Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
10 september 2014 under Noterat | kommentera

Nordiska samarbeten

red red

2014-09-05 10.45.54

I juni blev det klart att Nordiska ministerrådets projekt KreaNord läggs ned till årsskiftet, ett år tidigare än planerat. Projektet har pågått sedan 2010 och har handlat om att främja tillväxt i den kulturella och kreativa sektorn. Några aktiviteter kommer dock att fortsätta löpa på under 2015.

Tanken är att lärdomarna från KreaNord och arbetet kring den kulturella och kreativa sektorn ska infogas i programmet Nordic Innovation inom ett Nordic Lighthouse-projekt. För att förbereda inför detta skifte var det i förra veckan en konferens i Helsingfors där frågan om vad som bör göras diskuterades. Än så länge är processen i ett tidigt skede men bestämt är att ett särskilt fokus kommer ligga på det tvärsektoriella, det vill säga hur kulturella och kreativa företag kan samarbeta med företag inom andra sektorer. Ett utkast på förslag till vilka insatser som Nordic Lighthouse-projektet ska omfatta ska komma i månadsskiftet september och oktober.

Vid konferensen höll även Rasmus Wiinstedt Tscherning en presentation kring de policyrekommendationer European Creative Industries Alliance (ECIA) kommer att offentliggöra 27-28 november då ECIA arrangerar en slutkonferens i Amsterdam. Tre övergripande teman för rekommendationerna är:

  • Stimulera innovation och tillväxt genom att möjliggöra tvärsektoriella samarbeten.
  • Bygga bättre företagsstöd i regionala ekosystem.
  • Mäta och stärka kännedomen om de kreativa företagens värden.

Vi återkommer i senare inlägg till diskussionen om Nordic Lighthouse och ECIA senare under hösten.

 

 

Kommentera
29 augusti 2014 under Noterat | 3 kommentarer

Här är kulturpolitiken

red red

post23264

Nu är det bara drygt två veckor kvar till valet. I de stora utfrågningarna och de mest medialt uppmärksammade debatterna har inte kulturpolitiken varit särskilt framträdande. I första hand syns den kanske i diskussioner om läsning kopplat till skolan.

Riksdagspartierna skulle kunna göra mer för att lyfta kulturfrågorna. Har någon politiker verkligen gått ut med emfas och visat att den vill bli nästa kulturminister?

För att underlätta lite för den kulturpolitiskt intresserade har vi nedan sammanställt några ingångar till den som vill fördjupa sig i kulturpolitiken på riksnivå. Kom gärna in med fler tips på fler källor som målar upp de större dragen i den kulturpolitiska diskussionen och kan lyfta kulturfrågorna på agendan.

Vad tycker riksdagspartierna i kulturpolitiken?

Tankesmedjan Timbro har analyserat i två rapporter visionerna för vad alliansen respektive oppositionen vill med kulturpolitiken.

Sveriges Radio har också inlett sin storsatsning på kulturpolitiska frågor inför valet. Läs mer och lyssna ikapp på serien “Kulturvalet”.

Uppdaterat 12 september 2014

Kommentera
29 augusti 2014 under Noterat | kommentera

Stadsutveckling med samverkan | Del 4

red red

Det här är ett av flera inlägg i en serie som tar fasta på lärdomar från olika exempel på hur det är möjligt att arbeta med kultur i platsutveckling. Inläggen är baserade på rapporten ”Stadsutveckling med samverkan – Processer och arbetsmetoder med kultur” somVolante Research tagit fram i samarbete med Mälardalsrådet. I detta inlägg ser vi närmre på hur Västerås arbetat för att utveckla stadskärnan i samverkan mellan olika sektorer och aktörer där kulturen är en betydelsefull del i helhetsarbetet.

***

1processvasteras

En viktig aktör i utvecklingen av de centrala delarna i Västerås är Västerås City, ett bolag som ägs gemensamt av handlarna och fastighetsägarna men som också samlar olika privata och offentliga aktörer i frågor om stadsutvecklingen. Frågor som bolaget driver handlar bland annat om tillgänglighet, stadsmiljön och hur utbudet ser ut.

Ett bevis på att samverkansarbetet fungerat väl är att Västerås blivit utsedd till årets stadskärna. Två faktorer kan lyftas fram som centrala för att samverkansarbetet ska fungera.

Arbetsgrupper med beslutsmandat. I arbetsgrupperna ingår personer som har mandat att ta beslut och agera på sina respektive positioner. De är således inte bara diskussionsgrupper som kan bidra med underlag.

Gemensam målbild. De olika aktörerna är överens om en gemensam vision vilken också brutits ned i mer specifika och konkreta åtaganden. En arbetsprocess där många olika aktörer ingår med delvis olika intressen får på så sätt en mer tydlig struktur. Det gör också att det är lättare delegera beslut till arbetsgrupperna.

Den gemensamma målbilden utgår ifrån den vision som Västerås tagit fram för 2026. Baserat på denna vision har Västerås City tagit fram en gemensam målbild och värdegrund för samverkansarbetet i de centrala stadsdelarna och slutligen en utvecklingsstrategi med konkreta delmål.

En gemensam målbild bidrar också till att mer informell samverkan fungerar mer smidigt menar Maria Fors. Ett exempel på detta är Kulturnatten som staden arrangerar i september varje år. Det finns inte något förbud mot att handlare inte ska hålla öppet men de handlare som håller öppet ska bidra till Kulturnattens arrangemang i någon form, exempelvis genom att anlita livemusiker i sin lokal.

Det ska på så sätt inte gå att enbart tjäna pengar på kulturen utan att också bidra till evenemanget. Detta förhållningssätt kräver inte något skriftligt avtal utan vilar på den värdegrund som gemensamt har arbetats fram inom ramen för visionen.

Kommentera
25 augusti 2014 under Noterat | kommentera

Stadsutveckling med samverkan | Del 3

red red

Det här är ett av flera inlägg i en serie som tar fasta på lärdomar från olika exempel på hur det är möjligt att arbeta med kultur i platsutveckling. Inläggen är baserade på rapporten ”Stadsutveckling med samverkan – Processer och arbetsmetoder med kultur” somVolante Research tagit fram i samarbete med Mälardalsrådet. I detta inlägg ser vi närmre på festivalen ”Live at Heart” som äger rum runt om i Örebros stadskärna på stadens krogar och hotell. En tydlig förebild har varit SXSW i Ausin.

***

liveatheart publik

Live at Heart är inte en traditionell festival utan kan kanske bättre beskrivas som en mötesplats för musikbranschens aktörer och artister som är på väg att slå igenom, men med en möjlighet för publiken att ta del av ett stort utbud av liveakter runt om i Örebro.

Tanken med Live at Heart är också att skapa ett evenemang som ska bygga broar mellan den kulturella och kreativa sektorn och övrigt näringsliv. Framför allt sker detta i samarbete med hotell och krögare som utgör spelställena för liveakterna.

I september 2014 är det femte gången som musikfestivalen äger rum. Sedan starten har Live at Heart vuxit på många sätt. Festivalen har bland annat utökats från två till fyra dagar, från 160 till 300 konserter och från 12 till 20 scener. Dessutom arrangeras det nu ett 40-tal seminarier under festivalen och besökare kommer från både nationellt och internationellt håll. Nedan följer några faktorer som har varit särskilt viktiga i utvecklingen.

Grundlig behovsanalys. I grunden för festivalens framgång är en analys av musikbranschens utveckling där festivalen möter ett reellt behov. Det gäller både en analys av en generell utveckling inom musikbranschen där livedelen fått en allt större betydelse och att det saknats en mötesplats för musikbranschen.

Tjänstemän med överblick. Det var en tjänsteman på kommunen som förde samman grundarna, som inte hade träffats tidigare, då han såg att båda hade liknande idéer. Det första mötet skedde därefter på kommunkontoret. På så sätt kan en kulturhandläggares uppgift handla om mycket mer än att enbart bevilja bidrag.

Studieförbundens organisering. En viktig resurs, framför allt i festivalens uppstartsfas, har varit att det i Örebro län funnits en stark organisering av studieförbunden genom SceniT. Studieförbundens organisering lokalt, regionalt och nationellt har varit ett viktigt nätverk att nå ut. Genom SceniT har de fått mycket hjälp med allt från att hitta och boka artister till teknik.

Ambassadörer. För att få med sig samarbetspartners har det varit betydelsefullt med ambassadörer utanför Live at Hearts egen organisation men som förstår och tror på konceptet. En sådan viktig ambassadör har varit Patrik Hanberger, hotelldirektör för Clarion Hotel Örebro, som var först med att börja samarbeta med Live at Heart. Han har varit viktig för att få med sig andra aktörer inom hotell- och restaurangbranschen men även för att få med sig kommunen. Det har funnits ett pedagogiskt problem med att förklara konceptet då det inte finns något liknande i Sverige. Därför har det varit särskilt viktigt med denna typ av ambassadörer.

Stadens struktur. Att Örebro har en relativt liten och tät stadskärna bidrar till att det är möjligt att gå mellan de olika spelställena runt om i staden. På så sätt är det möjligt att lägga ett program så publiken hinner ta sig till just de akter de är intresserade av i pauserna mellan framträdandena. En framgångsfaktor är också att Örebro inte är Stockholm där musikbranschen i stor utsträckning annars är lokaliserad, vilket kan kan skapa bättre förutsättningar för informella möten. Samtidigt finns det en infrastruktur som gör det relativt enkelt att ta sig till Örebro från större delen av Sverige och övriga världen.

Politisk förankring. Det finns ett starkt politiskt stöd för Live at Heart. Idag får de ett så kallat marknadsföringsstöd genom kommunledningskontoret. En stödform som innebär mer frihet än stöd från kulturbudgeten då andra kulturpolitiska mål i så fall behöver tillgodoses. I dagsläget är festivalen beroende av stöd för att kunna fortsätta men siktar på att bli självförsörjande i framtiden.

Långsiktighet  i samarbeten. De samarbeten med krögare och hotell som fungerat bäst är när det funnits en långsiktighet i samarbetet. Den direkta ekonomiska vinsten kanske inte kommer första året en krog deltar.

Kommentera
22 augusti 2014 under Noterat | kommentera

Stadsutveckling med samverkan | Del 2

red red

Det här är ett av flera inlägg i en serie som tar fasta på lärdomar från olika exempel på hur det är möjligt att arbeta med kultur i platsutveckling. Inläggen är baserade på rapporten ”Stadsutveckling med samverkan – Processer och arbetsmetoder med kultur” somVolante Research tagit fram i samarbete med Mälardalsrådet. I detta inlägg ser vi närmre på hur Uppsala arbetat med olika verktyg för att engagera människor i sin närmiljö genom stadsodling. Ett projekt som tog sin början i Uppsalas ansökan om att bli kulturhuvudstad där odling kopplades till kulturarvet efter Linné.

***

odling

En kommun kan inte tvinga fram ett engagemang för odling eller andra kulturella uttryck bland invånarna. Istället handlar arbetet ur ett kommunalt perspektiv om att skapa förutsättningar för och minska potentiella hinder för ett engagemang.

I detta arbete finns det några verktyg som Uppsala jobbar med.

Inspiration och kommunikation. Ett första steg kommunen tog var att ta fram en inspirationsguide om stadsodling med grundläggande information om hur man som privatperson eller förening kan gå tillväga för att börja odla. Guiden ger en introduktion till stadsodling och dess historia men framför allt praktiska råd om hur man går tillväga om man vill börja odla. Vad som är tillåtet och var inom kommunen man kan vända sig för att få hjälp och råd. Guiden handlar alltså inte om hur man odlar olika växter.

För att väcka intresset och sprida information om möjligheter med odling i staden planerar kommunen ett evenemang på temat. Konstgruppen POP UPP har därför engagerats och kommit in med idén att skapa en flytande trädgård som kan placeras på olika platser längs med Fyrisån. Michael Gates Carlsson, grundare av POP UPP, beskriver att projektets syfte är att utbilda, inspirera och skapa gemenskap kring odling i staden. Och att utforska en breddning av hur växter och odling kan kopplas ihop med andra kulturella uttryck. Det kan exempelvis handla om växter som konstnärligt uttryck eller växter inom litteratur, form, musik, filosofi med mer genom föreläsningar och workshops.

Handledning. En viktig roll för tjänstemän är att de ska kunna hantera förfrågningar från allmänheten på ett snabbt och enkelt sätt. Antingen genom att de själva direkt kan besvara frågor som rör stadsodling eller att de vet vem de ska hänvisa till, internt inom kommunen eller exempelvis till en privat markägare.

I detta arbete har de dragit många lärdomar om hur kommunen arbetar med evenemang. Uppsala har lång erfarenhet av att arbeta med evenemang, bland annat med en tjänst som ”evenemangslots”. En sådan fungerar som en gemensam ingång för olika typer av kontakter som tillståndsgivare eller ansökningar om bidrag.

Upplåtelse. För föreningar som vill bedriva odling möjliggör kommunen detta genom markupplåtelse för den mark de själva äger. Något som går relativt snabbt och kan göras tillfälligt.

Markanvisning. En markanvisning är när en kommun ger en byggherre ensam rätt att under en viss tid och under vissa villkor förhandla med kommunen om att bygga på marken. Sedan några år tillbaka arbetar Uppsala mer aktivt med ”offensiva markanvisningar”. Med detta menas att kommunen har fasta priser i sina markanvisningar och säljer alltså inte till högstbjudande. På så sätt genom öppna markanvisningstävlingar kan andra kriterier än pris ligga i grunden för de förslag som vinner och genomförs. Det blir därigenom ett mer kraftfullt verktyg att uppmuntra byggbolag att möta utmaningar som staden står inför, utöver ett rent bostadsbehov.

Ett exempel är stadsdelen södra Rosendal där en idétävling om markanvisning avslutades under förra året. I tävlingskriterierna från kommunen skulle de tävlande bidragen komma med förslag för att lösa utmaningar som miljömässig hållbarhet, stärkt social sammanhållning och att motverka ensamhet. Flera av förslagen, inklusive det vinnande, inkluderade odlingslotter i sina förslag som ett sätt att möta denna typ av utmaningar.

Kommentera
26 juni 2014 under Noterat | kommentera

Stadsutveckling med samverkan | del 1

red red

Det här är ett av flera inlägg i en serie som tar fasta på lärdomar från olika exempel på hur det är möjligt att arbeta med kultur i platsutveckling. Inläggen är baserade på rapporten ”Stadsutveckling med samverkan – Processer och arbetsmetoder med kultur” som Volante Research tagit fram i samarbete med Mälardalsrådet. I detta inlägg ser vi närmre på Sickla och fastighetsbolaget Atrium Ljungbergs syn på vad som fungerat väl i utvecklingen av området.

*****

12Sickla_hantverksgatan

I ett strategiskt läge i gränstrakten mellan Nacka och Stockholm där flera genomfartsleder och Saltsjöbanan möts, ligger stadsdelen Sickla där framför allt arbete, handel, service och inte minst kultur är dominerande inslag i stadsbilden. På senare år har lärande, bland annat gymnasie- och högskoleutbildningar, även lagts till och bostäder planeras i anslutning till nuvarande området.

Fastighetsbolaget Atrium Ljungberg började en stadsomvandlingsprocess i Sickla för ungefär 15 år sedan då bolaget förvärvade hela området där framför allt Atlas Copcos tillverkning av dieselmotorer och pneumatiska verktyg (tryckluftsverktyg) funnits tidigare.

För en positiv samverkan kring stadsutvecklingen är det några faktorer som Atrium Ljungbergs Peter Johansson lyfter fram som viktiga.

Gemensam målbild. En grundläggande faktor är att det finns en uttalad gemensam målbild mellan de inblandade aktörerna, det vill säga mellan fastighetsbolag, kommun, hyresgäster och andra inblandade verksamheter. På så sätt säkerställs att alla strävar åt samma håll. En gemensam målbild möjliggör också en tydligare rollfördelning mellan aktörer. En förutsättning för ansvarsfördelning och att därmed realisera de planer som finns.

Visioner hänger ihop med strategier. Att enbart ha målbilder räcker dock inte. Visioner måste kompletteras med konkreta strategier och åtgärdspunkter. I de fall kommunala visioner kopplas till strategier kan de fungera som ett verktyg och utgångspunkt för andra aktörer, som fastighetsägare, i en stadsutvecklingsprocess. Och viktigast av allt är att strategier bidrar till att saker händer och inte stannar vid diskussioner, vilket leder in till nästa lärdom.

Betydelsen av att göra. Det är viktigt att saker händer av flera orsaker. För det första att de förändringar man talar om i gemensamma målbilder och strategier blir verklighet och stärker platsen. För det andra är görandet en del av tankeprocessen. Genom att göra upptäcker man potentiella förbättringar från den ursprungliga idén. Därför är det viktigt att relativt tidigt i en process börja testa sig fram. För det tredje är det först när saker görs som det kan vara lättare att få med sig skeptiker. Att konkret kunna se förändringar är lättare för människor att ta in och förstå vad de handlar om. Att göra är på så sätt också en del i att skapa en gemensam målbild.

Långsiktighet. Även om betydelsen av att göra är centralt är en viktig insikt att det inte går att göra allt på en gång. Det är därför viktigt att det finns en långsiktighet i stadsutvecklingsprojekt.

Rekrytera verksamheter som vill bidra. För ett fastighetsbolag är det viktigt att rekrytera hyresgäster utifrån en djupare analys än enbart om hyresgästen klarar att betala hyran. Centralt är att det finns en vilja bland hyresgäster att bidra till hela områdets utveckling. Som ett sätt att ha med sig detta vid företagsetableringar använder sig Atrium Ljungberg av en ekvation: (EQ+IQ)/m3=Sickla. Det vill säga att maximera andelen hjärna och hjärta per kvadratmeter. Gemensamma värderingar är en grundplåt för att lyckas.

Lokala förutsättningar. Slutligen är det viktigt att analysera de lokala förutsättningarna. Det handlar framför allt om att ta vara på de krafter och aktörer som redan finns på platsen och hur de kan engageras i utvecklingen. På så sätt är varje plats unik, det går därför inte att kopiera ett koncept rakt av.

Kommentera
24 juni 2014 under Noterat | 2 kommentarer

Almedalen 2014

red red

almedalen2

På söndag startar Almedalsveckan detta valår och veckans cirka 3300 programpunkter innebär 1000 fler evenemang än förra året. Hittills har kulturpolitiken varit långt ifrån en valfråga men flera kulturpolitiska och kulturekonomiska frågor diskuteras och debatteras i Almedalen. Traditionsenligt lyfter vi fram några vi tycker är särskilt intressanta. Kommentera gärna och fyll på med dina tips!

För sjätte året i rad arrangerar Svensk Scenkonst, i samarbete med flera andra aktörer, en mängd intressanta seminarier under rubriken Kultur i Almedalen. Flera av programpunkterna berör kulturekonomiska frågor på olika sätt. Inte minst kulturens relation till andra sektorer och samhällsfunktioner. Exempelvis ett seminarium på temat ”kulturdriven innovation” om hur kulturen kan vara en samhällsresurs för utveckling av olika samhällsfunktioner. Relaterat till detta arrangerar Föreningen Svenska Tonsättare ett seminarium om hur musik och konst kan användas för att lösa olika samhällsutmaningar.

Mälardalsrådet arrangerar ett seminarium om stadsutveckling med kultur. Vid seminariet presenteras rapporten ”Stadsutveckling med samverkan”, framtagen av Volante Research, och en paneldiskussion med bland annat Rudolf Antoni från Fastighetsägarna (se tidigare samtal med Rudolf).  Lokal utveckling och stadsutveckling berörs även vid ett seminarium som Umeå arrangerar med utgångspunkt i kulturhuvudstadsåret. Hur kultur kan bidra till en mer attraktiv stad är även temat vid ett seminarium som arrangeras av bland annat Region Skåne. Även Nacka kommun arrangerar ett seminarium om stadsbyggnad med kultur och konst i förgrunden. Svensk Form arrangerar tillsammans med Sveriges arkitekter en heldag om design och arkitektur.

Den kulturella och kreativa sektorn är teman vid flera seminarier. Bland annat vid ett seminarium med fokus på filmnäringen som arrangeras av Malmö stad med fler. Musiksverige presenterar även ny statistik över musikbranschens omsättning och sysselsättning.

En del seminarier fokuserar på en diskussion om vad det innebär att kulturen allt oftare kopplas samman med andra samhällsfunktioner. Studieförbundet Sensus arrangerar en debatt om kulturens värde i en tid då deltagarkulturen växer sig starkare och om det innebär att kulturen får en högre relevans. Några forskningsfinansiärer, däribland Formas och Riksbankens jubileumsfond, arrangerar ett seminarium med rubriken ”Nyttig eller onyttig kultur?”.

Kommentera
30 april 2014 under Noterat | 3 kommentarer

Efter den kreativa ekonomin

Emma Emma

bild

“What is a cynic? A man who knows the price of everything and the value of nothing. And a sentimentalist, my dear Darlington, is a man who sees an absurd value in everything, and doesn’t know the market place of any single thing.”

Justin O’Connor, professor vid Monash, inleder sin föreläsning med det klassiska citatet av Oscar Wilde. Cynikern är förstås att likna vid ekonomen, sentimentalisten vid konstnären – och Justin O’Connor börjar, som jag också brukar göra, med att konstatera att vi ser både en kulturalisering av ekonomin och en ekonomisering av kulturen.

Sedan tar han oss med på en resa, som börjar i Storbritannien 1998 när New Labour bestämmer sig för att satsa på ”kreativa näringar” – och, för säkerhets skull, lägger in ”mjukvaruföretag” i definitionen. Därmed blir omfattningen mycket större och det blir svårt att argumentera mot de kreativa näringarnas betydelse. Trots att de inte står för mer än kanske 4 % av antalet anställda, bortsett från i storstäder som London och Berlin.

Under tidigt 2000-tal hänger sedan ett antal asiatiska länder på, däribland Kina, som dock har en lite annan agenda. Kulturnäringarna är där viktiga framför allt för sin ideologiproduktion, för Kinas ”soft power” och spridning av socialistisk kultur.

Och på den vägen är det. Som vi vet är Sverige sega och först 2009 får vi ett statligt handlingsprogram, som nu är nedlagt, vilket efter Justin O’Connors föreläsning känns rätt bra. För Justin O’Connor är kritisk mot hela idén att kulturen och ekonomin befrämjar varandra och tycker snarare att det sker på kulturens, och kanske framför allt konstens, bekostnad.

Däremot, konstaterar han, liksom jag så många gånger gjort, att det framför allt är kultursektorn som driver på utvecklingen – i ett förtvivlat försök att skapa legitimitet. Man gräver helt enkelt sin egen grav.

Så vad finns det att göra? Justin O’Connor, som förmår att vara både kritisk och konstruktiv på en och samma gång, menar att den viktiga frågan att ställa sig är vad som egentligen utgör ”kulturellt värde”. Vad bidrar kulturen egentligen med? Kanske är det med alternativa sätt att se på och skapa ekonomi.

När jag hade min entreprenörskapskurs på Konstfack, var det alltid några studenter som tolkade uppgiften så. De brydde sig inte om det existerande, utan ville istället skapa alternativa ekonomier. Sådant borde vi, enligt Justin O’Connor, uppmuntra mer.

Personligen tycker jag också att det är här som kulturekonomin blir som mest intressant; inte när den sker på ekonomins villkor, som den så ofta gör, utan när konsten och kulturen bidrar till att omtolka ekonomins grundvalar.


Justin O’Connor talade på Konstnärsnämnden i den första delen av en seminarieserie om konstnärerna i kulturnäringarna, i samarbete mellan Konstnärsnämnden och Nätverkstan. Håll ögonen öppna efter nästa seminarium!

Kommentera
29 april 2014 under Noterat | kommentera

Återuppståndna festivaler

Tobias Tobias

Programmet PP3 i P3 ringer upp och vill liveprata om återuppståndna festivaler. De refererar till Peace & Love i ny form, Hultsfreds lokala festival This is Hultsfred och Siesta i nordöstra Skåne.

Vi kom inte riktigt in på det som jag trodde snacket skulle handla om — utan cirkulerade mest kring hur man ska tänka när man återuppstår — så några kortfattade tankar i all hast för att fylla på:

  • Folk borde väl gilla sånt som sker med genuint engagemang. I den allt mer kommersialiserade konsert- och festivalindustrin så vore det väl märkligt om inte publiken uppskattar det, och är lite mer förlåtande?
  • Publiken tror jag annars inte bryr sig så mycket. Det finns idag otaliga alternativ på konsert- och festivalmarknaden och minnet är kort. Man åker dit det verkar intressant just nu. En skillnad är förstås närpubliken — den lär uppskatta att det även fortsättningsvis händer grejer.
  • För att överleva måste man förändra sig, och människor tenderar generellt (enligt konsumentbeteendeforskning) att uppskatta aktörer som testar nytt och vågar misslyckas. Det borde tala för det som återuppstår i ny skepnad. Men ärlighet bör finnas. Jag har hela tiden varit tveksam till ”nya Hultsfred”, den som senast ägde rum utanför Sigtuna. ”This is Hultsfred”-festivalen som drivs lokalt i Hultsfred är något annat.
  • Och det är klart att det finns goda poänger i att dra nytta av sådant som redan finns: kunskap, material, nätverk, människor och infrastruktur. Lägg till lärdomar och förändringsvilja och revanschlust — då finns det några bra byggklossar för framgång.

Läs mer om vad jag skrivit om festivaler här.

Här är också en radiointervju efter nedläggningen av Peace & Love ifjol.

Även vårt aktuella samtal med professor Tommy Andersson hänger ihop med ämnet: det är viktigt med glada festivalbesökare.

Kommentera
11 april 2014 under Noterat | kommentera

Kreativa näringar?

Tobias Tobias

20140411-095842.jpg

 

Jag har varit på London Book Fair och ägnat mig åt kulturekonomi i praktiken för Volante förlags del.

Det kan vara den mest okreativa miljö som finns, och jag tänkte på hela diskussionen om kreativa näringar och vad som då inte är kreativt. Men man måste förstås se ordet som en etikett. Det har vi pratat om många gånger.

Att vara på en bokmässa för professionella — det vill säga inte som i Göteborg, vars mässa riktar sig till läsare, journalister och bibliotekspersonal — är ändå en bild av hur kulturekonomin är organiserad. Utifrån skapandet så finns lager på lager med tjänster för att ta ut detta till skapande till världen, och i olika former. Det är viktigt att se att flera av personerna som är på den här mässan också kan ha viktiga funktioner i skapandeprocessen — som initiativtagare, som idédrivare, som stöd — men just här är allt annat är kreativt. Vi sitter vid borden och hör presentationer av titlar och författare, halvtimme efter halvtimme.

Mässan är också en illustration av den fortsatta betydelsen av mötesplatser då man träffas. Även om man har mejlkontakt året runt är det vi sådana här tillfällen som relationer vårdas och utvecklas. Vi är trots allt människor och inte tangentbordsrobotar.

Kommentera