från myndigheter, andra nationella organisationer, regionförbundet och kommuner på plats. Däremot vet jag inte om vi landade i något särskilt svenskt perspektiv eller kunde samlas kring konkreta förslag.

Om det var något som återkom var förslaget på hur samverkan kan skapas mellan kulturverksamheter och näringsliv (inklusive finansieringsmöjligheter), nämligen med aktivt arbetande med matchningsaktiviteter på lokal nivå, det vill säga ganska likt vad KK-stiftelsen vill skapa med sina mötesplatser.

Nedan är de punkter som jag skrev upp när alla fick möjligheten att framhålla en sak som de särskilt ville förmedla i ett remissvar. Det är förstås omöjligt att läsa vad som står där, men det var det igår också på plats — skyll på handstilen — så det är ingen skillnad. Men jag tyckte att bloggen behövde lite foton… nåväl, ni får försöka tyda om ni vill.

Sverige i EU. Livesändning måndag morgon

EU, grönbok, kreativa näringar, kulturnäringarna

Idag leder jag ett seminarium i Linköping om Europeiska kommissionens “grönbok” (green paper) för den kulturella och kreativa sektorn. Det livesänds klockan 09:30-10:30 här; och det går även att se i efterhand via den länken. (Ha inga större förväntningar på min spiritualitet. Det hela blir bara sakligt.)

Frågan är om det svenska laget med myndigheter och andra tongivande organisationer kan samla sig. Kanske bör man inte? Det kanske är bättre för vissa att samarbeta med europeiska intressegrannar. Seminariet arrangeras av Generator tillsammans med regionförbundet Östsam.

Vi har tidigare via analysbrevet spridit en sammanfattning av EU:s grönbok för kulturella och kreativa näringar. Tidningen Konstnären ställde också ett gäng frågor till mig. Det här är mina svar:

Betyder grönboken att EU har börjat få upp ögonen för de kreativa näringarna på ett nytt sätt?

Grönboken innebär en start på ett andra kliv för EU. Från att under några år börjat diskutera och fundera kan vi se grönboken som en seriös fördjupning. Men vi ska komma ihåg att en grönbok inte i sig innebär nya förslag, utan är ett diskussionsunderlag som pekar ut en riktning. Och riktningen är en del av Europas 2020-strategi, mot att Europa ska bli ledande inom innovationer. Över huvud taget hängs grönboken upp ganska mycket på den digitala utvecklingen och kopplas till utbildning och tekniska färdigheter generellt.

Hur har det sett ut tidigare? Har det funnits någon liknande satsning?

De här frågorna återknyter till det andra målet i den europeiska kulturagendan 2007, då kommissionen uppmanade EU att ta tillvara kultur som drivkraft för kreativitet och innovation inom ramen för Lissabronsstrategin. Dessutom en rad andra dokument och strategier som inte minst talar om bättre samverkan mellan kultur och andra politikområden. Notera alltså att vad den svenska kulturutredningen föreslog om aspektpolitik bara var en förlängning av det europeiska samtalet. Men framför allt har det ju bubblat på regional nivå i Europa. Många satsningar har på så sätt varit EU-finansierade, regionala projekt. Det hade varit märkligt om de här inte frågorna till sist inte landade också på kommissionens bord.

Varför bör EU satsa på de kreativa näringarna? Det är ändå en ganska liten del av hela ekonomin, 2,6 % av bruttonationalprodukten.

Det där beror på hur man räknar. Det ekonomiska bidraget är mycket större om man inkluderar indirekta effekter. Till exempel så skapar ju föreställningar, konstutställningar och andra evenemang turism som inte syns i de här siffrorna. Det ekonomiska värdet av industridesign ligger dessutom främst i hur andra produkter fungerar och säljer, inte i hur många som arbetar inom den egna sektorn. Sedan kan man också prata om kulturella värden och livskvalitet.

Du har tillsammans med forskaren Dominic Powell skrivit boken Creative Business och givit ut en rapport om de kreativa näringarna i Europa. Vilka platser är mest kreativa i Europa?

Det är omöjligt att säga vilken region som är den mest kreativa då kreativitet finns överallt och alla europeiska kulturer har rika och varierande kreativa traditioner. Däremot är det möjligt att förstå varför vissa platser är bättre på att dra nytta av deras kreativa och kulturella aktiviteter. Vad som blir synligt utifrån resultaten i rapporten är att Europas kulturella och kreativa näringar dras till några av de största städerna. Så London, Paris, Milano och Amsterdam är de största noderna där flest personer är anställda inom dessa sektorer. Men även Stockholm hamnar högt, faktiskt näst högst om vi ser på specialisering i förhållande till andra branscher.

Finns det speciella förutsättningar som skapar en extra kreativ plats? Vad är detta i så fall?

Det går att lära en hel del från historien och se vad som gjorde Florens framgångsrikt under renässansen. Kreativitet gynnas av god infrastruktur som skapar möjligheter för möten och handel, kapital, kunskapstradition, mångfald och viss instabilitet; det måste finnas en vilja att förnya sig. Om vi går till vår rapport och senare studier är det tydligt att en hög grad av specialisering är en nyckelfaktor.

Varför heter er bok ”Creative Business”? Vad är det för speciellt med ”kreativt företagande”?

Likheterna med vilket företagande som helst är faktiskt fler än skillnaderna. Vilken entreprenör som helst, inte minst uppfinnare, brinner ju för sin idé och sin produkt och vill visa världen vad man åstadkommit. Men möjligen är kreatörer mer inriktade mot skapandeprocessen och stannar ofta med den, medan andra företag är bättre på att bara se det som en del före marknadsföring och försäljning. Vad vi gör framför allt är att lyfta in exempel på företag som sysslar med böcker, musik, film, konst, mode och design. Det finns ju knappt några ekonomiböcker för kulturföretagare.

Undertiteln på boken är “10 lessons to help you build a business your way”. Vilka är era viktigaste råd?

Ha tålamod. Framgångshistorier brukar bara beskriva de senaste, lyckosamma åren, men den verkliga historien är nästan alltid längre och innehåller lika många misslyckanden som succéer.

Någonstans måste man ändå börja. Att testa och försöka och verkligen sätta igång och fortsätta är förstås det absolut viktigaste rådet för att åstadkomma något. Man kan inte heller nog underskatta vikten av kontinuitet i ett skapande. Tio rader per dag blir faktiskt en bok på två år.

Dessutom lyfter vi fram betydelsen av riktning och planering. Man bör inte bara jobba i sin verksamhet, utan också med den. Det handlar om att veta varför man gör saker, och att tacka nej till uppdrag när de inte följer vad man tänkt sig. Det handlar också om att bli bättre på att organisera så att man kan göra det man är bäst på, det vill säga inte bara bli fast i adminstration och kortsiktiga uppdrag som inte leder någonstans.

Vi diskuterar också kring gratisarbete och om vikten av att samarbeta med människor och organisationer.

Vad skulle du vilja se att EU-satsningen kom fram till? Vilken typ att satsningar skulle du vilja se?

Ärligt talat vet jag inte om så mycket behöver styras från EU. Det viktiga är att erkännandet därifrån finns och att de pekar ut några områden. Bland dessa tycker jag det är viktigt att låta kulturen knyta an till andra politikområden i högre grad och att stärka tillgången till finansieringen via olika åtgärder. Det finns också några skattetekniska problem att ta tag i för att harmoniera lagstiftningen mellan länderna.

Seminarium om grönboken 14 juni

EU, grönbok, kreativa näringar, kulturnäringarna, kulturpolitik, näringslivspolitik

Europeiska kommissionen publicerade nyligen en “grönbok” (green paper) för de kulturella och kreativa näringarna. Det vill säga ett diskussionsunderlag inför EU:s framtida politik på dessa områden. Vi har sammanfattat och här kan du ladda ner vår sammanfattning av EU:s grönbok för kulturella och kreativa näringar.

Den 14 juni leder Tobias Nielsén ett seminarium i Linköping om ett svenskt perspektiv på grönboken. Seminariet arrangeras av Generator tillsammans med regionförbundet Östsam. Kan du inte närvara? Seminariet livesänds via webben klockan 09:30-10:30 här. Ladda ned inbjudan här för mer information och anmälan.

– Grönboken innebär en start på ett andra kliv för EU. Från att under några år börjat diskutera och fundera kan vi se grönboken som en seriös fördjupning, säger Tobias Nielsén.

En av förslagspunkterna som tas upp i grönboken syftar till att skapa tillgång till finansiering.  Den handlar om betydelsen av att öka förståelsen hos investerare och banker om potentialen som finns i de ”immateriella värden” de kreativa och kulturella sektorerna bidrar med.

Exempel på åtgärder för att främja investeringsviljan är att:

• hjälpa till med att hitta ett gemensamt språk för finansmarknaden och de kulturella och kreativa sektorerna.
• samla expertis från flera sektorer för att bedöma företag och deras projekt för att bevilja lån.
• utveckla former för ”gräsrotsfinansiering”.
• inrätta en produktionsgarantifond på EU-nivå.

En annan punkt handlar om att bättre matcha färdigheterna inom den kulturella och den kreativa sektorn. Detta område handlar i huvudsak två punkter:

1. Kartlägga vilka färdigheter som finns inom dessa sektorer.
2. Kommunicera vilka dessa färdigheter är till funktioner som kommer i kontakt med dem, till exempel förvaltning, banker och finansinstitut och personer inom teknikföretag.

Detta kan göras genom att:

• inrätta partnerskap mellan utbildningar och företag.
• inrätta kuvösmiljöer eller inkubatorer.
• utbilda personer på förvaltningar etc.
• skapa coachingprogram där personer inom de kulturella och kreativa näringarna kan byta erfarenheter med varandra.

Live idag: En framtid byggd på kultur

EU, konferenser, kreativitet, kulturnäringarna

Jag var i somras kritisk till hur fumligt Sverige — såsom EU:s ordförandeland i år — betedde sig för att samtidigt fånga möjligheten att det i år också var året för kreativitet och innovation.

Det har knappast slagits på stora trumman, men när slutkonferensen för ordförandeskapet startade igår är det också slutkonferens för det här speciella temaåret.

Jag har fått äran att vara med som expert i en workshop idag, där värdarna är organisationen Upplevelseindustrin och Svenskt Designsamarbete. Rubriken är “Building our future on culture – creative industries in Europe” och diskussionerna leds av den frekventa Sverigebesökaren och cultural planning-experten Lia Ghilardi. Med också är bland andra Hasan Bakhshi från Nesta och Helsingfors borgmästare Jussi Pajanen.

Klicka här för att följa workshopen direkt på nätet (eller se i efterhand): www.bambuser.com/channel/generator
Tid: kl 13.00-14.30.

Intervju/Pia Areblad: Jag ser stora möjligheter på den europeiska nivån

EU, kulturpolitik, Pia Areblad

I slutet av september hölls EU:s stora kulturforum “Cultural Forum 2009″ i Bryssel, något vi skrivit om tidigare i analysbrevet. Kulturministern var på plats och höll tal (här kan du ladda ned hela talet) och flera projekt som finansierats inom ramen för EU:s kulturpolitik visades upp.

Mycket fokus lades på att flytta fram kulturens positioner, då ramarna för EU:s politik 2014-2020 sätts redan nästa år 2010. En tydlig strategi var att förankra kulturfrågorna inom andra politikområden som näringspolitik och innovationspolitik, för att får tillgång till mer resurser. Idag tillhör kulturpolitiken Idag omsluter kulturbudgeten inom EU 4 miljarder fram till 2013. En bråkdel av vad Sverige lägger årligen.

En som deltog på Cultural Forum 2009 var Pia Areblad på Tillt i Västra Götaland. Tillt har varit en av fem “forskningsgrupper” som har fått i uppdrag av EU att ta fram en policy kring en frågeställning kopplat till kulturområdet. Tillt har arbetat med hur konst och kultur kan intergreras i arbetslivet, något som de presenterade på ett seminarium i Bryssel under konferensen.

Vad kan då kulturen bidra med i arbetslivet?
- Det vi menar, och vi har jobbat med det här i tio år, är att det främst handlar om att föra in andra perspektiv, tänka i nya banor. “Transform your mind” pratade vi mycket om i Bryssel.
Konkret handlar det främst om tre områden: attityder och förändring, forskning och utveckling, och extern kommunikation.

Hur var konferensen i övrigt?
- Jag tyckte att det är intressant att EU försöker jobba aktivt med att bygga en plattform för kultur på europeisk nivå. Det som var intressant var att man hade lyckats engagera tjänstemän från andra politikområden som näringsliv, regional utveckling, forskning och innovation att vara med. Generaldirektörerna från de områdena medverkade på en kulturkonferens – då händer det något med kulturens status, det är en signal.

På konferensen nu pratades mycket innovation och kreativa näringar? Är det ett fokus när det pratas kultur på EU-nivå?
- Man pratar egentligen om tre delar: kulturnäringarna, medborgarnas tillgången till kultur och mångfald. Men målet är att försöka implementera tankarna i andra politikområden, så att det det kommer resurser från andra ramprogram, då kan man få loss helt nya medel till kultur. På det sättet liknar det vad man pratar om i Sverige för tillfället.

Hur ser du på framtiden för kulturfrågor inom europeisk nivå?
- Jag ser stora möjligheter. 2010 sätts ramarna för politiken mellan 2014-2020 och det är ett privilegium att får vara med att jobba med det. Det är ett jätteprojekt men det är många superkompetenta som jobbar med det här. Det är ett viktigt år vi har framför oss. Jeremy Rifkin höll en föreläsning i Prag i våras där han betonade Europas möjligheter på det här området. Vi i Europa har ett försprång globalt på områden som mångfald, kulturarv och kulturens kraft i samhället – det ger oss konkurrensfördel och en möjlighet att sticka ut. Vi måste ta tillvara på det.

“Småskaligt och självgott i Europa”: GÄSTINLÄGG / Lotta Lekvall

EU, konferenser, samhällsförändring

Det första inlägget här på bloggen, för snart två år sedan, handlade om Nätverkstan i Göteborg. Chef för Nätverkstan Kultur i Väst är Lotta Lekvall. Vi bad henne att skriva om sina intryck från förra veckans stora konferens som Regionkommittén arrangerade i Bryssel – och det blev en analys av Europas förutsättningar framåt. Mot slutet nämner hon också platser för studiebesök och organisationer som deltog.

Nätverkstan arbetar med projekt och erbjuder tjänster inom det kulturella fältet, med huvudfokus på träning och utbildning, bokföring och prenumerationstjänster. Organisationen har i flera år fokuserat på entreprenörskap inom konst och kultur och hur man kan bygga genomförbara och livskraftiga konstorganisationer inom det området. Lotta Lekvall skriver kontinuerligt på bloggen Cultural Entrepreneur och är också vicepresident i det europeiska nätverket ENCATC samt styrelsemedlem i Konstnärsnämnden.

***

Forum för Europas kreativa regioner och städer, Bryssel 20-21 april 2009
Av Lotta Lekvall

När Kina blickar på Europa konstaterar de snabbt att Europa tappar i konkurrens när det gäller industriproduktion och teknisk utveckling. Kina ligger i topp, Indien kommer snabbt efter. Perspektivet illustrerades på tidskriften Economists omslag förra månaden, där Europa visades som en liten ö, knappt synbar, bland jättarna Kina och USA. Europa har kvar sin konstnärlighet och kreativa ekonomi, menar man i artikeln, och där kan man ju hålla på. Men det utgör endast en liten, liten droppe i de stora ekonomiska världshaven.

Regionkommittén, en politisk församling för lokala och regionala myndigheter inom EU, samlade nyligen fler än fyra hundra politiker och tjänstemän för att i två dagar diskutera vikten av kreativitet och innovation för ekonomisk utveckling i Europas städer och regioner.

I publiken satt ett hundratal särskilt inbjudna unga “talanger”, konstnärer, musiker, filmare, arkitekter och designers från runt om Europa och ämnen som diskuterades i och utanför konferensrummet var många. Vad gör städer och regioner kreativa? Hur blir Europa mer kreativt? Hur ser politiker på kreativitet? Hur tar man i Europa vara på nya idéer och experimentlusta? Hur kan gräsrotsinitiativ och aktiviteter bli mer synliga för politikerna? Hur kan Europas utbildningar bli bättre på att ta till vara på barns och ungas nyfikenhet? Hur stödjer man kreativitet i skolan? Hur ska konstnärliga utbildningar förändras? Vad kommer att hända i den finansiella kris vi är inne i?

Många goda exempel lyftes fram. En anda av självsäkerhet blandad med osäkerhet vilade över seminariet. Europa är kreativt, skulle goda exempel visa. Men räcker det att självgott klappa sig för bröstet och konstatera att vi är bra som det är?

Det är riktigt att det inte råder brist på idéer, initiativ, experiment och verksamheter som vågar pröva nytt. Europa är fullt av intressanta och spännande verksamheter som försöker driva ett kontinuerligt och långsiktigt arbete inom konst, kultur och kreativ industri. Men det är småskaligt och sällan glamoröst. Vardagen består av hårt arbete som ställer höga krav på idérikedom, flexibilitet, experimentlusta, risktagande och mod. Detta faller sällan inom politikernas synfält.

Trots detta år dedikerat till innovation och kreativitet, är fortfarande ansökningsförfarandet till den försvinnande lilla pott pengar som är avsatt för konstnärligt och kulturellt arbete så byråkratiskt och krångligt att många faller på målsnöret. De flesta idéer når aldrig fram, skickar inte ens in en ansökan. Var är flexibiliteten? Var finns öppenhet för mångbottnade och utmanande projektidéer? Det finns en stor okunskap om hur kreativ näring fungerar samtidigt som förhoppningar är högt ställda till vad detta fält kan åstadkomma. Och det finns en enorm potential.

Den svåra frågan är: Vilka incitament är det EU ska satsa på för att katalysera den potential som finns inom kreativ näring? I Göteborg har man infört s k “snabb slant”. Personer upp till 25 år kan söka för kulturprojekt, det är inte mycket pengar, men ansökningsförfarandet är förenklat just därför att detta inte ska utgöra ett hinder att söka. Många små och spännande projekt kommer igång. Kanske vore det något för EU?

***

Om seminariet: www.cor.europa.eu/creativityforum

Exempel organisationer som deltog:
Brnopolis, Tjeckien, www.brnopolis.eu
Habiter Autrement, Frankrike: http://www.habiter-autrement.org/
Ruhr 2010 City of Creativity Essen, Tyskland, http://www2.ruhr2010.de/en/organisation/ruhr2010-gmbh/team.html
Region of Pays de la Loire, Frankrike, http://www.paysdelaloire.fr/

Exempel studiebesök runt Bryssel:
Atelier de Recherche et d’Action Urbaines, www.arau.org
Imec, www2.imec.be/imec_com/imec_com_homepage.php
Center for Ditigal cultures and Technology, www.imal.org
Les Halles des Tanneurs, http://www.hallesdestanneurs.be/

EU-konferens: “Spotify hade inte funnits utan Pirate Bay”

EU, konferenser, kulturnäringarna, Pirate Bay, Spotify, upplevelseindustrin

I Sverige är det tyst kring EU-året om kreativitet och innovation, men i förra veckan var det konferensvecka i Bryssel med fokus på kultur och kreativa näringar.

Imorgon skriver Lotta Lekvall, Nätverkstan, här på bloggen om den ena konferensen. Idag intervjuar vi Anders Sjöstedt, vd för organisationen Upplevelseindustrin (också känd som Nätverket för upplevelseindustrins åtta mötesplatser). Han medverkade på “The European Cultural and Creative Industries Summit 2009″ i en diskussion om nya affärsmodeller på digitala marknader.

Hur var konferensen?
- Hur den var? Hm ja, det beror nog på vem man är. ECCI-konferensen har initierats av Essen/Ruhr som är en av tre europeiska kulturhuvudstäder 2010. Det överordnade syftet med konferensen är ett ökat fokus på creative industries från EUs sida. Den har alltså i första hand ett politiskt fokus. Arbetar man med policy-utveckling, är den såklart intressant – framför allt för att mötet över huvud taget sker, mer än vad det handlar om. “Branschen” på en konferens som denna är inte kreativa näringar, utan orgabisationer som stöttar utvecklingen av dessa. Det är bra så. De här aktörerna behöver träffas för att se nya utvecklingsmodeller man själv inte har tänkt på och hitta sätt att samarbeta och rikta EU-medel till de här branscherna, mer än vad som sker idag.

Inriktningen var “the digital shift”. Hur såg deltagarna på de (digitala) upphovsrättsfrågor som varit uppe för diskussion i här som Pirate bay-rättegången, telekom-paketet (tillägg138) etc?
- Pirate Bay är något alla känner till och talar om. Upphovsrätt är lika populärt. Alla frågar efter en gyllene medelväg som både öppnar för affärsinnovation och säkrar ersättning till upphovsmännen, men få har konkreta förslag. Spotify nämndes i flera diskussioner som början på något nytt – lagligt och “gratis”.

Var det något särskilt som du tar med dig tillbaka, är det någon särskild fråga som du tycker är viktig för upplevelseindustrins utveckling framöver?
- Pirate Bay är ett av de mest omtalade och välkända svenska “företagen” i världen idag. Spotify hade inte funnits utan dem. Vi kanske borde se på hur Sverige utnyttjar detta aktivt, både inom näringsutveckling och nationell branding – inte bara diskutera om de ansvariga ska i fängelse eller inte.

Missad möjlighet: EU-året

EU, kreativitet, kulturnäringarna, upplevelseindustrin

Fortfarande inget program. Och det är i höst som det smäller.

Eller – det hade kunnat smälla.

2009 är det kreativitetens och innovationernas år i Europa. Såsom ordförandeland från och med juli har Sverige möjlighet att lyfta fram detta. Frågan är både intressant och uppmärksammad, inte minst eftersom i en tid då världen stor inför stora utmaningar och är beredd att omfamna dem.

Hundratals konferenser, projekt och utställningar kommer att äga rum runtom i Europa. Men på EU:s webbplats om året nämns inga svenska arrangemang. Jag tycker det är synd.

Jämför hur Tjeckien arrangerade “Forum for Creative Europe”, där vår kulturminister talade (och kommenterade i vår intervju här), liksom Vaclav Havel. Jag säger inte att den konferensen var vad som behövdes – jag tycker faktiskt att programmet verkade rätt tråkigt och förutsägbart – men möjligheten… möjligheten finns där. I en värld där uppmärksamhet är en brist måste man vårda varje möjlighet till tajming för att nå ut. Det är det som gör att hösten 2009 blir bättre än, säg, 2010 för de här frågorna.

Visst, vissa aktiviteter ska genomföras i Sverige. Men illa är att något officiellt, svenskt kalendarium inte är klart. En svensk webbplats om året ska släppas har vi fått höra, men ligger ännu inte uppe trots att fyra månader snart har gått och att det snart är drygt två månader innan Sveriges ordförandeskap börjar. Internationella programkontoret skyller på att de fick sitt uppdrag först i slutet av januari. Felet verkar ligga hos Utbildningsdepartementet, som ansvarar.

Sedan förra(!) veckan finns ändå en strategi med tre prioriterade områden – för den som gräver, vilket vi gjorde inför senaste analysbrevet (premiumprenumeranterna fick en 5-sidig sammanställning om EU-året). Och om man har tur i sitt googlande kan man hitta två saker under Kulturdepartementet:
- Den nya kreativa generationen, 29-31 juli, Göteborg
- Sportdirektörsmöte, 1-2 oktober, Solna

Göteborgskonferensen verkar intressant och sportdirektörsmöte… har ingen aning om vad det innebär.

Mig ligger det närmast att se hur vi missar möjligheten att på ett europeiskt plan – och i Sverige – lyfta fram och diskutera kulturpolitiken i förändring, med ny proposition, Pirate Bay-rättegång m.m. Även den generella policydiskussionen om de s.k. kreativa näringarna behöver förnyas. I Sverige har vi länge saknat ett politiskt ledarskap på nationell nivå när det gäller de kreativa näringarna och upplevelseindustrin. Det har inneburit att många regioner och kommuner har trevat med egna försök – och till slut har kommit igång med egna samarbeten (se t.ex. om KRUT nedan) – men detta har inneburit ett gigantiskt resursslöseri eftersom alla, själva, har behövt börja från början, utan vägledning och gemensam kunskap från nationellt håll. En konferens i höst, kryddad med intressanta utländska exempel, hade kunnat vara ett viktigt stöd för alla de tjänstemän som drivit de här frågorna på sina olika håll, ofta ensamma. Det hade inte varit en konferens utan mening, utan hade kunnat fylla en viktig funktion i Sverige.

Vi får se vad som kommer genomföras i höst trots allt. Jag har själv tagit initiativ till två aktiviteter, då jag noterade avsaknaden av svenska inbjudningar när datum för konferenser i höst började meddelas.

Kulturministern: “Kulturen och de kreativa näringarna får en allt större betydelse”

EU, konferenser, kulturministern

På konferensen “Forum for Creative Europe” i Prag i förra veckan var en av invigningstalarna kulturminster Lena Adelsohn Liljeroth. Vår analysbrevredaktör Johan Scheele passade på att ställa några frågor om kulturens betydelse för Europa och nyttan med sådana konferenser. När hon för övrigt lyfter fram något är det Václav Havels tal som jag tog upp i förra blogginlägget.

Vad talade du om på konferens?
- Min uppgift på konferensen var framförallt att berätta om det svenska ordförandeskapet och våra viktigaste prioriteringar. Det handlar framförallt om barns och ungas rätt till kultur och hur vi kan främja ungas kreativitet. Att främja en kreativ generation är temat både för vårt ordförandeskap på kulturområdet som helhet, och den konferens som ska hållas i Göteborg i slutet av juli.

Är det något särskilt som du lärt dig, eller tagit med dig från konferensen?
- Jag tycker att det fanns många tänkvärda bidrag och exempel på hur mycket kulturen och de kreativa näringarna har betytt och betyder för vårt välstånd i Europa. Men det starkaste intrycket gjorde nog ändå Vaclav Havel. Han underströk hur viktigt kulturen och kulturarvet är för gemenskapen i Europa och att den har ett egenvärde – oberoende av ekonomin. Jag är övertygad om att vi behöver båda dessa perspektiv. Det ena utesluter inte det andra.

Hur ser du på kulturen/de kreativa näringarna i europeiskt perspektiv och vad betyder en sådana här konferenser i sammanhanget?
- Kulturen och de kreativa näringarna får en allt större betydelse. Det är inte minst tydligt i ljuset av den rådande ekonomiska krisen. Att bilindustrin är i kris är vi alla smärtsamt medvetna om, men vad kanske inte så många känner till är att de kreativa näringarna står för en större del av EU:s samlade produktion än fordonsindustrin. Allt talar för att kreativitet och de kreativa näringarna kommer att bli ännu viktigare för framtiden. Konferenser på EU-nivå fungerar framförallt som en insprirationskälla. Vi kan lära av varandras erfarenheter och bli bättre tillsammans.