Kulturekonomi

Apropå datorspel

datorspel

Här är senaste numret av International Journal of Computer Game Research. De tar bland annat upp problemet med att undervisa i spel, eftersom studenternas nivåer varierar så oerhört. Och mycket annat.

Den eviga frågan

datorspel, kulturdebatt, Tyskland

I den senaste kommentaren här på bloggen, när detta skrivs, frågar Fredrik om inte idrott är kultur. Han råkar vara elitmålvakt i hockey (och gammal klasskamrat till mig).

Well… vad som är kultur eller inte, är onekligen en fråga som hänger med – och som alltid med ord formas de efter tiden. Få skulle hålla med om att jazz inte är “kultur” idag. Men om du ställt frågan för 50 år sedan hade svaret varit annorlunda. (Det är nästan exakt ett halvt sekel sedan Kind of Blue spelades in.)

Spelar det någon roll? Ja, eftersom det innebär hur vi ser på kulturpolitiken och till exempel stiftelsers arbete med kultur. Också när vi mäter – för att kunna avgränsa rätt – men de mätningarna sker ju ofta som en förlängning av hur politikerområden ser på sig själva.

Kanske är jag bara närsynt, men sker inte något ganska radikalt med synen på kultur just nu? Få reagerar exempelvis på de stora dagstidningarnas kulturbilagor som innehåller lika delar av de som tidigare kallades “nöje” och “traditionell kultur”. När jag själv pratar om den nutida konvergensen mellan gammalt och nytt liksom mellan olika former så är det få som reagerar, utan de flesta nickar instämmande. En av få motreaktioner som jag fått var på den här bloggen från Thure Stenström, prof. emer. i litteraturvetenskap.

Det ska bli intressant att se hur kulturutredningen formulerar sig kring kulturbegreppet. Hur som helst kommer ju synen på kultur speglas av förslagen. I alla fall om de inte bara handlar om omorganisationer.

I dag läser jag dessutom hur presidenten för det tyska kulturrådet, Olaf Zimmermann, säger att “sofistikerade datorspel” är beroende av manusförfattare, kompositörer, musiker och formgivare. I mars kommer den tyska regeringen ihop med datorspelsbranschens organisation dela ut en utmärkelse för att belöna”spel med hög kvalitet och med utbildnings- och kulturellt värde”. Priset är värt 600.000 euro.

Kulturrådschefen Zimmermann säger:

“Maybe in twenty years the current debates on whether games are art or not will seem absurd to us. We now have exhibitions dedicated to comic art and comic drawers are considered to be artists – in a few years it could be the same with game developers.“

Miljömedveten kulturindustri?

datorspel

En variant på temat “grönsaker och konst” är det biologiska fantasispelet Spore, som släpptes i dag och som DN i sin recension kallar för ett “mästerverk”. Sonen fastnade direkt, alltmedan jag mest satt och funderade över försäljningsstrategin.

Först kunde man köpa ett verktyg för att bygga sina egna figurer; någon månad senare släpptes själva spelet och köpte man det, fick man pengarna tillbaka för “gubbverktyget”. Är inte det ett smart, på gränsen till manipulativt, sätt att få alla att köpa spelet?

Hur som helst: det verkar vara ett kanonspel. Och det är verkligen både kul och bra att det äntligen finns något slags miljömedvetande i film- och spelvärlden. Ett annat aktuellt exempel är förstås filmen Wall E, som är suverän!

Våren 2008 = ett datorspel

datorspel, kulturdebatt

Varje tid har sina verk.

1981 var det för många en ”Indiana Jones”-film. 2008 kommer det inte vara en ”Indiana Jones”-film, även om den ligger i topp på filmlistan och drog in 269 miljoner dollar under premiärhelgen totalt i världen.

Våren 2008 kommer för vissa – i Sverige – i stället definieras av Lars Noréns dagbok, men för långt fler handlar den i stället om datorspelet ”Grand Theft Auto IV”.

Spelet sålde för 310 miljoner dollar första dagen och kontinuerligt trillar nya försäljningsrekord in. Prognosen är 12 miljoner sålda spel i år. Nästan i paritet att under ett år komma upp i samma liga som dundersuccéerna i skivväg med exempelvis Michael Jackson (26 miljoner ex) och The Beatles (19 miljoner ex av två album).

I Sverige var reklamkampanjen för spelet inte så framträdande, men jag hörde från New York att där har ingen produkt varit i närheten av samma mängd affischer på stan. I Sverige var dock en sak tydlig: högsta betyg i alla stora tidningar och med förstasidor på kulturbilagorna.

Jag har bara sett småglimtar av spelet och man kan tycka vad man vill om våldsfixeringen. Den är åtminstone inte värre än i Oscarbelönade och överallt hyllade filmen ”No country for old men”.

Lekfullheten och hantverket är hur som helst bländande och jag är oerhört nyfiken på utvecklingen av datorspel som genre. Även på hur vi kommer se framöver på kopplingen av datorspel till kultursfären, inklusive kulturpolitiken, vilken drivits rätt hårt i Sverige. Jag tror att vi kommer se på datorspel på samma sätt som vi gör på film – business ibland, konst ibland, ”nyttigt” ibland, och ofta en blandning.

Kulturministern delar ut spelpris

datorspel

Allt fler uppmärksammar och erkänner datorspel som något mer än förströelse eller något farligt.

På torsdag delar kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth ut pris till bästa svenska spel på Spelgalan. Hon säger i ett pressmeddelande:

Det är viktigt att komma ihåg att det finns flera dimensioner i dataspelande och utvecklingen av dataspel, det handlar inte bara om underhållning utan också om en kulturell uttrycksform.

I det senaste inlägget på bloggen Print Is Dead – en av mina favoritbloggar – kommenteras läsandet i jämförelse med datorspel: → continue reading

Tekniktomten, tvåltelefonen och livet som prosument

datorspel, design, mobil

Tomten kom med en säck full av teknik: en PC, en iPod och dessutom hade det ju redan innan jul kommit en ny mobiltelefon, eftersom den gamla hade gått sönder. Så det är bara att gissa i vilket tecken julen har gått… ja, just det, i svordomarnas tecken!

Vilket föranleder en liten fråga: när bestämdes det att vi konsumenter själva skulle stå för allt jobb, och – misstänker jag – all produktutveckling? När inte bara valde, utan tvingades vi att bli prosumenter? När började produkter som är långt ifrån färdigutvecklade lanseras på marknaden? Varför ska vi, som betalar för dem, också utveckla dem, genom att ständigt och jämt skicka in miljoner små felrapporter? Och hur kan modern teknik vara så extremt användarovänlig? → continue reading

Frankrike: “Datorspel är kultur”

datorspel, finansiering

Kulturpolitik kontra frihandel – det är frågan.

Nu har EU-kommissionen sagt okej till Frankrike – efter en rejäl omarbetning av landets första förslag – att erbjuda skattelättnader upp till 20% av produktionskostnaderna för datorspelutvecklare som skapar spel med “kulturellt innehåll”.

Hur kulturellt innehåll ska definieras har jag inte sett. Men jag gissar på att det handlar det om språk, “lovvärda syften” (fransk historia!) och i många fall målgruppen barn och ungdom.

Liknar diskussionen för några sedan om film, om ni minns. Då fick filmstödet fortsatt godkännande av EU:s generaldirektorat för konkurrensfrågor för att stödja “svåra filmer”. Vad det innebär att en film är svår? Inte heller då kom någon förklaring.

Men jag ska inte raljera för mycket. En oerhört klurig fråga, det här, som rätt få har lyft upp. Å ena sidan snack om kultur som exportvara och näring, å andra sidan kulturargument som motiverar protektionism.

Bara man inte kommer med handelshinder i form av kvoter och tullar.

Sådan är datorspelaren

datorspel

Unga som spelar datorspel dricker mindre alkohol. Inga samband mellan datorspel eller sämre hälsa.

Det är två resultat från Ungdomsstyrelsens undersökning som baserar sig på en enkät med 2 900 unga mellan 16 och 25 år. Materialet finns i den antologi som Ungdomsstyrelsen släppte idag om ungdomar och datorspelande. Titeln är densamma som konferensen jag var på i samband med Dreamhack: “Unga och nätverkskulturer – mellan moralpanik och teknikromantik.”

Det ryktas att Svenska dataspelsbranschen firade med tårta.

Världens största kulturfestival sett till deltagare?

datorspel, konferenser

Dreamhack, Jönköping. Det är nedsläckt i den enorma mässlokalen. I princip det enda ljuset kommer från skärmar, några datorburkar med inbyggda lysdioder och hemsnickrade ljusslingor. Bord i rad efter rad och vid borden nästan tio tusen killar (och några tjejer) som spelar, moddar, kollar på film, nätverkar.

Finns det något större kulturevenemang i Sverige när det gäller deltagare och inte bara betraktare? Eller i världen med tanke på att Dreamhack är världens största LAN-party? Kanske finns körfestivaler av samma omfattning?

Störst eller inte så är Dreamhack det bästa exemplet på ett kulturevenemang för datorspelsbranschen. Det är här man möts och gemensamt skapar något – med hjälp av datorspel, eller programmering för datorspel, och sociala nätverk.

I dag och i går är här konferens med rubriken ”Unga och nätverkskulturer – mellan moralpanik och teknikromantik”. Arrangörer är Ungdomsstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting.

→ continue reading

Offentligas roll (i kulturen och annars)

datorspel, finansiering, kulturdebatt, kulturnäringarna, kulturpolitik

I dag ska jag repa ihop med Per Strömbäck, talesman för ”Svenska dataspelsbranschen”. Vi ska testa restaurang – och bord – inför hans lunchdate med kulturministern imorgon.

Säkerligen kommer han diskutera vilken roll det offentliga kan fylla i datorspelsbranschen. Både idag och med fru kulturministern.

Jag funderar generellt kring detta på väg nerför Katarinavägen efter att ha läst två artiklar vid frukostbordet. → continue reading