Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?

Hej!

Vardagen är uppe på högvarv för de flesta och konferenssäsongen är på sin topp. Men de stora greppen och trenderna lurar där i bakgrunden. I det här numret lyfter vi fram en kampanj för konstnärer och nollnolltalets slut.

// Tobias Nielsén, utgivare

PREMIUM / Hus för scenkonst

I början av veckan hölls konferensen Hus för scenkonst i Göteborg. Men är det verkligen nya hus som behövs om kulturen ska blomstra? Och vilken sort i så fall? Ska de innehålla flera verksamheter?  – Och måste de nödvändigtvis ligga vid vatten?

Premiumprenumeranter får en inblick i de nya kulturhusens värld, med exempel från Kulturen Hus i Luleå, Alsion i Sönderborg i Danmark och Opera Nordfjord i Norge. Fördjupning finns också i tidskriften Arkitektur.

SAMTAL / Konstnärerna vill ha ordentligt betalt

Anlitar du en arkitekt för att rita en utställning räknar du med att det dimper ned en faktura efter några veckor. Men med konstnärerna som ställer ut är det annorlunda. I höst har MU-kampanjen* satt fokus på frågan att konstnärer bör få ordentligt betalt i samband med utställningar. Arne Leeb är projektledare för kampanjen.

Varför har konstnärer inte fått betalt för sitt utställningsarbete?
– Det har funnits en föreställning att konstnärens intäkter bara skall komma från försäljning av verk – varför ska de då ha betalt för att visa verk på en utställning? Men det är egentligen otroligt konstigt att ljussättaren, teknikern och museipersonal som jobbar med en utställning får betalt men inte konstnären själv som ju faktiskt oftast gör det mesta av arbetet.

Hur ska konstnären få betalt enligt det nya avtalet?
– Det nya med MU-avtalen är att de får betalt för den tid de lägger ned. Dels arbetet inför; när de nyproducerar unika för verk en utställning eller sammanställer verk till ett retrospektiv. Dels arbetet med utställningen; möten med arrangören, vernissage, montering, visningar med vip-kunder, produktion av kataloger etc.

Ska man se det här som en del i att allt fler har börjat se konstnärer som företagare?
– Bildkonstnärer och fotografer har alltid varit företagare. Det är den grupp konstutövare i kultursektorn som har flest egenföretagare, så det är inget nytt. Men kanske är det här en professionalisering kring hur man ska ta betalt för sin tid.

Finns det en risk att det här leder till färre utställningar?
– Jag förstår inte riktigt den oron. Det här är ett avtal som kan användas för att förhandla upp utställningsbudgeten för arrangören/institutionen. Exempelvis har både Stockholm stad och Riksutställningar fått utökad budget för att kunna följa avtalet. Initialt kanske några drar ned på utställningar, med det här är en långsiktig process. Vi behöver se konst, medborgarna vill det, och både konstnärer och arrangörer vill ha ett system med rimligare ersättningar till konstnärerna.

* MU står för medverkans- och utställningsersättning och är samlingsnamnet för det nya statliga ramavtalet som började gälla 1 januari 2009. MU-ramavtalet har träffats mellan svenska staten och KRO/KIF, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund.

MU-kampanjen håller under hösten workshops med arrangörer och konstnärer. Anmäl dig och läs mer kampanjens hemsida.

KULTURPOLITIK / Kvalitet och tillgänglighet

Kulturpolitiken fortsätter engagera. På Socialdemokraternas partikongress beslutades att nyckelordet för deras kulturpolitik ska vara tillgänglighet. Konkret innebär det bland annat 25 miljoner kronor årligen till de kommunala musik- och kulturskolorna (dock enbart till kommuner som tar ut låga avgifter för deltagarna). Samma summa, 25 miljoner kronor årligen, ska också gå till att öka kulturutbudet på äldreboenden.

En annan som höjt rösten är Jasenko Selimovic, nybliven folkpartist och tidigare chef för Radioteatern, som i en debattartikel slår ett slag för den professionella kulturen. Ett ganska kontroversiellt perspektiv i en kulturpolitisk debatt där bredd och deltagande allt som oftast stått i fokus.

Selimovic riktar skarp kritik mot LAS-reglernas konsekvenser och vad han menar är en socialdemokratisk tradition att se kulturen ”som en lek för sysslolösa amatörer”. Men frågan är hur Selimovic brandtal för kulturen med stort K, rimmar med kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth inställning att kultur bara kan bli en valfråga om det slutas kallas för kultur:
-Det leder tankarna till symfoniorkestrar och sådan som alla kanske inte är intresserade av. Men om man bryter ner ordet till bibliotek, kulturskolor och konsthallar i stället för att kalla det kultur, då tror jag kulturen kan bli en valfråga, säger hon i Expressen.

INBLICK / Förlagens roll

Bokbranschen står inför stora utmaningar. Försäljningen minskade med 8 procent förra året och utöver det kräver de två stora bokhandelskedorna Akademibokhandelsgruppen (som också äger Bokus.se) och AdLibris närmare 20 procent rabatt från förlagen. Något som kan få konsekvenser, särskilt för de mindre förlagen som ofta ger ut mer nischad litteratur och redan lever med små marginaler i sin verksamhet.

Ytterligare ett slagfält är hur förlagen ska hantera rättigheterna till e-böcker. Bonnierförlagen var ett av de förlag som tackade nej till att ingå i Googles stora e-boksprojekt. De har i sin tur blivit kritiserade av Författarförbundet för de kontrakt de erbjuder sina författare. Författaren Sigge Eklund som både medlem i Författarförbundet och webbstrateg på Bonnierförlagen försvarar Bonniers: ”Jag är beredd att sänka mina roylties för att rädda branschen”, skriver han i DN.

I stort handlar debatten om hur man ser på förlagens roll. Är de på väg att bli överflödiga, när alla kan ge ut sin egen bok på sajter som Vulkan.se? Det menar exempelvis Linda Skugge i sin artikel i boken Gratis. Sigge Eklund, å sin sida, menar att det bygger på ett felaktigt synsätt där många, däribland Författarförbundets ordförande Mats Söderlund (och Linda Skugge får man anta), verkar se förlagen som säljare och distributörer av böcker, när de i själva verkat är förädlare och producenter av ett verk.

TREND / Ett decennium går mot sitt slut

Har ni inte märkt det kommer ni att göra det – nollnolltalet är på väg att ta slut. Och därmed ska det sammanfattas, listas och graderas.

Först ut var musikmagasinet Novell som började räkna ned decenniets 100 bästa låtar redan den 23 september på nollnolltalet.se. En låt om dagen ger oss den bästa låt på nyårsafton. Därutöver kan du ladda ned spotifylistor från både redaktionen och läsare.

På ett liknande sätt räknar bloggen Mindpark ned sin lista om över de 100 händelser som förändrade mediesverige under 00-talet. Sättet listan presenteras på är på många sätt kongenial med den förändring den pekar ut: ambitös, fördjupande, levande, interaktiv – ett exempel på hur medievärlden kan komma att se ut nästa decennium.

På TV8 bidrar kritikern Stefan Malmquist med 80 milstolpar från ett mer personligt populärkulturellt perspektiv.

För er som vill ha decenniet sammanfattat på papper kommer boken Noll Noll vid årsskiftet. Redaktörer är Tobias Nielsén och Anders Rydell. Några ord från omslaget ger en bra bild av decenniet som passerat: Zlatan, stekare, Google, Obama, al-Qaida, spikmatta, modeblogg, Harry Potter, lattemamma, champagne, klimathot, ekologiskt, Iphone, terrorhot, tv-kock, Alliansen, lifestyle.

NOTERAT, SETT & HÖRT / Creative Thailand, Absolut Art och Franska tidningar

Creative Thailand. De kreativa näringarna engagerar världen över. Nu har Thailands regering presenterat ett paket för att stimulera vad de menar är en framtidsbransch. Men Thailand ligger redan ganska långt framme i konkurrensen. På FN:s senaste sammanställning över kreativ export (från 2005) så ligger de på 17.e plats. Sverige däremot finns inte med på topp 20.

Satsningar som Creative Thailand pågår runt om i världen. Men hur unikt blir det när alla försöker göra likadant samtidigt? Thailands satsning presenteras i den här videon. En video som lika gärna kunde handla om Storbritannien, Sverige eller Tjeckien.

Gratis tidningar till franska ungdomar. Tidningsbranschen står likt bokbranschen inför stora utmaningar, med fallande intäkter och färre läsare. I Frankrike tar man saken på allvar. Där har man nu klubbat igenom att alla ungdomar ska få en gratis morgontidningsprenumeration. Är du mellan 18 och 24 år väljer du mellan anrika franska publikationer som Le Figaro, Le Monde, internationella editionerna av Times eller Herald Tribune och rena sporttidningar som L’Equipe. Det viktiga är tydligen inte vad man läser utan hur – nämligen på papper.

Absolut Art. Absolut Vodka firade 30 år i helgen med ett konstseminarium på Lydmar. Emma Stenström skriver om det som kulturekonomisk historia på Kulturekonomi.se:
”Tänk att det är 30 år sedan Absolut inledde sitt samarbete med Andy Warhol, eller om det var tvärtom, och tänk hur många efterföljare det har blivit. Absolut Art Collection, som ju är på väg till Sverige, består av hela 800 verk – och används i hela världen som ett exempel på ’organizational art’.”
Martin Aagard på Aftonbladet är dock inte allt för imponerad av Absolut Art-spektaklet. Just nu ser det ut som Absolut Art Collection kommer att få en fast utställningsplats i anslutning till det nya Vin- och Spithistoriska museet som planeras på Galärvarvet på Djurgården i Stockholm, skriver DN.

Stimmiga festivaler. Svenska festivaler har inte bara en allt hårdare konkurrens om publiken att ta hänsyn till. Nu vill Stim förhandla fram ett nytt avtal för den musik som spelas. Stim vill likställa festivalspelningar med vanliga konserter, något som skulle innebära ökade kostnader för festivalerna. Festivalarrangörerna menar att kravet är orimligt då festivalbesökarna omöjligt kan se alla konserter på en festival.

”Vi har ett sportlov, varför skulle vi inte ha ett kulturlov”

Umeå har bytt namn på höstlovet till kulturlovet. Lovvärt av en blivande kulturhuvudstad. Nu väntar vi på att alla andra följer efter. Vi håller med, finns ett sportlov så borde det väl finnas ett kulturlov!

”DN befinner sig i en djup kris”.
Så började DN:s nya chefredaktör Gunilla Herlitz sitt första informationsmöte med DN-redaktionenn enligt dagensmedia.se. Enligt uppgift måste alla på centralredaktionen nu söka om sina jobb, webbredaktionen ska slimmas och markandsavdelningen läggs ned helt.

”Det gamla gasverksområdet i Hjorthagen kan bli ett kulturkluster”
I Hjorthagen i Stockholm planeras för ett 170 meter högt hus ritat av Herzog & de Meuron, arkitekterna bakom OS-stadion i Peking och Tate Modern i London. I de gamla gasklockorna planeras en konsthall och ett hus för scenkonst. Att gamla industriområden blir bostäder och kreativa kluster är inget nytt.