Hej! Den här veckan kommer filmutredningen (idag på förmiddagen) och nobelprisbesked (imorgon). Premiumprenumeranterna får en artikel om hur kulturen kan mätas, från antologin ”Kultur och samhällsnytta” som kom i våras.
// Tobias Nielsén, utgivare.
–
–
–
PREMIUM / HUR MÄTER VI KULTURENS EFFEKTER?
”Kulturen är större än kulturpolitiken”, upprepade kulturminster Lena Adelsohn Liljeroth när hon förra veckan presenterade kultupropositionen. Frågan är dock hur man mäter dess effekter och värden. Premiumprenumeranterna får den här veckan ett kapitel av Tobias Nielsén ur skriften ”Kultur och samhällsnytta” från Sparbanksakademin, som tar upp problematiken meda att mäta det omätbara. Försök, men förstå begränsningarna, är hans förslag. Hela skriften kan köpas här.
NOTERAT / E-BOKEN PÅ VÄG TILL SVERIGE
Efter första veckan hade Dan Browns senaste roman sålts i 100.000 exemplar på Amazon.com – enbart till läsplattan Kindle. Det var fler exemplar än Amazon sålde av den inbundna pappersversionen under samma persiod.
I Sverige finns ännu inga breda läsplattor för konsumentmarknaden. På bokmässan för några veckor sedan presenterades dock läsplattan Nuut från sydkoreanska Neolux.
I december kommer man också kunna läsa nya svenska böcker på Iphone. Tre svenska förlag – Atlas, Norstedts och Ordfront – lanserar i december ett hundratal titlar som Iphoneapplikationer.
Det kanske också blir öppning för det som tidigare varit den stora problemet på e-boksmarknaden, frågan om vem som ska ta första initiativet – förlagen eller tekniktillverkarna. Förlagen vill se en fungerande och attraktiv lösning innan de börjar med digitala böcker i stor skala, samtidigt kan inte de tekniska tillverkarna komma in på marknaden så länge det inte finns innehåll i form av böcker. I Kulturnytt i P1 från bokmässan ger Martin Nyttel på Bonnierförlagen utryck för just den paradoxen: ”Vi försöker få upp flera starka titlar under hösten. Men sedan väntar vi in en bättre, billigare och coolare läsplatta. Det är först då det kan bli något kul av det här”.
I dag finns omkring 2.000 titlar att tillgå i digital form. I en artikel i Svensk Bokhandel resonerar Mattias Boström på Piratförlaget, som redan har stora delar av sin utgivning i digital form, att det krävs uppemot 8.000 titlar för att marknaden ska komma igång på allvar.
Även om antalet titlar når den kritiska punkten kvarstår frågan om renodlade läsplattor som Amazon Kindle och Sonys Reader kommer slå i en större skala i Sverige, eller bli en nischprodukt för de intresserade. För läsplattan slåss inte bara mot den fysiska boken, utan den konkurrerar även med olika sorters mindre bärbara datorer och mer avancerade mobiltelefoner som Iphone.
Priset för en bok som Iphoneapplikation kommer enligt förlagen att ligga på 99 kronor och uppåt. I läsprogrammet, som kommer inbyggt i boken, kan man bland annat ändra storlek på bokstäver och anteckna. Inget mot vad de renodlade läsplattorna klarar av – och en helt annan läsupplevelse – men kanske fullt tillräckligt som komplement till en vanlig böcker.
Läs mer om om boken och textens framtid på Kulturekonomi.se
INBLICK / HUR SKA ALMI STÖDJA KREATIVA ENTREPRENÖRER?
”Vi måste erkänna att banker och Almi inte har kunnat de kreativa näringarna. Det har funnits en misstro.”
Så sade näringsminister Maud Olofsson när hon tillsammans med kulturministern presenterade handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar för två veckor sedan. En ganska tydlig kritik riktad mot Almi, som har till uppgift att stödja nyföretagande med finansiering och rådgivning.
Sedan 2009 har Almi fått nya ägardirektiv med tydligt fokus på att utveckla sin verksamhet så den bättre kan stödja kulturellt och kreativt företagande. Almis kommunikationsdirektör Lars Mårdbrant menar att det pågår en process för att uppfylla de nya ägardirektiven:
– Vi håller på att lägga upp en plan hur vi ska hantera det här. Vi ska säkerställa att konsulterna har den specifika kompetensen att hantera entreprenörer även från den här branschen.
Men har det funnits eller finns det till och med en misstro?
– Det tycker jag är att ta i. Det gäller samma utgångsläge för entreprenörer inom den här branschen som för alla andra branscher. Som företagare behöver man en affärsidé som kan leda till ett företag som kan bli lönsamt. Både banker och Almi måste kunna göra den bedömningen.
Vad är det då som ni måste bli bättre på?
– Det vi ska kompetensutveckla är att försöka förstå vad som är branschspecifikt. För att se vilka affärsidéer som verkligen kan leda till en lönsamt företag, måste man vara insatt hur branschen fungerar.
NOTERAT / HULTSFREDSFESTIVALEN LADDAR FÖR 2010 UNDER KONKURSHOT
Hultsfred kippar efter andan just nu. Rockparty har gått ut med datum för 2010, men först om några veckor vet vi om det blir någon festival nästa år.
Efter några år där biljettförsäljning varit under förväntan samt en finanskris kan ekonomin endast räddas genom att kommunen köper fastigheten och utvecklingsmiljön Rock City för 24 miljoner kronor. Men det finns villkor: alla fordringsägare måste godta uppskjuten betalning. Annars går den ideella föreningen i konkurs.
Hultsfreds kommuns åtagande har väckt stor debatt i Hultsfred och ställts mot satsningar på skola. Kommunens försvarar sig med att köpet ligger i linje med fokus (kommunens som musikkommun) och att det är andra pengar – nämligen näringslivsbolagets – och att det är en investering som betalas av på tid inom givna budgetramar.
Läs en längre analys om vad Hultsfred bör göra på Kulturekonomi.se.
UTBLICK / SKATTESUBVENTIONER FÖR FILM IFRÅGASATTA I USA
I USA erbjuder 40 delstater olika former av skattesubventioner för att locka till sig filmprojekt. Men i krisens spår börjar allt fler röster höjas mot subventionerna.
Wisconsin och Iowa är delstater som i vanliga fall snarare kopplas samman med tung industri och jordbruk än filmproduktion. De senaste åren har de haft några av de bästa erbjudandena för filmproduktion. I Wisconsin spelades bland annat ”Public Enemies” med Johnny Depp in. Filmen fick, enligt LA Times, skattesubventioner på 4,6 miljoner dollar, men beräknas ha bidragit med mellan 5 och 7,4 miljoner dollar till den lokala ekonomin. I Iowa har man en skattesubvention på 50 procent, eller som de själva säger – ”Half price on filmmaking”.
När nu de flesta delstater dras med stora budgetunderskott riktas kritik mot att filmprojekten som stöds ofta är av väldigt flyktig karaktär. De omsätter mycket, men pågår bara under några kort inspelningsmånader, för att sedan försvinna. ”Public Enemies” spelade exempelvis in under 32 dagar.
Även i Europa erbjuder flera länder skattesubventioner – både för att locka stora utländska produktioner, men också för att stödja den inhemska produktionen. I november släpps en utredning om filmfinansiering från Filmpool Stockholm Mälardalen, där frågan om skattesubventioner belyses med flera utländska exempel.
NOTERAT / SOCIALDEMOKRATERNA VILL GÖRA KULTREN TILL VALFRÅGA
I måndags presenterade Leif Pagrotsky socialdemokraternas svar på kulturporpositionen. Såklart riktades kritik åt regeringens kulturproposition, som enligt Pagrotsky mest bestod av fler utredningar:
– Förslagen i regeringens kulturproposition lever inte upp till förväntningarna. Det som skulle vara regeringens stora kulturpolitiska triumf blev mest ett antal förslag om ytterligare utredningar. Det är ett tydligt uttryck för regeringens bristande engagemang för kulturen, säger Leif Pagrotsky.
Själva vill socialdemokraterna satsa ytterligare 270 miljoner. Bland förslagen märks 20 miljoner för internationellt kulturutbyte, 10 miljoner till att marknadsföra svensk film och lika mycket för att digitalisera biografer. Man vill även utöka arrangörsstödet med 20 miljoner för den ideella kulturen. Förslaget om fri entré till statliga museer finns kvar och man vill även inför ett ROT-avdrag för renovering av kulturbyggnader.
Förslagen på ökad regionalisering stöds av socialdemokraterna och DN:s Ingrid Elam skriver i en kommentar att samsynen i de stora frågorna är i det närmaste total:
”När man sedan läser de två motioner som utgör socialdemokraternas motförslag till regeringens budget- och kulturpropp krymper det tunga artilleriet en aning och motsättningen mellan regeringens och Socialdemokraternas kulturpolitik kan sammanfattas med en rad ur ´Annie get your gun´: allt ni kan göra kan vi göra bättre.”
Samma grundsyn, men lite mer av allt, alltså. Vi får se om det räcker för att göra kulturen till en valfråga.
NOTERAT/ KULTUREN FÖRSÖKER TA PLATS I EU
I slutet av september hölls EU:s stora kulturforum ”Cultural Forum 2009″ i Bryssel, något vi skrivit om tidigare i analysbrevet. Kulturministern var på plats och höll tal (här kan du ladda ned hela talet) och flera projekt som finansierats inom ramen för EU:s kulturpolitik visades upp.
Mycket fokus lades på att flytta fram kulturens positioner, då ramarna för EU:s politik 2014-2020 sätts redan nästa år 2010. En tydlig strategi var att förankra kulturfrågorna inom andra politikområden som näringspolitik och innovationspolitik, för att får tillgång till mer resurser. Idag tillhör kulturpolitiken Idag omsluter kulturbudgeten inom EU 4 miljarder fram till 2013. En bråkdel av vad Sverige lägger årligen.
SAMTAL / PIA AREBLAD, TILLT, OM KULTUREN I EUROPA
En som deltog på Cultural Forum 2009 var Pia Areblad på Tillt i Västra Götaland. Tillt har varit en av fem ”forskningsgrupper” som har fått i uppdrag av EU att ta fram en policy kring en frågeställning kopplat till kulturområdet. Tillt har arbetat med hur konst och kultur kan intergreras i arbetslivet, något som de presenterade på ett seminarium i Bryssel under konferensen.
Vad kan då kulturen bidra med i arbetslivet?
– Det vi menar, och vi har jobbat med det här i tio år, är att det främst handlar om att föra in andra perspektiv, tänka i nya banor. ”Transform your mind” pratade vi mycket om i Bryssel.
Konkret handlar det främst om tre områden: attityder och förändring, forskning och utveckling, och extern kommunikation.
Hur var konferensen i övrigt?
– Jag tyckte att det är intressant att EU försöker jobba aktivt med att bygga en plattform för kultur på europeisk nivå. Det som var intressant var att man hade lyckats engagera tjänstemän från andra politikområden som näringsliv, regional utveckling, forskning och innovation att vara med. Generaldirektörerna från de områdena medverkade på en kulturkonferens – då händer det något med kulturens status, det är en signal.
På konferensen nu pratades mycket innovation och kreativa näringar? Är det ett fokus när det pratas kultur på EU-nivå?
– Man pratar egentligen om tre delar: kulturnäringarna, medborgarnas tillgången till kultur och mångfald. Men målet är att försöka implementera tankarna i andra politikområden, så att det det kommer resurser från andra ramprogram, då kan man få loss helt nya medel till kultur. På det sättet liknar det vad man pratar om i Sverige för tillfället.
Hur ser du på framtiden för kulturfrågor inom europeisk nivå?
– Jag ser stora möjligheter. 2010 sätts ramarna för politiken mellan 2014-2020 och det är ett privilegium att får vara med att jobba med det. Det är ett jätteprojekt men det är många superkompetenta som jobbar med det här. Det är ett viktigt år vi har framför oss. Jeremy Rifkin höll en föreläsning i Prag i våras där han betonade Europas möjligheter på det här området. Vi i Europa har ett försprång globalt på områden som mångfald, kulturarv och kulturens kraft i samhället – det ger oss konkurrensfördel och en möjlighet att sticka ut. Vi måste ta tillvara på det.
NOTERAT / SNART KOMMER FILMUTREDNINGEN
Idag på förmiddagen presenteras nya filmutredningen av Mats Svegfors, numera vd för Sveriges Radio.
Då lär återigen ljuset riktas mot filmavtalet, kärnan i svensk filmpolitik. Ett i grunden frivilligt avtal mellan stat, tv-bolag och biografägare, som kort handlar om att tv-bolag och biografer använder en del av intäkterna till att finansiera ny film.
Men avtalet har fått en hel del kritik genom åren. Bland annat mot att dvd-distributörer och internetoperatörer, som tjänar mycket på filmdistribution, står utanför avtalet idag. Andra, som teaterförbundet, vill hellre se en helt statlig filmpolitik.
Vilka förändringar som faktiskt föreslås presenteras idag vid 11.00.
Följ presskonferensen här. För snabba analyser och kommentarer följ Tobias Nielsen på twitter och håll ögonen på kulturekonomi.se
SETT & HÖRT / TOPPLISTOR, FOLKVALD KULTUR, NOBELPRIS OCH TURISMENS LÅNGA SVANS
”Enbart diskussionen om tio-i-topp-listor kommer att bli bildande för många”
För tre år sedan handlade det om en kulturkanon, nu är Folkpartiets Christer Nylander, vice ordförande i riksdagens kulturutskott, tillbaka med en idé om kulturella topplistor. Inspirerad av Danmark vill han skapa tio-i-topplistor inom områden som litteratur, musik, film, scenkonst, arkitektur, design, bildkonst och barnkultur.
”Folkvald kultur”
Vill du veta vad de folkvalda i riksdagen gillar för filmer, böcker, musik och konst? I den nya boken Folkvald kultur har Helsingborgs Dagsblads kulturredaktör Gunnar Bergdahl frågat 349 riksdagsledamöter och 22 statsråd just detta. Intressant läsning för verklighetens folk.
”Det alltid jättefantastiskt att ha en Nobelprisvinnare i sitt stall”
På torsdag ligger det champgne på kylning hos bokförlagen. Förra året var det lilla Elisabeth Grate Bokförlag som fick korka upp när priset gick till J.M.G Le Clezio. Läs Eva Gedin chef på Norstedts resonera kring Nobelprisets betydelse för förlagen här.
”Turismens långa svans”
Chris Anderssons Wired-artikel ”The Long Tail” blev en omedelbar succé när den kom 2004. Där förklarade han att internet ökar marknaden för nischprodukter avsevärt, ofta exemplifierat av nätbokhandlar som kunde tjäna pengar även på titlar som sålde få exemplar. På sin blogg visar Chris Andersson nu hur turismen nu följer samma mönster. Resmålen som hör till ”den långa svansen” har ökat sin andel av resandet med 10 % sedan 1998.
–
Utgivare och chefredaktör: Tobias Nielsén
Redaktör och reporter: Johan Scheele
Om du inte längre vill få nyhetsbrevet, skicka ett tomt mail till sluta@kulturekonomi.se.
Epost: info@kulturekonomi.se
Copyright? Analysbrevet skyddas under Creative Commons-licens om erkännande och icke-kommersiell användning. Det innebär att du får kopiera, distribuera och sända verket, liksom skapa bearbetningar. På villkor att du anger källa och att det sker för ickekommersiella ändamål. Läs mer här.