PREMIUM / Vi återbesöker 2009
Kulturutredning, kulturproposition, Piratebay-rättegång, rekordstor festivalsommar, filmutredning, europeiskt år för kreativitet och innovation samt en stor ekonomisk kris. Säg så här: det har inte varit svårt att hitta något att skriva om. 2009 har varit ett händelserikt år för sådant som påverkar kultursektorn. Som premiumprenumerant får du året sammanfattat.
ANALYS / Kulturen och samhällsnyttan
Kulturen ska bidra till samhällsnyttan – i alla fall om regionerna får bestämma. Det visar en enkät som SVT Kulturnyheterna gjort med kulturpolitiker i de regioner (Hallands län, Gotlands kommun, Region Skåne och Västra Götalandsregionen) som får tjuvstarta med portföljmodellen redan 2011.
– Kulturens har ett egenvärde, men sedan finns det en nyttoaspekt. För kulturen är också en näring, säger Conny Brännberg (KD) vice ordf kulturnämnden Västra Götalandregionen.
Av de tillfrågade politikerna höll 61 procent med om påståendet att regionens kulturmedel i högre grad bör användas till att stärka den ekonomiska tillväxten i regionen. En majoritet höll också med om att museer och andra institutioner bör söka fler samarbeten med näringslivet (79 procent) och att det är rätt att prioritera kultur som skapar arbetstillfällen (52 procent).
Bara 12 procent såg en risk att regionaliseringen av kulturmedlen skulle leda till förlorad kompetens.
INBLICK / Artister tjänar mer pengar
Två forskare på KTH har gått igenom den svenska musikindustrins ekonomiska utveckling det senaste decenniet, en utveckling som i stort sett stått stilla totalt sett. Artisternas inkomster har däremot ökat med ca 35 procent under samma period — från ca 786 miljoner kronor till 1.058 miljoner kronor förra året. Det är intäkterna från livespelningarna som står för den största delen av ökningen, men även upphovsrättsorganisationerna har ökat sina intäkter. Skivbolagens intäkter har tvärtom minskat avsevärt.
Det finns dock ett aber för artisterna.
– Och en stor del av ökningen hittills är med stor sannolikhet bunden till artister som redan är stora. Skivbolagen har byggt starka artistvarumärken i Sverige och det kan nu livebolag, festivaler, spelställen och naturligtvis artisterna själva tjäna på, säger Daniel Johansson, en av forskarna bakom studien till TT.
På sin blogg förtydligar Daniel Johansson att rapporten ”inte säger att fildelning har varit bra för artisterna”, som vissa medier rapporterat. Han menar att rapporten både kan tolkas positivt (”att den svenska musikindustrin fortfarande är intressant och har klarat av att anpassa sig till nya villkor”) och negativt (”Det är inte positivt att musikindustrins intäkter ligger på samma nivå som för tio år sedan”).
SAMTAL / Ett kulturekonomiskt decennium
Boken ”Noll Noll – decenniet som förändrade världen” sammanfattar det gångna decenniet utifrån 15 kapitel – många med kulturanknytning. Läs exempelvis Anders Mildner om internet, Salka Hallström Bornold om mode, Kristin Lundell om musik, Carolin Hainer om tv, Kjell Häglund om design, Annina Rabe om litteratur och Björn af Kleen om kändiskultur. Redaktörer är Anders Rydell, chefredaktör för Konstnären, och Kulturekonomis Tobias Nielsén.
En bok om 00-talet. Varför?
– Egentligen ville vi snarare blicka framåt än bakåt, och det här blev ett bra sätt. De här 15 kapitlen väver tillsammans en bild av världen idag och vart den är på väg.
När du fått in och läst alla texterna var det något som överraskade dig?
– Det jag slogs av var hur mycket som har hänt de här åren, utan att vi egentligen reflekterat över det. På så sätt växte undertiteln ”decenniet som förändrade världen” fram. Det vi såg var ett årtionde som var självupptaget, inåtblickande trots att världen samtidigt krympte genom tekniska hjälpmedel. Och trots att vi borde blivit klokare efter både finanskris och klimathot fortsatte vi som tidigare. Det var ett ganska girigt decennium ur det perspektivet.
Ur ett kulturekonomiskt perspektiv, hur sammanfattar du åren?
– Vår bok kretsar ju mycket kring kultur: vi har kapitel om tv, musik, film, litteratur och mode. Och det är inte minst inom kultur- och medieområdena som det har skett väldigt stora förändringar. Hur medierna förändrats är uppenbart med nätet och nya sätt att kommunicera – något som inneburit svårigheter för befintliga mediehus, men stora möjligheter för enskilda att skapa och sprida det man gör. För kulturområdet har det skett två gigantiska förändringar: Dels har kulturen tagit större plats i samhället, världen har ”kulturaliserats”: estetik, symboler och historier har blivit allt viktigare. Dels har den teknologiska utvecklingen lett till några strukturella skiften, inte minst inom musikområdet. Allt det här är bakgrunden att vi börjat prata om upplevelseindustrin och kultur- och kreativa näringar det här årtiondet.
Som prenumerant på kulturekonomi kan du köpa boken till specialpris. Se erbjudandet högst upp i vänsterspalten.
INBLICK / Kulturdebatt och kulturpropositionen i Riksdagen
På måndagen togs den nya kulturpropositionen i Riksdagen i samband med en kulturpolitisk debatt som fick minst sagt ljumma recensioner. Exempelvis gav Aftonbladets Kulturchef Åsa Linderborg ”upp efter tre meningslösa timmar”. Ett mindre längre och mindre upprört referat av debatten läser du hos SVT Kulturnyheterna.
NOTERAT / Kvinnliga chefer, filmlyft, Obama och konserthus
Flest kvinnliga chefer i scenskonsten. När 2009 går mot sitt slut och magasinet Nummer sammanställer ledarskapslistan för svensk scenkonst visar det sig att det aldrig har funnits fler kvinnliga chefer i branschen. Antalet kvinlliga chefer för teatrarna uppgår till 34 – antalet män till 31. Kvinnor som konstnärliga ledare finns vid 32 institutioner och dito män vid 24.
Film i Norr får Asienlyft. Film Arc är ett regionalt samarbete mellan Filmpool Nord, Film i Västerbotten, POEM i Finland och Filmcamp AS i Norge för att stärka möjligheterna att spela in film i norr. Nu har de tecknat ett avtal med Singapore Media Development om samarbete i tre långfilmsprojekt. ”Asienfönstret öppnas på vid gavel”, säger Stina Almqvist, projektledare för Film Arc.
Obama satsar på kulturen. Trots några snedsteg så har den amerikanska kulturen under president Barack Obama fått mer pengar. 50 miljoner dollar ingår i stimulanspaketet som vi rapporterade om tidigt i våras. Ungerfär lika mycket har tillförts kulturen från andra satsningar. Det är välbehövliga pengar för ett system som indirekt drabbats hårt av finanskrisen genom allt färre donationer.
Konserthus. Scenkonsthusen fortsätter att står i fokus. I Stockholm har det nya förslaget för Stadsbiblioteken knappt hunnit landa i papperskorgen innan Konserthuset vid Hötorget presenterar planer för utbyggnad. Ytterligare 5.000 kvadratmater (till de nuvarande 10.000) och en experimentscen riktat mot yngre publik lyder önskemålet. Enligt de fyra arkitektförlagen kan de extra kvadratmetrarna lika väl hamna på taket som i Hötorgsskrapan bredvid. En ny arkitekturdebatt kan börja.
Konferens om kretivitet och innovation. Det europeiska året för innovation och kreativitet går mot sitt slut. Förra veckan kom ett manifest och nu tar Sverige och bjuder in till konferens för att sammanfatta året som gått – en av punkterna handlar om kreativa näringar.
SETT OCH HÖRT / Motiverande design, arbetslösa kulturarbetare och bloggande sekreterare
”Design kan höja lönsamheten”
Estetiska upplevelser kan bidra till att motivera personalen och därmed bidra till lönsamhet, menar den norske professorn William Brochs-Haukedal.
”2010 präglas av färre lediga jobb och hårdare konkurrens”
Det är tuffa tider för kulturarbetare. Arbetsförmedlingen räknar med en fördubbling av inskrivna arbetslösa kulturarbetare nästa år. Särskilt svårt får unga som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. ”Även om den allmänna konjunkturen tycks ljusna vet vi att kulturarbetarnas arbetsmarknad släpar efter. 2010 präglas av färre lediga jobb och hårdare konkurrens”, säger Birgitta Johansson som är chef för Arbetsförmedlingen Kultur.
”Blogg från Svenska Akademien”
När han blev ständig sekreterare för svenska akademien lade historikern och författaren Peter ner sin populära blogg. Nu offentliggör han sina nya bloggplaner på sin gamla blogg: ”Jag har fått ett antal frågor om det kommer bli någon akademiblogg, och jag kan nu bekräfta att, ja, jag tänker börja blogga i ämbetet. Som det ser ut nu kommer det dock först bli efter nyår – jag har helt enkelt haft för mycket att göra.”
”E-boksmoms på agendan”
25 procent moms på e-böcker och 6 procent på pappersböcker. Så ser det ut i Sverige i dag, något som fått Piratförlaget reagera. De har sålt e-böcker med den lägre momssatsen för att få det testat av Skatteverket. Även i Europa har flera förlag uppmanat till likriktning av de olika momssatserna.