Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
9 juni 2014 under Analys, Rapport | 3 kommentarer

Paradigmskifte på kulturarbetsmarknaden

Tobias Tobias

kulturkraft stockholm panel

Står vi inför ett paradigmskifte? Förändras arbetsmarknaden inom kultur och media radikalt? Innebär det att nya krav på kompetensutveckling?

Och kan kultursektorn samverka så att det finns mottagarkapacitet, eller är positionerna alltför fastlåsta?

Idag var det slutkonferens för KulturKraft Stockholm och dessa var några frågor som diskuterades. Jag var moderator, i egenskap av att vi på Volante Research fungerat som följeforskare för projektet, liksom för systerprojektet KulturKraft Syd i Skåne och Blekinge.

KulturKraft-projekten har erbjudit tusentals aktiviteter de senaste åren för mängder av kulturarbetare. Bara i Stockholm har drygt 3.000 personer deltagit. Finansieringen kommer från Europeiska socialfonden (ESF).

Vi har funderat särskilt på hur arbetsmarknaden ser ut och om den förändrats. Bland annat har vi genomfört en enkätundersökning med nästan 1.300 respondenter. Några saker blir tydliga. Andelen frilansare, projektanställda och egenföretagare dominerar. Rimlig konsekvens: kulturpolitik och förhandlingar som involverar arbetsgivare behöver inbegripa också dessa. (Det finns ett flertal andra intressanta resultat som vi kan återkomma till senare.)

Projekten får med beröm godkänt för hur de har genomförts. Båda projektledarna Maria Rydén och Robert Karlsson har fått välförtjänta applåder. Däremot har projekten inte uppnått målet att skapa en strategisk fortsättning, eller ”varaktig plattform” som det lyder. Ansvaret för detta har snarare legat hos branschaktörerna som också varit projektägare; mest tongivande är Svensk Scenkonst och Teaterförbundet. Det finns olika bilder av vad kompetensutvecklingen ska innehålla, liksom vem som ska betala för den.

ESF:s stockholmschef Ingmar Paulsson var kritisk till detta missade mål, levererade en rätt ordentlig svada och menade att kultursektorns organisationer och individer behöver visa att de kan samverka — för att kunna komma tillbaka.

Men någon fortsättning lär det bli, i alla fall på samtalet. Några organisationer — bland annat SVT, Filmregion Stockholm-Mälardalen och Spelplan — är också villiga att finansiera en försiktig fortsättning.

Stockholms läns landstings nya kulturchef Eva Bergquist inbjöd till diskussion efter att ha resonerat kring en ny kulturarbetsmarknad från ett flertal perspektiv. Hon talade om grundläggande kulturpolitiska strukturer som förskjuts, med institutionens föränderliga roll i centrum, och att det handlar lika mycket om en sektor som idag alltmer tänjer på sina gränser och tar plats inom andra politikområden.

Jag tycker att det är en viktig diskussion och på många sätt en fortsättning om vad vi talat om under andra rubriker, såväl ”kulturella och kreativa näringar” som ”kulturentreprenörer”. För mig har rubrikordet mindre betydelse, men jag kan notera vilket symbolvärde som begreppen har. Inte ens kulturministern verkar vilja prata om kulturföretagande längre, vilket är synd.

Att ta personerna på denna arbetsmarknad på allvar är det viktiga.

På bilden ovan från vänster: Ulrika Holmgaard, Svensk scenkonst; Bo Olsson, Symf; Anette Matsson, Filmregion Stockholm-Mälardalen; Jaan Kolk, Teaterförbundet; Ingmar Paulsson, ESF; Helene Axelsson Sahlin, SVT.

anstallningsform kulturmedia

 

EvaBergquist

Eva Bergquist, förvaltningschef kulturförvaltningen Stockholms läns landsting

Kommentera
30 maj 2013 under Rapport | 1 kommentar

NY RAPPORT/ Kreativa krafter: Stockholm-Mälarregionen

red red

Idag släpps rapporten Kreativa krafter: Stockholm-Mälarregionen, som belyser Stockholm-Mälarregionens dominans i såväl Sverige som i Europa när det gäller antalet anställda i den kulturella och kreativa sektorn. Rapporten är författad av Tobias Nielsén och Joakim Sternö, Volante, på uppdrag av Mälardalsrådet. Rapporten presenteras under Mälartinget 2013.

I rapporten konstateras bland annat att:

* I hela Stockholm-Mälarregionen är 16 procent av alla företag en del av den kulturella och kreativa sektorn.

* Drygt 90 000 personer är anställda inom den kulturella och kreativa sektorn i Stockholm-Mälarregionen. Det är två tredjedelar av alla anställda inom sektorn i hela Sverige.

* Den kulturella och kreativa sektorn omsätter drygt 180 miljarder kronor per år i Stockholm-Mälarregionen.

Läs och ladda hem rapporten i sin helhet här.

Kommentera
23 februari 2012 under Gäst, Rapport | 4 kommentarer

GÄST/Ny statistisk modell för musikbranschen

red red

Linda Portnoff, Volante, gästbloggar om sina tankar kring rapporten ”Musikbranschen i siffror” som släpps idag. Det är en rapport som hon menar framför allt utvecklar en metod och modell för att bedöma musikbranschens omsättning och export, och som fungera som underlag för hur man kan mäta andra kulturella och kreativa näringar. Ett lärseminarium kring det sistnämnda arrangeras i vår.

Förra veckan var jag i Oslo på By:larm och presenterade rapporten – utan att presentera några siffror, vilket var något av en utmaning, men det gick ändå förvånansvärt bra att prata i allmänna termer om den rapport som släpps av Tillväxtverket. Läs även Claes Olson från Musikindustrins reflektion från By:larm.

Skälet till att det gick att presentera en statistikrapport utan att visa några siffror är att det egentligen inte är siffrorna i sig som är intressanta, utan snarare deras relativa förhållanden. Vi visar bland annat att konsertintäkter i Sverige 2010 står för nästan dubbelt så mycket som både intäkter från inspelad musik respektive upphovsrättsliga intäkter.

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att utveckla en metod och en modell för att kunna beskriva musikbranschens inhemska omsättning och export för år 2010, och på sikt kunna göra jämförelser över tid och se utvecklingstrender för olika delar av den svenska musikbranschen.

Blir du ändå nyfiken på siffrorna? Varsågod, här kommer de – ladda ned rapporten (högerklicka och välj ”Spara länk som”).

Läs mer om bakgrunden till rapporten på Volantes blogg. Tobias Nielsén har varit projektledare och Markus Larsson har varit medförfattare.

Kommentera
20 februari 2012 under Noterat, Rapport | 1 kommentar

Det europeiska projektets framtid

Tobias Tobias

Om kulturpolitiken traditionellt har definierats som en nationell företeelse så ser vi just nu en utveckling mot två andra håll. För det första mot en regionalisering beroende på samverkansmodellen.

För det andra mot en europeisk kulturpolitik — en utveckling som pågått i många år, men som blev tydlig med programförslaget ”Kreativa Europa” som kom i slutet av november förra året.

För två månader sedan arrangerades en välbesökt konferens i Stockholm på temat ”Det europeiska projektets framtid”. Jag har skrivit en rapport för Intercult som arrangerade ihop med Riksteatern.

Rapporten finns att ladda ner här.

I rapporten bygger jag bland annat vidare på min nyårskrönika om ”det stora skiftet”, nämligen att kulturen betraktas som en motor i utvecklingen generellt. Detta synsätt har varit på gång länge, men från början möttes s.k. aspektpolitik och nyttoargument med skepsis från inte minst kultursektorn själv.

Rapporten diskuterar utöver detta kulturpolitik på europeisk nivå och varför tiden verkar vara mogen för en nyttoorienterad syn på konsten och kulturen.

Intercult är över huvud taget på hugget när det gäller att stimulera en diskussion om europeisk kulturpolitik. Ibland blir det gensvar och i fredags bjöd Kulturdepartementet in till ett första rundabordssamtal om Kreativa Europa. I mars arrangerar Intercult ytterligare träffar för den som vill veta mer om idéprogrammet.

PS. Fler rapporter kommer snart! På torsdag släpper Tillväxtverket rapporten ”Musikbranschen i siffror” som jag och Linda Portnoff har skrivit och utrett på uppdrag av Musiksverige.

Kommentera
6 juli 2011 under Rapport, Samtal | 4 kommentarer

SAMTAL/Rudolf Antoni: “Viktigast för en stad är kultur”

Tobias Tobias

I Almedalen presenterade Rudolf Antoni en rapport om kulturens betydelse för städers attraktivitet, en delrapport i en större studie om städers attraktivitet som tas fram i ett samarbete mellan Fastighetsägarna och Handelns utredningsinstitut. Antoni är utredare och biträdande näringspolitisk chef på Fastighetsägarna. Han har tidigare ansvarat för SOM-institutets kultur- och livsstilsanalys.

Varför har kultur betydelse för var vi väljer att bo?
Kulturen är betydelsefull för staden på många sätt. Den kan exempelvis fungera som marknadsförare. Se bara på den uppmärksamhet som Pinocchioskulpturen skapade för Borås. Oavsett om man gillar konceptet så är det betydligt svårare att säga att Borås är en tråkig stad efter att den gubben dök upp. Kulturen sprider ryktet och säger oss någonting om stadens karaktär och om vilka som bor där. En kreativ ung människa som idag ska välja stad att flytta till vill ha en spännande plats med intressanta människor och högt i tak för oliktänkande och olika livsstilar. Kulturen öppnar dörren för dessa människor. Det är precis det de vill se i en stad.

Vad är då viktigast för detta – deltagarkultur eller åskådarkultur?
Kultur föder mer kultur. Högt eller lågt och deltagande eller bara mottagande är underordnat. Men viktigast för staden är förstås den kultur som får ut människor på gatorna. Det är människorna som vitaliserar staden och gör den intressant för andra. Vi får inte heller glömma att den kulturella publiken också är bra kunder för handeln och restaurangnäringen och kan bidra starkt till att fylla gatorna med människor i blandade åldrar även kvällstid. En stad med ett intressant kulturutbud, en levande handel och välmående restauranger är en stad de flesta kan tänka sig att flytta till.

Kan man säga om kulturens roll är relativt viktigare i landsbygd eller i storstäderna?
Ingen stad kan överleva utan ett minimum av kulturutbud. Faktum är att många mindre städer i landet har svårt att överleva i konkurrens med regionhuvudorterna. Ofta försöker man skapa ett tillräckligt handelsutbud för att få befolkningen att stanna trots att externa köpcentrum och närhet till större städer i princip gör det omöjligt. Jag tycker istället att man borde satsa på andra kvaliteter som bra skola, bostäder och omsorg. Detta kombinerat med en satsning på den lokala kulturen kan skapa en attraktiv boendemiljö och istället vara ett alternativ till stadslivet.

Vilken stad i Sverige är mest ”kulturell”?
Lund är den stad som placerar sig högst upp på den ranking som vi gjort över invånarnas kulturvanor. Kartläggningen visar också att det är stora skillnader mellan städerna, i exempelvis Stockholm är det mer än dubbelt så vanligt att invånarna går på bio regelbundet än i Borås.

Hur har ni mätt detta?
Mitt fokus är alltid på människan. Det spelar förstås ingen roll om din stad har ett fantastiskt utbud om ingen nyttjar det. Därför har jag utgått från SOM-institutets stora mätningar av människors vanor och attityder och där studerat kulturvanor i Sveriges drygt 30 största städer.

***
Läs mer om delrapporten som Rudolf Antoni presenterade i Almedalen.

-

Kommentera
28 april 2011 under Noterat, Rapport | kommentera

Mer kapital till kulturella näringar

Tobias Tobias

Att få finansiering utifrån är i många fall viktigt för att företag ska kunna starta och sedan utveckla nya idéer till produkter och tjänster. Tillväxtanalys har tagit fram en rapport som kartlägger hur behovet ser ut för små och medelstora företag att få extern finansiering och ett PM som särskilt tittar på hur situationen ser ut inom kulturella och kreativa näringar.

Det rapporten och PM:et visar är att situationen för kapitalförsörjning inte innebär ett problem för ekonomin som helhet, varken inom kulturella och kreativa näringar eller för företag generellt i Sverige.

För kulturella och kreativa näringar (KKN) ser situationen sämst ut för de mindre företagen med 1-9 anställda och bäst för de företag med mellan 10-50 anställda. Den senare gruppen har dock störst spridning vad gäller behovet av kapital. En klar majoritet av kulturföretagen har dock inte någon anställd alls.

För KKN, liksom generellt, ser behovet av kapital dock olika ut beroende på branscher, region och storlek på företagen. Inom kulturella och kreativa näringar gick det däremot inte att se någon variation på företag beroende på om de hade en manlig eller kvinnlig företagsledare, vilket det gjorde i Sverige som helhet där företag med kvinnliga ledare var i större behov av finansiering än företag med manliga ledare.

Metoderna för att mäta kapitalbehovet behöver dock kompletteras med mer djupgående analyser. Tillväxtanalys håller därför nu på med att ta fram mer detaljerade uppgifter om situationen för kulturnäringarna.

Kommentera
19 april 2011 under Analys, Noterat, Rapport | kommentera

Svenska scener i sociala medier: Dramaten bäst

Tobias Tobias

Idag släpper Volante en ny rapport – Svenska scener i sociala medier. Rapporten beskriver hur synliga och aktiva scenkonstverksamheter, bland annat Dramaten, Norrdans och Malmö symfoniorkester, är i sociala medier. Undersökningen har mätt närvaro på Facebook, Twitter och via YouTube, blogg, community, nyhetsbrev och videopresentation. Denna har sedan jämförts med en studie från 2009.

När vi gjorde den första undersökningen år 2009 hade den övervägande majoriteten av organisationerna, förutom en hemsida, knappt någon närvaro alls på internet. Det såg statistiskt ut som att så var fallet eftersom nästan hälften använde Facebook och/eller ett nyhetsbrev. Men Facebook-grupperna var ofta öde, utan verksamhet och nyhetsbreven uppdaterades sällan.

Situationen har förändrats till det bättre, men det är fortfarande främst de större aktörerna – Uppsala stadsteater, Malmö opera, Göteborgs symfoniker och Dramaten – som lägger tid och kraft på de sociala medierna. Och Dramaten är de som gör det mest och bäst.

Facebook används nu av 70 procent av organisationerna, en ökning med 42 procent sedan 2009. Andra noterbara ökningar syns i användningen av Twitter men det är fortfarande bara 14 procent av alla organisationer som twittrar. Samma siffra 2009 var 9 procent. Man kan inte heller se någon större ökning av bloggandet sedan 2009. Då hade 15 procent av medlemmarna en blogg, samma siffra idag är 17 procent.

Resultaten kommer att användas under det seminarium som Volante arrangerar 23 maj. Temat för seminariet är Digitalt deltagande – hur media, spelbeteende och öppenhet kan driva din verksamhet. Dagen leds av Joakim Jardenberg, Pernilla Petrelius Karlberg, Max Valentin och Martin Thörnkvist. Läs mer om seminariet här.

Läs hela rapporten Svenska scener i sociala medier här. Se även min tidigare krönika från för två år sedan för Svensk Scenkonst.

Kommentera
31 mars 2011 under Analys, Noterat, Rapport | kommentera

Milleniumeffekten för Stockholm (filmerna)

Tobias Tobias

Maria Hamrefors, KF-chefen som bland annat basar över Norstedts, sa i Svensk Bokhandel att hennes styrelse äntligen slutat fråga henne när nästa Stieg Larsson kommer. De börjar äntligen förstå att det inte kommer någon. Stieg Larsson-utgivningen innebar något exceptionellt, något som inte upprepas under en förlagschefs livstid.

Effekterna stannar inte heller i litteraturen. Först kom de svenska filmerna, sedan har de Hollywood-producerade börjat filmas, den första förra året delvis i Stockholm.

Hur ser effekterna ut utifrån de här filmerna? När vi sammanställde rapporten ”Allt räknas” för två år sedan — om incitatementsstrukturer för filmproduktion — sorterade vi effekterna under produktion och efter produktion.
(Ladda ned rapporten)

Turistkonsumtionen under själva filmproduktionen är ofta förvånansvärd stor. Men tänk på att en filmsinspelning ofta samlar en stor mängd personer, som ska bo och äta och slussas runt. Likaså är inspelningen beroende av lokala underleverantörer med utrustning. Bland effekterna efteråt återfinns turism men också imagevärden; de sistnämnda både apropå identitet (inåt) och profilering (utåt).

I morse presenterades en ny rapport (”Milleniumrapporten” [.pdf]) på det här temat. Intresset var stort — fullsatt på Klara soppteater då Stockholm Business Region och Filmregionen Stockholm-Mälardalen bjöd in.

Om jag ska använda samma uppdelning kommer rapporten fram till följande – och notera att undersökningen begränsar sig till filmerna:

Effekter efteråt: En slutsats är att Stockholmsregionen kan förvänta sig en 3-procentig ökning av turismen 2009-2013, tack vare både de svenska och amerikanska filmerna. De ökade turistströmmarna antas leda till en ökad konsumtion av 430 miljoner kronor. De svenska filmerna kommer till och med 2011 ha setts av 120 miljoner personer. Utifrån detta samt andra exponeringsytor såsom annonser och nätkommunikation uppskattas exponeringsvärdet till 960 miljoner kronor. Den amerikanska första filmen förväntas nå en biopublik på 120 miljoner personer.

Effekter under produktionerna: Av de svenska filmernas totala budget om drygt 100 miljoner kronor gick 93 miljoner kronor till huvudstadsregionen. Produktionerna av filmerna sysselsatte 284 personer.

Tilläggas kan även att Stockholmsregionen gick in med två miljoner kronor under inspelningen — en ganska bra utdelning med andra ord.

Kommentera
3 december 2010 under Noterat, Rapport | kommentera

Rapporten "Gungor och Karuseller"

red red

I senaste analysbrevet från Kulturekonomi bifogades rapporten ”Gungor och Karuseller” [.pdf] av Tobias Nielsén och Emma Stenström. Rapporten är en översiktlig och kortfattad guide till de kulturella och kreativa näringarna som tagits fram på uppdrag av det interregionala projektet KKN. Det skedde inför ett flertal seminariedagar under hösten och efter några besök på olika ALMI-kontor.

Tyvärr skadades filen i samband med analysbrevets utskick och går därför inte att öppna. Vi ber om ursäkt för felet.

>>Ladda ned rapporten ”Gungor och Karuseller”.

Nedan några filmer från vårt besök i Karlstad. (Stort tack för filmerna till Region Värmland, David Lindeby och Jakob Rubenson.)

Karlstad klipp 1 from QNB Volante on Vimeo.

Karlstad 2 from QNB Volante on Vimeo.

Karlstad 3 from QNB Volante on Vimeo.


Kommentera
22 oktober 2010 under Rapport | kommentera

NY RAPPORT/Tillgänglighet till kultur för Europas ungdomar

red red

I en ny rapport från EU-kommissionen har olika nationella strategier för att säkerställa tillgängligheten till kultur för ungdomar, 15-24 år, analyserats. Fokus har varit att analysera tillgängligheten utifrån två perspektiv; dels från ett perspektiv på ungdomarna som användare, köpare, konsumenter och publik och dels ett perspektiv på ungdomarna som utövare och skapare av kultur.

I rapporten konstateras att ungdomar får tillgång till kultur både genom traditionella institutioner (kulturarvsplatser, museum, teatrar etc.) och andra mer informella kanaler. Politiken och strategierna i EU-länderna berör dock nästan uteslutande den förra och lagar som skulle kunna behandla ämnet existerar i stort sett inte. I stor utsträckning behandlas tillgänglighet till kultur i politiken som något som är relaterat till fritiden.

Några av de viktigaste slutsatserna i rapporten är att; ungdomar inte är en homogen grupp utan har olika behov beroende exempelvis på var de bor; ekonomisk situation, geografiska avstånd och tid är de huvudsakliga hindren för tillgängligheten; intresset för ungdomars tillgänglighet till kultur ökar på alla politiskt administrativa nivåer och det behövs mer forskning om vad ungdomarna själva anser i frågan och deras syn på framtiden.

Rapporten [.pdf] är omfattande och innehåller förutom analysen även intressanta exempel från olika länder och ett flertal konkreta råd till beslutsfattare på olika nivåer och civilsamhället om hur de kan förbättra ungdomarnas tillgänglighet till kultur. Läsning som är ett måste för alla som arbetar med denna typ av frågor.

Kommentera