Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
29 april 2009 under Analysbrevet | kommentera

KE#0809: Kulturen i regional utveckling, scenkonst, S-program och Guitar Hero

red red

Hej

Den här veckan handlar en stor del av analysbrevet om kulturens roll i regional utveckling. Vi noterar också att EU tar plats såväl med nya lagar som genom olika konferenser.

I nästa nummer tittar vi närmare på kulturen och den ekonomiska krisen.

***

TEMA KULTUR OCH REGIONAL UTVECKLING

  • NY RAPPORT / Fler företagare inom de kreativa näringarna
  • NY RAPPORT / Kulturen har god ställning i glesbygden
  • ANALYS / Lotta Lekvall: ”Småskaligt och självgott i Europa”.
  • ANALYS / Är turismen den nya basnäringen för många regioner?

  • NOTERAT / Musikaler och farser drar scenskonstpubliken
  • NOTERAT / EU-beslut om internet och upphovsrätt
  • NOTERAT / S presenterar nytt kulturprogram
  • SAMTAL / ”Ökat fokus på kreativa näringar från EU”
  • SETT & HÖRT / Guitar Hero, mobilböcker och svensk filmdistribution
Kommentera
22 april 2009 under Samtal | kommentera

KRUT och kreativitet i Södermanland

red red

En storsatsning på de kreativa näringarna pågår för närvarande i sex regioner i Sverige och den 29 april presenteras de första resultaten i Katrineholm. Projektet kallas KRUT, har initierats av Regionförbundet Östsam och samordnas av Heléne Bäckström. Genom att definiera, förankra och utveckla de kreativa näringarna är målet att skapa en hållbar utveckling för en expansiv sektor. KRUT-projektet har fått 8,2 miljoner från EU:s utvecklingsfond och lika mycket från olika svenska offentliga finansiärer för att utveckla de kreativa sektorerna i östra Mellansverige och södra Småland. Totalt omsluter projektet nästan 24 miljoner kronor.

Projektet har tre delmål:
– Bygga upp kunskap om kreativa sektorns villkor.
– Förankra sektorn hos förtroendevalda och tjänstemän.
– Skapa arenor som kan förbättra förutsättningarna för entreprenörskap och innovation inom sektorn.

theresiaI Södermanland ligger projektledarskapet hos Ideaplant, ett privat organisation som fungerar som nätverk för kommunikations- och designföretag. Theresia Holmstedt-Jensen är projektledare för KRUT i Södermanland.
– Organisatoriskt ser det annorlunda ut än de andra länen, eftersom projektledarskapet ligger hos en privat organisation. Det innebär både fördelar och nackdelar. Å ena sidan har vi redan upparbetade kontakter med kreatörerna, å andra sidan är det en bit längre till beslutsfattarna och det offentliga.

Vad hoppas du KRUT-projektet leder till?
– Det handlar om att göra samhället mer medvetet om vad den kreativa industrin är. Vi vill att sektorn ska synliggöras, att det ska bli mer erkänt att arbeta inom den och fler köper den typen av tjänster. Dessutom står de här näringarna för miljövänliga, lokalproducerade tjänster, där kompetensen hos utövarna är råvaran.

Hur går det med att förändra attityderna?
– Många är välvilligt inställda, men vill inte riktigt tro att det är en stor och växande sektor. Presenterar man siffror som att branschen i Europa är större än bilindustrin så möts man alltid med tveksamhet. ”Men då ingår väl turismen i siffrorna?” Nej, det gör det inte, eller ”då ingår väl musikbranschen?”. Ja, det är klart att den gör.
– Jag tycker det är viktigt att man vågar titta framåt. Den utbildning vi har idag kanske inte utbildar till de jobb som finns idag utan skapar nya jobb. För drygt hundra år sedan kom filmen och innan dess fanns ingen filmindustri.

Vad ser du konkret framför dig i Södermanlands län efter projektets slut 2010?
– Att vi har ökat medvetenheten, så att folk kan tycka att det är okej  när ungdomarna vill gå bild eller media på gymnasiet. Vi måste höja statusen; det handlar inte om att bli kändis utan att leva kreatörsliv.

Kommentera
3 april 2009 under Analysbrevet | kommentera

KE#0609: Kulturministern, riksdagsdebatt, myten om kultursponsring, nya scener i industriområden

red red

Hej! Kulturekonomi är ett fortsatt hett ämne. Till analysbrevet den här veckan har vi pratat med kulturministern om hennes deltagande på en europeisk kulturkonferens i ämnet, synat en riksdagsdebatt och brittisk statistik om kulturfinansiering. Premiumprenumeranter får dessutom läsa om kreativitet i kristider. Här hittar du gratisversionen av veckans analysbrev, för det som inte har publicerats på bloggen.

// Tobias Nielsén

INNEHÅLL:

  • SAMTAL/ Kulturminstern om betydelsen av kultur och kreativa näringar
  • ANALYS / Kulturen tar plats i industri- och hamnkvarter
  • DEBATT / Om dataspel, musik och kreativa näringar i riksdagen
  • UTBLICK / Hur USA formas av krisen
  • ANALYS / Ny statistik och myten om kultursponsring
  • PREMIUM / Kreativitet i kristider
  • SAMTAL / Fortsatt diskussion om musikbranschen
  • NOTERAT / Stora kulturstipender till Stockholm
  • SETT & HÖRT / Sverige regerar nätet, upphovsrätt och Leif Pagrotsky

Kommentera
8 mars 2009 under Samtal, Utblick | kommentera

Martin Gelin om kulturpengar i Obamas stimulanspaket

red red

Martin GelinI USA var det in i det sista osäkert om kultursektorn skulle få del av det ekonomiska stimulanspaket. Det till slut dock 50 miljoner dollar till kultursektorn i Barack Obamas ”American Recovery and Reinvestment Act”.  I ett av de sista förslagen som lämnade kongressen var just kulturdelan struken efter kritik från det republikanska partiet.  Något som ändrades till den slutliga versionen efter ett ambitiöst påtryckningsarbete från stora delar av den amerikanska kultursektorn.

Pengarna går till NEA, National endowment of the arts, som ungefär motsvarar Statens kulturråd i Sverige. De 50 miljoner dollar som de nu får är en markant ökning av deras anslag, som annars ligger på 145 miljoner dollar årligen.

Vi pratade med Martin Gelin, kulturjournalist som bor i New York där han bland annat skriver SvD:s USA-blogg och en bok om Barack Obama, för att reda ut trådarna.
– Det var ju mindre än en promille av den totala summan, men det var just sådana här små saker som republikanerna valde att fokusera på i sin kritik av paketet, i försöket att skapa en populistisk revolt mot demokraternas ”slösaktighet”. Flera republikaner kritiserade representanthusets talesman Nancy Pelosi för att prioritera sina ”tjusiga vänner på gallerier i San Francisco”. Det var förstås substanslöst, men fick en del spelutrymme i medierna. Med svenska mått är det ju en väldigt liten summa, men som jag skrev i min artikel i SvD så fungerar statliga bidrag till NEA som ett slags katalysator. När NEA ger pengar till en teater eller dansgrupp får de en kvalitetsstämpel som gör att de privata donationerna mångdubblas.

USA har ingen kulturminister, inget kulturdepartement, inget kulturutskott etc. Kommer det efterfrågas mer kulturpolitik nu i kristider, när donatorer och sponsorer skjuter till mindre pengar?
– Både och tror jag. Dels innebär den allmänna krisstämningen i landet att folk är beredda att överge sin vanliga livsstil. Folk drar ner på lyx, nöjen och kulturkonsumtion, och även på de privata donationer som så många kulturinstitutioner är beroende av. Så kultursektorn kommer förstås drabbas väldigt hårt av krisen. Samtidigt är förhoppningarna stora på Obama, som är mer kulturellt engagerad än tidigare presidenter.

Pratas det överhuvudtaget om en statlig kulturpolitik i USA, det här uppropet för en kulturminister har ju ändå över 200 000 skrivit på…?
Diskussionen om kulturminister är kul, och jag kan tänka mig att Barack Obama kommer prioritera den om några år när ekonomin börjat återhämta sig.

Många inom kultursektorn hade stora förväntningar på Obama. Hur ser du på Obamas möjligheter att föra någon kulturpolitik överhuvudtaget sett till det ekonomiska och politiska läget?
– John F Kennedy sade att konsten förhindrar makten från att korrumperas, och det verkar som att Barack Obama tänker likadant, även om han inte kommer hålla några stora tal om kulturpolitik verkar han mån om att symboliskt lyfta fram den:  han var  på Alvin Ailey-dansteatern i Washington DC förra veckan, han har bjudit in Stevie Wonder till vita huset, han har skrivit och publicerat poesi (och åtminstone en av hans två böcker har litterära kvalitéer). Michelle Obama hade på sig designers som Isabel Toledo och Jason Wu på inaugurationsdagen, namn som bara folk i modebranschen hört talas om tidigare. Det märks på Obama att han är estetiskt intresserad, han har jämfört processen när man skriver god lagstiftning med att skapa en musiksymfoni. Sen ska man nog inte heller underskatta representanthusets talman Nancy Pelosi som kämpe för kulturen i praktiken.

Kommentera
13 februari 2009 under Essä, Inblick | kommentera

Röster om kulturutredningen

red red

Så samlar vi upp några pressröster om kulturutredningen.

Övergripande:
DN:
”Storstädning i Kulturen” , ”Kulturutredningen bit för bit”
SVD: ”Kritik mot allt för snabb förändring”, ”De nya kulturmålen – jämför med de gamla”
GP: ”Fler utredningar väntar kulturen”
Expressen: ”Kort sagt ett antiklimax”

Dagens samhälle: ”Mer makt över kulturen för landstingen”
Helagotland.se: ”Kulturen på Gotland på större eget ansvar”, ”Utredningen utmanar politikerna”

Kommentarer och debatt:
SR Kultyrnytts
Göran Sommardal: ”Utövare och publik alltför osynliga i byråkratisk utredning”.
DN:s
kulturchef Maria Schottenius: ”Alla vill vara där kulturen är”
SVD:s
Sanna Rayman skriver på ledarplats: ”Nu får kulturen vad den förtjänar”
Newsmill skriver skuggutredningens Stina Oscarsson: ”Kulturutredningen vill begränsa den konstnärliga friheten”

Aftonbladets biträdande kulturchef Åsa Linderborg: ”Ett skott i hjärtat” och Martin Ågaard på samma tidning ser det som ”Högerpolitik – med bolsjevikist twist”. Aftonbladet låter också Henrik Lange sammanfatta utredningen i fyra serierutor, för dig som har ”skitbråttom”.På Expressen känner Natalia Kazmierska en stor tomhet när det pratas portföljer med ”Mappen i hand”.

SvD menar Mats Johansson (m) att ”utredningen är en utgångspunkt inte en slutprodukt”, medan Magnus Eriksson tycker ”att utredningen är ett illa tänkt och illa skrivet hastverk” och kulturchefer på regionala instututioner ”oroar sig över portföljmodellen”.

I DN skriver Ulrika Kärnborg att ”utredningen är en farlig, byråkratiskt klåfingrighet”, medan Författarfonden ”krig mot kulturutredningen”, åsikt som också förs fram av  René Vázquez Díaz från författarfonden i Sydsvenskan hon undrar om det är en ”kulturutredning eller kulturkannibalism”.

I GP synar Gabriel Byström ”Jakten på en ny kulturpolitik” och i Sydsvenskan ser Sven Nilsson ser en ”kulturutredning som vill ändra på allt utan att göra något”.

I Borås Tidning menar Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande i ABF, att ”kulturutredningen blev ett stort jasså!”. Högskolan i Borås, en av remissinstanserna till utredning, är skarpa i sin kritik. Ander Frenander docent vid centrum för kulturpolitiks forskning menar att det saknas en röd tråd och  ”ser inga samband mellan grundanalysen och förslagen”.

I Norran menar Margareta Israelsson (S), talesperson för kulturfrågor och Tomas Wennström (S), ordförande kulturnämnden, Ume, att kulturutredningen är ett beställningsverk.

SVT kulturnyheterna kan du se intervjuer med kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, Kulturutredningens ordförande Eva Swartz Grimaldi och Kulturrådets ordförande Kerstin Brunnberg här. Enligt kultutministern verkar det heller inte som om supermyndigheterna blir av i ett första skede.

Korta och spontana kommentarer från Kultursverige kring släppet av utredningen hittar du i morgontidningarnas enkäter här och här.

Kommentera
13 februari 2009 under Inblick | kommentera

KULTURUTREDN/ Regionernas kulturpolitik

red red

Regionaliseringen är en av de förslag som diskuterats mest. Maria Schottenius, DN, menar att det är den ”kritiska punkten” i utredningen och frågar sig idag om alla regioner har lika stor kompetens som Västra Götalandsregionen.

Själv är jag inte så orolig. Kulturpolitiken har ju varit regionaliserad länge redan – det gäller även sådana verksamheter som symfoniorkestrarna – och statens röst i har väl knappast ljudit klart, inspirerande och högt på länge.

I det sammanhanget är det intressant att lyfta fram en annan – men inte lika diskuterad aspekt – på regionaliseringen, något som redan är märkbart. Det som handlar om viljans eller ideologins betydelse. Även Lars Nordström, kulturnämndens ordförande i VG-regionen, konstaterade att all politik är prioriteringar när vi intervjuade honom i förra veckan.

Till förra veckans analysbrev intervjuade vi David Karlsson, doktor i offentlig förvaltning på Göteborgs universitet. I sin avhandling visade han att ideologi och politisk tillhörighet gör skillnad i den kommunala kulturpolitiken, även om de politiska företrädarna gärna såg det som att de företrädde en samförståndslinje.

Kommer det ideologiska att ha betydelse även på den regionala nivån?
- Jag är övertygad om det. Det finns ideologiska skillnader inom kulturpolitiken – allt ifrån grundläggande frågor om kultur är en mänsklig rättighet, vad som är bra och dålig kultur, vem som ska bestämma de till frågor om vad som ska finansieras offentligt och om det ska vara uppfostrande kultur. Samtidigt finns föreställningen hos politikerna att samförståndspolitik är bra och det gör att man inte låtsas om det ideologiska.

Men innebär det faktum att kulturpolitiken är ideologiskt präglad att det även blir stor skillnad i den reella politiken mellan olika kommuner och/eller regioner.
- Inte så mycket som det borde. På kommunal nivå är kultur ett oreglerat område där kommunerna i princip kan utveckla vilka kulturpolitiska modeller man vill. Men de gör det inte fullt ut, då kraften i konsensus är stark.

Det har kommit fram frågor om det finns tillräcklig kulturkompetens i regionerna för att ta hand om kulturpolitiken. Hur ser du på det?
- Det är också svårt att svara på. Landstingen och regionerna är ju nu dominerade av vårdpolitik, men samtidigt har man sett att utvecklingsfrågor och kulturfrågor tar oproportionerligt stor plats, så jag tror inte att det skulle vara ett problem. Och flyttar man över uppgifter från staten och länsstyrelserna till regionerna innebär det ju också en demokratisering.

Kommentera
12 februari 2009 under Inblick | kommentera

Så här läser du Kulturutredningen

red red

Inte en utan tre böcker lämnade Kulturutredningens ordförande Eva Swartz Grimaldi över till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth på dagens presskonferens. Alla under kulturutredningens flagg, sammanlagt över 900 sidor uppdelat på delarna Grundanalys, Förnyelseprogram och Kulturpolitikens arkitektur.


Del ett – Grundanalys – ger en bred översyn över den kulturpolitiska utvecklingen i Sverige och sätter den i ett samtidsperspektiv.
Ladda ner: Betänkande av Kulturutredningen – Grundanalys, förord, sammanfattning och kapitel 1-6, SOU 2009:16 (pdf 2,5 MB)

  • Kulturpolitiken och kultursynen under 1900-talet, med särskilt fokus på utredningen från 1974.
  • Genomgång av samhällsutvecklingen utifrån fenomen som globalisering, informationsekonomi, digitalisering och tjänstesamhället och funderingar över hur det påverkat såväl politikområdet som människors förhållande till kulturen och samhället.
  • Framåtblick på hur ovanstående utvecklingen påverkar kulturens praktik.

Grundanalysen finns även behändigt sammanfattad i inledningen av del två.


Del två – Förnyelseprogram – diskuterar de förslag till förändring som utredningen lägger fram.
Ladda ner: Betänkande av Kulturutredningen – Förnyelseprogram, kapitel 7-13, SOU 2009:16 (pdf 2,6 MB)

  • De nya målen för kulturpolitiken.
  • Hur den statliga politiken ska förhålla sig till civilsamhället och folkbildningen.
  • Kulturen som aspektpolitik – något som genomsyrar även andra politik- och samhällsområden.
  • Samspelet mellan stat, landsting och kommuner – den så kallade portföljmodellen.
  • Internationella frågor och EU.
  • Stödsystem och finansiering av kulturverksamhet och konstnärers villkor.


Del tre – Kulturpolitikens arkitektur –tar hand om den konkreta omorganisationen av kulturområdet som utredningen föreslår.
Ladda ner: Betänkande av Kulturutredningen – Kulturpolitikens arkitektur, kapitel 14-20, reservation och särskilda yttranden samt bilagor, hela dokumentet, SOU 2009:16 (pdf 2,4 MB)

  • De tre sfärerna som ska ersätta dagens kulturmyndigheter: sfären för arkiv, bibliotek och språk; sfären församtid, historia och livsmiljö; sfären för konstarterna.
  • Kulturrådets nya samordnande roll, med ansvar för uppföljning och utveckling, portföljmodellen (samspelet med regionerna).
  • Övriga nationella kulturinstitutioner, som föreslås få fleråriga anslag och utredda grunduppdrag.
  • Förlag till genomförande och en konsekvensanalys.

Utredningens ordförande Eva Swartz Grimaldi, till vardags VD för bokförlaget Natur & Kultur, kunde inte låta bli att oroa sig över antalet sidor och citerade författaren Lena Andersson:
– 300 sidor är max. Det är oförskämt att tro att folk vill läsa mer än så av man har säga.

Kommentera