Kulturekonomi

Live idag: En framtid byggd på kultur

EU, konferenser, kreativitet, kulturnäringarna

Jag var i somras kritisk till hur fumligt Sverige — såsom EU:s ordförandeland i år — betedde sig för att samtidigt fånga möjligheten att det i år också var året för kreativitet och innovation.

Det har knappast slagits på stora trumman, men när slutkonferensen för ordförandeskapet startade igår är det också slutkonferens för det här speciella temaåret.

Jag har fått äran att vara med som expert i en workshop idag, där värdarna är organisationen Upplevelseindustrin och Svenskt Designsamarbete. Rubriken är “Building our future on culture – creative industries in Europe” och diskussionerna leds av den frekventa Sverigebesökaren och cultural planning-experten Lia Ghilardi. Med också är bland andra Hasan Bakhshi från Nesta och Helsingfors borgmästare Jussi Pajanen.

Klicka här för att följa workshopen direkt på nätet (eller se i efterhand): www.bambuser.com/channel/generator
Tid: kl 13.00-14.30.

Intervju/Pia Areblad: Jag ser stora möjligheter på den europeiska nivån

EU, kulturpolitik, Pia Areblad

I slutet av september hölls EU:s stora kulturforum “Cultural Forum 2009″ i Bryssel, något vi skrivit om tidigare i analysbrevet. Kulturministern var på plats och höll tal (här kan du ladda ned hela talet) och flera projekt som finansierats inom ramen för EU:s kulturpolitik visades upp.

Mycket fokus lades på att flytta fram kulturens positioner, då ramarna för EU:s politik 2014-2020 sätts redan nästa år 2010. En tydlig strategi var att förankra kulturfrågorna inom andra politikområden som näringspolitik och innovationspolitik, för att får tillgång till mer resurser. Idag tillhör kulturpolitiken Idag omsluter kulturbudgeten inom EU 4 miljarder fram till 2013. En bråkdel av vad Sverige lägger årligen.

En som deltog på Cultural Forum 2009 var Pia Areblad på Tillt i Västra Götaland. Tillt har varit en av fem “forskningsgrupper” som har fått i uppdrag av EU att ta fram en policy kring en frågeställning kopplat till kulturområdet. Tillt har arbetat med hur konst och kultur kan intergreras i arbetslivet, något som de presenterade på ett seminarium i Bryssel under konferensen.

Vad kan då kulturen bidra med i arbetslivet?
- Det vi menar, och vi har jobbat med det här i tio år, är att det främst handlar om att föra in andra perspektiv, tänka i nya banor. “Transform your mind” pratade vi mycket om i Bryssel.
Konkret handlar det främst om tre områden: attityder och förändring, forskning och utveckling, och extern kommunikation.

Hur var konferensen i övrigt?
- Jag tyckte att det är intressant att EU försöker jobba aktivt med att bygga en plattform för kultur på europeisk nivå. Det som var intressant var att man hade lyckats engagera tjänstemän från andra politikområden som näringsliv, regional utveckling, forskning och innovation att vara med. Generaldirektörerna från de områdena medverkade på en kulturkonferens – då händer det något med kulturens status, det är en signal.

På konferensen nu pratades mycket innovation och kreativa näringar? Är det ett fokus när det pratas kultur på EU-nivå?
- Man pratar egentligen om tre delar: kulturnäringarna, medborgarnas tillgången till kultur och mångfald. Men målet är att försöka implementera tankarna i andra politikområden, så att det det kommer resurser från andra ramprogram, då kan man få loss helt nya medel till kultur. På det sättet liknar det vad man pratar om i Sverige för tillfället.

Hur ser du på framtiden för kulturfrågor inom europeisk nivå?
- Jag ser stora möjligheter. 2010 sätts ramarna för politiken mellan 2014-2020 och det är ett privilegium att får vara med att jobba med det. Det är ett jätteprojekt men det är många superkompetenta som jobbar med det här. Det är ett viktigt år vi har framför oss. Jeremy Rifkin höll en föreläsning i Prag i våras där han betonade Europas möjligheter på det här området. Vi i Europa har ett försprång globalt på områden som mångfald, kulturarv och kulturens kraft i samhället – det ger oss konkurrensfördel och en möjlighet att sticka ut. Vi måste ta tillvara på det.

“Småskaligt och självgott i Europa”: GÄSTINLÄGG / Lotta Lekvall

EU, konferenser, samhällsförändring

Det första inlägget här på bloggen, för snart två år sedan, handlade om Nätverkstan i Göteborg. Chef för Nätverkstan Kultur i Väst är Lotta Lekvall. Vi bad henne att skriva om sina intryck från förra veckans stora konferens som Regionkommittén arrangerade i Bryssel – och det blev en analys av Europas förutsättningar framåt. Mot slutet nämner hon också platser för studiebesök och organisationer som deltog.

Nätverkstan arbetar med projekt och erbjuder tjänster inom det kulturella fältet, med huvudfokus på träning och utbildning, bokföring och prenumerationstjänster. Organisationen har i flera år fokuserat på entreprenörskap inom konst och kultur och hur man kan bygga genomförbara och livskraftiga konstorganisationer inom det området. Lotta Lekvall skriver kontinuerligt på bloggen Cultural Entrepreneur och är också vicepresident i det europeiska nätverket ENCATC samt styrelsemedlem i Konstnärsnämnden.

***

Forum för Europas kreativa regioner och städer, Bryssel 20-21 april 2009
Av Lotta Lekvall

När Kina blickar på Europa konstaterar de snabbt att Europa tappar i konkurrens när det gäller industriproduktion och teknisk utveckling. Kina ligger i topp, Indien kommer snabbt efter. Perspektivet illustrerades på tidskriften Economists omslag förra månaden, där Europa visades som en liten ö, knappt synbar, bland jättarna Kina och USA. Europa har kvar sin konstnärlighet och kreativa ekonomi, menar man i artikeln, och där kan man ju hålla på. Men det utgör endast en liten, liten droppe i de stora ekonomiska världshaven.

Regionkommittén, en politisk församling för lokala och regionala myndigheter inom EU, samlade nyligen fler än fyra hundra politiker och tjänstemän för att i två dagar diskutera vikten av kreativitet och innovation för ekonomisk utveckling i Europas städer och regioner.

I publiken satt ett hundratal särskilt inbjudna unga “talanger”, konstnärer, musiker, filmare, arkitekter och designers från runt om Europa och ämnen som diskuterades i och utanför konferensrummet var många. Vad gör städer och regioner kreativa? Hur blir Europa mer kreativt? Hur ser politiker på kreativitet? Hur tar man i Europa vara på nya idéer och experimentlusta? Hur kan gräsrotsinitiativ och aktiviteter bli mer synliga för politikerna? Hur kan Europas utbildningar bli bättre på att ta till vara på barns och ungas nyfikenhet? Hur stödjer man kreativitet i skolan? Hur ska konstnärliga utbildningar förändras? Vad kommer att hända i den finansiella kris vi är inne i?

Många goda exempel lyftes fram. En anda av självsäkerhet blandad med osäkerhet vilade över seminariet. Europa är kreativt, skulle goda exempel visa. Men räcker det att självgott klappa sig för bröstet och konstatera att vi är bra som det är?

Det är riktigt att det inte råder brist på idéer, initiativ, experiment och verksamheter som vågar pröva nytt. Europa är fullt av intressanta och spännande verksamheter som försöker driva ett kontinuerligt och långsiktigt arbete inom konst, kultur och kreativ industri. Men det är småskaligt och sällan glamoröst. Vardagen består av hårt arbete som ställer höga krav på idérikedom, flexibilitet, experimentlusta, risktagande och mod. Detta faller sällan inom politikernas synfält.

Trots detta år dedikerat till innovation och kreativitet, är fortfarande ansökningsförfarandet till den försvinnande lilla pott pengar som är avsatt för konstnärligt och kulturellt arbete så byråkratiskt och krångligt att många faller på målsnöret. De flesta idéer når aldrig fram, skickar inte ens in en ansökan. Var är flexibiliteten? Var finns öppenhet för mångbottnade och utmanande projektidéer? Det finns en stor okunskap om hur kreativ näring fungerar samtidigt som förhoppningar är högt ställda till vad detta fält kan åstadkomma. Och det finns en enorm potential.

Den svåra frågan är: Vilka incitament är det EU ska satsa på för att katalysera den potential som finns inom kreativ näring? I Göteborg har man infört s k “snabb slant”. Personer upp till 25 år kan söka för kulturprojekt, det är inte mycket pengar, men ansökningsförfarandet är förenklat just därför att detta inte ska utgöra ett hinder att söka. Många små och spännande projekt kommer igång. Kanske vore det något för EU?

***

Om seminariet: www.cor.europa.eu/creativityforum

Exempel organisationer som deltog:
Brnopolis, Tjeckien, www.brnopolis.eu
Habiter Autrement, Frankrike: http://www.habiter-autrement.org/
Ruhr 2010 City of Creativity Essen, Tyskland, http://www2.ruhr2010.de/en/organisation/ruhr2010-gmbh/team.html
Region of Pays de la Loire, Frankrike, http://www.paysdelaloire.fr/

Exempel studiebesök runt Bryssel:
Atelier de Recherche et d’Action Urbaines, www.arau.org
Imec, www2.imec.be/imec_com/imec_com_homepage.php
Center for Ditigal cultures and Technology, www.imal.org
Les Halles des Tanneurs, http://www.hallesdestanneurs.be/

EU-konferens: “Spotify hade inte funnits utan Pirate Bay”

EU, konferenser, kulturnäringarna, Pirate Bay, Spotify, upplevelseindustrin

I Sverige är det tyst kring EU-året om kreativitet och innovation, men i förra veckan var det konferensvecka i Bryssel med fokus på kultur och kreativa näringar.

Imorgon skriver Lotta Lekvall, Nätverkstan, här på bloggen om den ena konferensen. Idag intervjuar vi Anders Sjöstedt, vd för organisationen Upplevelseindustrin (också känd som Nätverket för upplevelseindustrins åtta mötesplatser). Han medverkade på “The European Cultural and Creative Industries Summit 2009″ i en diskussion om nya affärsmodeller på digitala marknader.

Hur var konferensen?
- Hur den var? Hm ja, det beror nog på vem man är. ECCI-konferensen har initierats av Essen/Ruhr som är en av tre europeiska kulturhuvudstäder 2010. Det överordnade syftet med konferensen är ett ökat fokus på creative industries från EUs sida. Den har alltså i första hand ett politiskt fokus. Arbetar man med policy-utveckling, är den såklart intressant – framför allt för att mötet över huvud taget sker, mer än vad det handlar om. “Branschen” på en konferens som denna är inte kreativa näringar, utan orgabisationer som stöttar utvecklingen av dessa. Det är bra så. De här aktörerna behöver träffas för att se nya utvecklingsmodeller man själv inte har tänkt på och hitta sätt att samarbeta och rikta EU-medel till de här branscherna, mer än vad som sker idag.

Inriktningen var “the digital shift”. Hur såg deltagarna på de (digitala) upphovsrättsfrågor som varit uppe för diskussion i här som Pirate bay-rättegången, telekom-paketet (tillägg138) etc?
- Pirate Bay är något alla känner till och talar om. Upphovsrätt är lika populärt. Alla frågar efter en gyllene medelväg som både öppnar för affärsinnovation och säkrar ersättning till upphovsmännen, men få har konkreta förslag. Spotify nämndes i flera diskussioner som början på något nytt – lagligt och “gratis”.

Var det något särskilt som du tar med dig tillbaka, är det någon särskild fråga som du tycker är viktig för upplevelseindustrins utveckling framöver?
- Pirate Bay är ett av de mest omtalade och välkända svenska “företagen” i världen idag. Spotify hade inte funnits utan dem. Vi kanske borde se på hur Sverige utnyttjar detta aktivt, både inom näringsutveckling och nationell branding – inte bara diskutera om de ansvariga ska i fängelse eller inte.

Missad möjlighet: EU-året

EU, kreativitet, kulturnäringarna, upplevelseindustrin

Fortfarande inget program. Och det är i höst som det smäller.

Eller – det hade kunnat smälla.

2009 är det kreativitetens och innovationernas år i Europa. Såsom ordförandeland från och med juli har Sverige möjlighet att lyfta fram detta. Frågan är både intressant och uppmärksammad, inte minst eftersom i en tid då världen stor inför stora utmaningar och är beredd att omfamna dem.

Hundratals konferenser, projekt och utställningar kommer att äga rum runtom i Europa. Men på EU:s webbplats om året nämns inga svenska arrangemang. Jag tycker det är synd.

Jämför hur Tjeckien arrangerade “Forum for Creative Europe”, där vår kulturminister talade (och kommenterade i vår intervju här), liksom Vaclav Havel. Jag säger inte att den konferensen var vad som behövdes – jag tycker faktiskt att programmet verkade rätt tråkigt och förutsägbart – men möjligheten… möjligheten finns där. I en värld där uppmärksamhet är en brist måste man vårda varje möjlighet till tajming för att nå ut. Det är det som gör att hösten 2009 blir bättre än, säg, 2010 för de här frågorna.

Visst, vissa aktiviteter ska genomföras i Sverige. Men illa är att något officiellt, svenskt kalendarium inte är klart. En svensk webbplats om året ska släppas har vi fått höra, men ligger ännu inte uppe trots att fyra månader snart har gått och att det snart är drygt två månader innan Sveriges ordförandeskap börjar. Internationella programkontoret skyller på att de fick sitt uppdrag först i slutet av januari. Felet verkar ligga hos Utbildningsdepartementet, som ansvarar.

Sedan förra(!) veckan finns ändå en strategi med tre prioriterade områden – för den som gräver, vilket vi gjorde inför senaste analysbrevet (premiumprenumeranterna fick en 5-sidig sammanställning om EU-året). Och om man har tur i sitt googlande kan man hitta två saker under Kulturdepartementet:
- Den nya kreativa generationen, 29-31 juli, Göteborg
- Sportdirektörsmöte, 1-2 oktober, Solna

Göteborgskonferensen verkar intressant och sportdirektörsmöte… har ingen aning om vad det innebär.

Mig ligger det närmast att se hur vi missar möjligheten att på ett europeiskt plan – och i Sverige – lyfta fram och diskutera kulturpolitiken i förändring, med ny proposition, Pirate Bay-rättegång m.m. Även den generella policydiskussionen om de s.k. kreativa näringarna behöver förnyas. I Sverige har vi länge saknat ett politiskt ledarskap på nationell nivå när det gäller de kreativa näringarna och upplevelseindustrin. Det har inneburit att många regioner och kommuner har trevat med egna försök – och till slut har kommit igång med egna samarbeten (se t.ex. om KRUT nedan) – men detta har inneburit ett gigantiskt resursslöseri eftersom alla, själva, har behövt börja från början, utan vägledning och gemensam kunskap från nationellt håll. En konferens i höst, kryddad med intressanta utländska exempel, hade kunnat vara ett viktigt stöd för alla de tjänstemän som drivit de här frågorna på sina olika håll, ofta ensamma. Det hade inte varit en konferens utan mening, utan hade kunnat fylla en viktig funktion i Sverige.

Vi får se vad som kommer genomföras i höst trots allt. Jag har själv tagit initiativ till två aktiviteter, då jag noterade avsaknaden av svenska inbjudningar när datum för konferenser i höst började meddelas.

Kulturministern: “Kulturen och de kreativa näringarna får en allt större betydelse”

EU, konferenser, kulturministern

På konferensen “Forum for Creative Europe” i Prag i förra veckan var en av invigningstalarna kulturminster Lena Adelsohn Liljeroth. Vår analysbrevredaktör Johan Scheele passade på att ställa några frågor om kulturens betydelse för Europa och nyttan med sådana konferenser. När hon för övrigt lyfter fram något är det Václav Havels tal som jag tog upp i förra blogginlägget.

Vad talade du om på konferens?
- Min uppgift på konferensen var framförallt att berätta om det svenska ordförandeskapet och våra viktigaste prioriteringar. Det handlar framförallt om barns och ungas rätt till kultur och hur vi kan främja ungas kreativitet. Att främja en kreativ generation är temat både för vårt ordförandeskap på kulturområdet som helhet, och den konferens som ska hållas i Göteborg i slutet av juli.

Är det något särskilt som du lärt dig, eller tagit med dig från konferensen?
- Jag tycker att det fanns många tänkvärda bidrag och exempel på hur mycket kulturen och de kreativa näringarna har betytt och betyder för vårt välstånd i Europa. Men det starkaste intrycket gjorde nog ändå Vaclav Havel. Han underströk hur viktigt kulturen och kulturarvet är för gemenskapen i Europa och att den har ett egenvärde – oberoende av ekonomin. Jag är övertygad om att vi behöver båda dessa perspektiv. Det ena utesluter inte det andra.

Hur ser du på kulturen/de kreativa näringarna i europeiskt perspektiv och vad betyder en sådana här konferenser i sammanhanget?
- Kulturen och de kreativa näringarna får en allt större betydelse. Det är inte minst tydligt i ljuset av den rådande ekonomiska krisen. Att bilindustrin är i kris är vi alla smärtsamt medvetna om, men vad kanske inte så många känner till är att de kreativa näringarna står för en större del av EU:s samlade produktion än fordonsindustrin. Allt talar för att kreativitet och de kreativa näringarna kommer att bli ännu viktigare för framtiden. Konferenser på EU-nivå fungerar framförallt som en insprirationskälla. Vi kan lära av varandras erfarenheter och bli bättre tillsammans.

Gott nytt kreativt och innovativt år!

Add new tag, EU

I år är det kreativiteten och innovationernas år i Europa. Året invigs nu på onsdag, i Prag, av “framstående affärsmän, konstnärer och formgivare”.

Jag tycker att det ska bli spännande att se vad Sverige gör av det, när vi tar över ordförandeskapet i sommar. Hur vi till exempel arbetar för att utveckla verksamheter med både en estetisk och en ekonomisk bas, som är ett av målen. Och om vi också satsar på att föra samman konstnärer, formgivare och affärsmän.

Reinfeldt & Co har i alla fall en diger skara till sin hjälp. Guruer som Richard Florida och arkitekten Rem Koolhaas, den framstående koreografen Anne Teresa de Keersmaeker, Microsoft-chefen Jean-Philippe Courtois, Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg Henriksson samt innovationsforskaren Bengt-Åke Lundvall.

Den sistnämnda har skrivit ned sina idéer om varför dagens kris kan vara bra. Han verkar nyanserad och vettig och påpekar bland annat att all kreativitet inte är bra för ekonomin, utan att det snarare är just kreativitet och finansiella innovationer som har skapat dagens problem.

Själv liknar Lundvall kreativitetens roll för ekonomin vid saltets för matlagningen: det är helt nödvändigt, men det gäller att inte ta för mycket, utan precis lagom.

Frihandel eller kulturprotektionism

EU, världshandel

Vad är kultur? Sällan skärskådas frågan så mycket som i diskussioner om frihandel.

Då och då har den rört upp en storm. Numera ligger fokus snare på att jaga piratkopiering, men frågan om frihandel kontra protektionism puttrar på.

Det handlar om huruvida ett land kan ta sig friheter att subventionera sin kultur eller stödja den genom kvoter, i förhållande till de frihandsavtal som finns.

För några år sedan rasade den amerikanska filmbranschens organisation och dåvarande chefen Jack Valenti sa under förhandlingarna:

“The negotiation has nothing to do with culture unless European soap operas and game shows are the equivalent of Moliere. This is all about the hard business of money.”

När vi träffade Yudhishthir Raj Isar frågade vi om hans syn på spänningen, men han var väldigt avslappnad och kallade diskussionen för “spel för gallerierna”. Han menade att även om det intellektuellt finns en spänning, så saknar den betydelse i praktiken. Kvoter och subventioner i olika länder minskar knappast möjligheterna för export av kultur- och underhållningsprodukter. Framför allt om man ser till USA och deras lobbyarbete. Han sa:

“När jag pratar med amerikaner frågar jag: varför ställer ni till så mycket oväsen för det här?”

Politisk fildelningsrevolt

bokbranschen, EU, filmbranschen, musikbranschen, nedladdning

En debatt har rasat på Expressens debattsida i början av året. Intressant, inte minst eftersom diskussionen sammanfattar de olika argumenten rätt väl.

Ibland blir det mycket “äpplen och päron”. Det lite väl mycket likhetstecken mellan bevarande av upphovsrätten och införande av kontrollstat.

Det började med att några moderata riksdagsmän gick mot partilinjen och menade att den idag illegala fildelningen skulle avkriminaliseras. → continue reading