Hej! Hoppas sommaren varit bra. På bloggen är vi i full gång med återblickar, men samtidigt har en en ny säsong börjat rulla igång snabbt. Mycket nytt innehåll kommer snart upp. Sedan i somras är jag för övrigt igång på Twitter: @tobias_nielsen.
// Tobias Nielsén, utgivare
PS. Vi har precis bytt webbhotell så det kan vara lite driftsstörningar på Kulturekonomi.se i dagarna.
—
—
Alla talar om Spotify. Från en unisont hyllad framtidslösning för musikbranschen, till en utskälld dito. Och allt började med ett blogginlägg från Magnus Uggla.
Veckans premiummaterial ger dig bakgrundsfakta och en analys av Spotify och varför diskussionen om artistersättningarna blev så hetlevrad.
I början av nästa vecka kan du läsa ett sammanfattande blogginlägg på kulturekonomi.se
Svensk kulturpolitik saknar en grund att stå på då statistiken länge varit eftersatt. Det menar Sten Månsson som under 30 år arbetat med kulturstatistik på Kulturrådet och som även var statistikredaktör för KulturSverige 2009, där man kunde ta del av den första övergripande statistiken för kulturområdet sedan 2002.
Som nybliven pensionär kan du följa honom på kulturfakta.se, där du även hittar rapporten “Kulturstatistikens roll och utvecklingsbehov” som Sten Månsson lämnade in som remissvar till Kulturutredningen.
Vilken roll spelar kulturstatistik?
- Statistiken har generellt sett fått större tyngd i samhället de senaste decennierna. Men kulturstatistiken är eftersatt om man jämför med andra politiska områden.
– De senaste åren har vi ändå börjat se ett uppsving för att betrakta kultur ur ett sådant perspektivet, särskilt i regionerna. Där har statistiken använts till att peka på kulturens roll som en viktig näringsgren.
Varför är det viktigt med kulturstatistik?
- Kulturen kostar staten 8 miljarder årligen, med landsting och kommuner handlar det om 16-18 miljarder. Om man ser statistiken som grund för opinionsbildning och beslutsfattande, något som som varit gängse i samhället de senaste decennierna, så kan man väl konstatera att här har man sovit från myndigheter och departement under de senaste åren. På Kulturrådet har det saknats ledning, den senaste statistiska årsboken kom ut 2002.
Är en kulturpolitik utan övergripande statistik dåligt underbyggd?
- Det är min slutsats i högsta grad. Det finns ett stort behov kulturpolitisk forskning och statistik. Kulturpolitiken har levt sitt eget liv sedan 70-talet. Om man ser på exempelvis utbildningspolitiken har det där funnits en nära koppling mellan forskning och politik de senaste 20 åren, det har det inte funnits på kulturområdet.
Om du blickar framåt, vad skulle du vilja se?
- Jag hoppas att det i framtiden kommer till en övergripande och samordnande institution för kulturstatistik och kulturpolitisk forskning. Det är viktigt att att skapa en struktur för kunskapsuppbyggnad inom kultursektorn. Sedan vore det bra att skilja ut statistik, utvärdering och forskning från de operativa myndigheter. Att man som ansvarig myndighet har flera fingrar i syltburken, och utvärderar sig själv, bryter egentligen en svensk förvaltningstradition.
Sverige är EU-ordförande i höst, något som sammanfaller med europeiska året för innovation och kreativitet. Men kulturen står ändå långt ned på agendan.
Den enda stora programpunkten under året var den konferens om ungas kulturvanor som under sommaren hölls i Göteborg. Årets största och viktigaste europeiska kulturkonferens, European Cultural Forum, hålls istället i Bryssel den 28-30 sept.
-Tanken från början var att ha det i Sverige, men regeringen gav inte signaler om att man var tillräckligt intresserad av att göra det, så till sist hamnade det i Bryssel. Det är meningen att det ska hållas vartannat år och följa ordförandeskapet. Det är otroligt dumt, det är ett missat tillfälle att locka massor av folk till Sverige och visa vad Sverige vill, säger Chris Torch på Intercult till SvD.
Flera kulturministrar, däribland Lena Adelsohn Liljeroth, och över fem hundra personer från alla 27 medlemsstater är anmälda till Cultural Forum. Förra och första gången en liknande konferens hölls var i dåvarande ordförandelandet Portugal. Då diskuterades bland annat utformningen av en gemensam kulturpolitik inom EU.
Under Cultural Forum delas också EU-kommissionens litteraturpris ut för första gången. Den svenska vinnaren är Helena Henschen som får priset för sin förra bok I skuggan av ett brott. Ambassadör för priset är en annan svensk författare, Henning Mankell.
Färre lediga arbeten och fler arbetslösa kulturarbetare. En tuff höst väntar på kulturarbetsmarknaden.
– Med en svag arbetsmarknad och en prognos som pekar nedåt resten av året får de arbetsmarknadspolitiska insatserna direkt stor betydelse för den enskilde, säger Birgitta Johansson, chef på Arbetsförmedlingen Kultur.
Antalet arbetslösa inom Arbetsförmedlingen Kultur var i juli 2.764 personer, en ökning med 22,2 procent jämfört med samma månad förra året. Samtidigt minskade antalet
antalet nyanmälda lediga platser med 57,9 procent, från 121 i juli 2008 till 51 i juli i år. Antalet långtidsarbetslösa var i juli 2009 640 personer vilket är en ökning med 47,8 procent jämfört med juli förra året.
I kristider riskerar kulturen ofta att ställas mot vård, skola och omsorg. Något som vi uppmärksammade under våren i samband med kulturutredningen och den föreslagna portföljmodellen.
Kultur mot välfärd (läs vård, skola, omsorg) var också grundmotsättningen i en debattartikel av Timbros Thomas Idergard i Dagens nyheter i början av augusti. Genom att dra ned på kultur och fritid kan kommunerna klara välfärden trots krisen och utan extra bidrag från staten, menade Idergard.
Ett kontroversiellt utspel som fått många inom kultursektorn att reagera. Sture Carlsson, Svensk Scenkonst, och Staffan Rydén, Dramaten, svarar i en debattartikel varför de tycker det är en dålig idé. Dels menar de att det näringspolitiskt oansvarigt. Sverige blir allt mer beroende av en tjänstesektorn där kulturnäringarna är en av de mest expansiva delarna. Då går det inte att bortse ifrån att kommunala musikskolor, bibliotek och vår teater spelar en viktig roll i utvecklingen, såklart i samspel med kultur som klarar sig på marknadens villkor.
Dels, menar de, spelar kulturen och idrotten central roll i välfärdsbygget, både socialt och demokratiskt.
“…scenkonstens och idrottens arenor är också mötesplatser för gemensamma upplevelser som för människor samman över språkgränser och etniska meningsskiljaktigheter. Idrottsarenan, musikestraden, biografen och teaterscenen kommer att vara livsviktiga lungor och syresättare i framtidens Sverige.”
Men krisen är ett faktum och en kommun som tagit Idergard på orden är Halmstad. Där ska Kulturnämnden spara 6 miljoner kronor, enligt Dagens samhälle, vilket innebär att 7,5 tjänster försvinner. Konkret innebär det att några biblioteksfilialer och fritidsgårdar försvinner och att studieförbunden får mindre pengar.
– Kultur tillhör inte de kommunala kärnverksamheterna, säger nämndens ordförande Lena Ekman (M) till Sveriges Radio Halland. I den ekonomiska kris vi har kan jag inte hävda kulturen framför skola, äldreomsorg och vård.
Förväntningar från kulturvärlden var stora när Barack Obama blev president, något vi skrev om i samband med att krispaketet skulle klubbas igenom. Bland annat startades en kampanj för att får en kulturminister – en “Arts Czar”.
Men än så länge har de stora förväntningarna kommit på skam. Förvisso blev det en mindre post till kulturen i det stora krispaketet och utlovade investeringar i bredbandutbyggnad är på gång – men någon kulturminster har det inte blivit och heller inga större ökningar i budgeten för National Endowment of the Arts (NEA) – en motsvarighet till vårt kulturråd.
Obama har dock hunnit med att utse nya chefer för både NEA – Brodwayproducenten Rocco Landesman – och National Endowment för the Humanities – republikanen Jim Leach. Utnämningar som fått folk att rycka på axlarna.
– Det är val av en president som inte ser någon behov av stor förändning hos någon av organisationerna, säger David Smith, författare till boken “Money for art”, till Politico.
Några förändringar verkar det dock bli. Rocco Landesman har bland annat talat om att prioritera kvalitet före gegrafisk spridning vid utdelningen av NEA:s anslag.
Statligt stödsystem borde uppmärksamma och stödja “mjuka” innovationer inom kreativa branscher lika stor utsträckning som tekniska och vetenskapliga innovationer. Det skriver den brittiske ekonomiprofessorn Paul Stoneman i en ny rapport från NESTA.
Utvecklingen på de estetiska områden (s.k. mjuka innovationer) går allt snabbare. En utveckling som inte bara kommer kulturnäringarna tillgodo, utan även stärker andra branscher. Utvecklingen av lågprisflyg och plastikkirurgi handlar om mjuka innovationer, snarare än tekniska. Andra exempel kan vara en re-design av en bilmodell, en ny marknadsföringskampanj eller filmer.
Dagens stödsystem, menar han, uppmärksammar inte dessa mjuka innovationer som mer handlar om intellektuella och estistiska världen – utan fokuserar bara på teknik och funktion. En synsätt som inte gynnar innovationsklimatet i stort.
—
En annan intressant rapport som kommit under sommaren pekar på att kulturen spelar en stor roll för den ekonomiska och sociala utvecklingen av regioner och städer, och lyfter fram Europas möjligheter att bli en kulturell mötesplats för idéer och innovationer. Studien som heter “The impact of creativity” och är gjord på uppdrag av EU-kommisionen som en del av året för kreativitet och innovation. Avsändare är företaget KEA som stod bakom den uppmärksammade rapporten “The economy of culture”.
Sommaren 2009 utnämdes redan på förhand till den bästa musiksommaren någonsin i Sverige. Flera stora artister på egna turnéer och fler festivaler med större bokningar än någonsin. Frågan som hängde i luften var dock om publiken verkligen skulle räcka till alla. Nättidningen Musikindustrins Lars Nylin förutspådde redan i våras att alla inte skulle överleva. Och i viss mån fick han rätt. Anrika Hultsfred varslade i mitten av sommaren alla sin personal – därmed inte sagt att det inte blir en ny festival nästa år, sådana varsel har skett tidigare.
Vinnarna blev istället de festivaler som haft en tydlig nisch som Way Out West. Det menar Henrik Burman som är producent på SVT:s musikblogg PSL, som under sommaren rapporterat från flera festivaler.
- Way Out West har det bästa konceptet, i år igen. Arrangören har snabbt lyckats etablera en tydlig identitet som en modern festival med de mest intressanta och bästa bokningarna. Och trots långa köer till klubbspelningarna, dyrt vatten på området och många förbud verkar inte publiken inte bry sig nämnvärt om det. Än, i alla fall. Luger har medvind och självförtroende med Way Out West, och det märks både i hur de arrangerar och hur de uppfattas i media och av artister och besökare. Sedan är Peace & Love inte långt efter, men för en yngre målgrupp
Med nytt publikrekord, nästan 42 000 besökare, kan Borlänges Peace & Love kalla sig Sveriges största festival.
Samtidigt fortsätter hårdrocken att locka stor publik. Sweden Rock slog som vanligt publikrekord, men även Metallicas endagsfestival Sonisphere i Hultsfred drog stor publik. Inget verkar spegla begreppet folkligt, festligt och fullsatt som hårdrocken.
Sommarens bästa festivalupplevelse hittade man dock inte i Sverige, i alla fall inte om man frågar Henrik Burman.
– Coachella utanför Los Angeles, en festival som känns lika mycket Paris Hilton som Pitchfork lyckas locka en väldigt stor publik under tre dagar med, i sammanhanget, relativt många smala bokningar. Trots ökenvärmen var upplevelsen och stämningen något helt utöver det jag upplevt i Europa. Men konkurrenssituationen är också helt annan där. Amerikanarna är inte speciellt bortskämda med liknande tillställningar och kallar Coachella ett “euro-style event”.
Paris Hilton möter Pitchfork i en öken – kanske en nisch för någon svensk festival nästa år.
“Global Gaming Factorys Pirate Bay-köp andas luftslott”
Det skriver Andreas Cervenka i SvD och pekar på att affärsupplägget mest “liknar ett skojartrick på börsens bakgård”. Återstår att se om det verkligen blir en affär eller en brottsutredning.
“Det var bara pang bom i bältessäng”
I måndags inleddes rättegången mot konstfackstudenten Anna Odell för våldsamt motstånd, falskt larm samt “oredigt förfarande”. Om det visar sig att examensprojektet handlade om brott lika mycket som konst kan Odell lägga dryga böter till sin kandidatexamen. Följ rättegången i … alla tidningar.
“Det väntar fler utredningar”
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth tycker inte att kulturområdet är färdigutrett i och med vårens stora kulturutredning. Det visar en intervju i Riksutställningars tidning Spana.
“Vi lovar att aldrig publicera våra egna eller andras dagböcker.”
Sju unga författare har skrivit ett manifest för ett nytt litterärt decennium, där de vill återerövra “det renodlade berättandet med konstnärliga anspråk. De gör det genom att ta avstånd från ett decennium av chick-lit, kriminalkommisarier, språkövningar och dagböcker. Manifestet, som du läser här, är roligt läsning.
“Kultur är aldrig gratis”
Frågan är snarare vem som ska betala, menar kulturskribenten Andreas Ekström. Läs hans essä om en framtida kulturvärld byggd på mecenater i den nya boken “Gratis? – om kvalitet, pengar och skapandets villkor”. På kulturekonomi.se kan du se en videointervju där han utvecklar resonemangen.
—
Utgivare och chefredaktör: Tobias Nielsén
Redaktör och reporter: Johan Scheele
Copyright? Analysbrevet skyddas under Creative Commons-licens om erkännande och icke-kommersiell användning. Det innebär att du får kopiera, distribuera och sända verket, liksom skapa bearbetningar. På villkor att du anger källa och att det sker för ickekommersiella ändamål. Läs mer här.