Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?

NOTERAT / Kulturministern vill plocka russinen

Det var en starkt kritiserad utredning som kulturmintster Lena Adelsohn Liljeroth fick kommentera när remisstiden gick ut i förra veckan. Och klara besked om vad som finns med när utredningen i höst ska förvandlas till en proposition uteblev. Att det inte blir någon ny större utredning, som vissa remissvar föreslagit, står dock klart.

Enligt kultuministern är det portföljmodellen som ligger närmast ett genomförande medan en sammanslagningen av myndigheter i tre ”sfärer” verkar vara mer avlägsen. Att utredarna presenterat ”en paketlösning” verkar inte ha fått fäste. Enligt kulturministern är det varken troligt eller rimligt att genomföra allt på en gång, istället handlar det mer om att plocka russinen ur kakan.
– Ja, det tror jag. Jag har själv ställt mig tveksam till gigantiska omflyttningar på myndighetsnivå, även om jag delar utredningens analys att det inte är alldeles säkert att ett splittrat kulturområde är kulturen till gagn, säger Lena Adelsohn Liljeroth till dn.se

Kulturministern menade också att den stora debatten om utredningen varit positiv för kulturområdet i stort och att all kritik har inte varit entydigt negativ.
– Det finns rätt många som har synpunkter när det gäller sammanslagningen av myndigheterna, å andra sidan finns det många som är positiva till aspektpolitiken, att kulturen ska ta mer plats på flera områden, och portföljmodellen, säger Lena Adelsohn Liljeroth till svd.se.

Förslag väntas efter sommaren. Enligt ministern kan vissa delar finnas med i budgetpropositionen, medan mer framtidsinriktiade frågor sparas till en separat kulturproposition senare under hösten.

Läs den samlade rapporteringen om kulturutredningen på Kulturekonomi.se.

NY RAPPORT / Kulturchefer positiva till portföljer och aspektpolitik

Kritik från flera olika remissinstanser har alltså mött kulturutredningen, något vi skrev om i förra veckans brev. På regional och lokal nivå är dock tongångarna i viss mån annorlunda, det visar inte minst den analys som QNB gjort på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting (SKL) med kulturchefer runt om i landet. Det ökade regionala inflytandet ses som en positiv förändring och kulturpolitik som s.k. aspektpolik är redan införd i många fall.

Några resultat från enkätundersökningen:

  • Nio av tio kommuner och alla landsting/regioner som har svarat uppfattar portföljmodellen som positiv, men farhågor kring ökade krav finns; krav i form av resurser, samordning, struktur och kompetens.
  • Hur stor skillnaden blir för olika kulturområden, om portföljmodellen genomförs, beror på i vilken utsträckning och omfattning ansvar och resurser följer varandra. De flesta tror ändå att satsningar på barn och unga kommer öka.
  • Samverkan mellan kultur och andra politikområden finns redan idag; i kommunerna särskilt med turism och utbildning, och i landstingen/regionerna med näringslivsutveckling.
  • Kvalitet lyfts av de allra flesta kommuner och landsting/regioner som mycket prioriterat i kulturpolitiken. Detta kan ses i ljuset av att Kulturutredningen valt att undvika kvalitetsbegreppet.
  • Utöver kvalitet prioriterar kommunerna bildning och samverkan med det civila samhället när de rankar områden och aspekter i kulturpolitiken. Landstingen/regionerna betonar dessutom tillväxt och ett kreativt och innovativt samhälle.

Tobias Nielsén kommenterar rapporten på Newsmill:
Idag skriver DN:s kulturchef Maria Schottenius: ”Jag litar inte en sekund på att det runt om i Sverige finns kommun- och landstingspolitik som på ett seriöst sätt kan bedöma konstnärlig halt så att 1,2 miljarder går dit de ska.”

Frågan om vem som har bäst smak och värderingar är gammal i kulturdebatten – och den här dumförklaringen är som gjord för att placeras i ena ringhörnan, men jag kan bara konstatera att utgångspunkten är felaktig: Kommun- och landstingspolitiker gör de där bedömningarna redan idag. Frågan handlar därför i stället om hur de ska kunna ske bättre – hur relationerna mellan stat och regioner kan stärkas så att den regionala finansiering som idag dominerar kulturlivet används bättre?

Nio och av tio kulturchefer i vår sammanställning ser portföljmodellen som positiv, även om farhågor finns kring ökade krav som kräver mer resurser. Oron verkar dock inte vara större än att förändringen ses som en utmaning, som kan och gärna hanteras.

Hela rapporten ”Portföljmodell, aspektpolitik och prioriteringar” bifogas som bilaga till premiumprenumeranter.

SAMTAL / Nytt scenskonsthus i Stockholm

Idag invigs scenkonsthuset SITE vid Telefonplan i Stockholm. En samlingsplats för landets fria scenkonstnärer.

Varför behöver den fria scenkonsten ett eget hus?
– Scenkonsten har många fasta institutioner men de är oftast bara öppna för de fria scenkonstnärer som skapar en produktion just där. Här kan man hyra in sig för att repetera föreställningar i vår studio, hyra kontorsplats och det finns också ett kunskapscentrum där man kan få rådgivning inom finansiering, affärsutveckling, marknadsföring och projektledning. Kunskaper som är oerhört viktiga då de flesta verksamma inom området är sina egna producenter och på egen hand också måste genomföra de bitarna. SITE är också ett kreativt och professionellt sammanhang att arbeta i, säger Elisabet Widlund, projektledare på SITE.

Kommer det här att berika hela landets scenkonst och inte bara Stockholm?
– De fria scenkonstnärerna är överallt och arbetar. På SITE repeteras oftast föreställningar som man sedan tar ut på turné. De allra flesta föreställningarna spelas utanför Stockholm – i t.ex. Ramallah, Yokohama eller Vilhelmina. Bara under 2009 kommer de som sitter här att ha varit inblandade i över 1.000 föreställningar som når över 60.000 besökare på 80 orter i hela världen.

Kommer de fria konstnärerna verkligen att ha råd att hyra studiotid och kontorsplats hos er?

– Det är ingen slump att vi har delat ut stipendier till åtta personer där hyran ingår under nio månader. De ekonomiska villkoren för de fria scenkonstnärerna är än så länge ganska begränsande. SITE är ett sätt att komma runt det problemet och skapa strukturella resurser, vilket ju också behövs. Kostnaderna för att sitta här är rimliga sett till vad som ingår. Man får kontakta oss så kan vi diskutera utefter de behov som finns.

SITE är en ideell förening grundad av Christina Molander, Peder Bjurman och Åsa Edgren. SITE stöds av Kulturrådet, Stockholms Läns Landsting och Stockholms Kulturförvaltning.

INBLICK / Rekordår och krisår för festivalsommaren

Aldrig har en svensk sommar varit så full av fastivaler och stora konserter. Klassiska rockfestivaler som Hultsfred, Arvika och Sweden Rock har sedan två år konkurrens av mer nischade stadsfestivaler som Stockholms ”Where The Action Is” och Göteborgs ”Way Out West”. I år tillkommer dessutom stora arenakonserter med artister som Bruce Springsteen, Madonna, Britney Spears, AC/DC och U2.

Tendenserna är motstridiga. Både Peace & Love i Borlänge och Sweden Rock ha redan sålt rekordmånga biljetter, men det finns ändå anledning till viss oro. I krisens spår har den den svaga kronan redan gått hårt år många festivalbudgeter, då internationella artister tar betalt i dollar eller euro. Och räcker verkligen publiken till alla?
– Jag ser med blandade känslor på sommaren. Det är naturligtvis kul med ett sådant fantastiskt utbud. Jag har arbetat i branschen sedan 1980 och det är ingen sommar som kommer i närheten. Utbudet har exploderat bara sedan i fjol. Sedan känns det ju förutbestämt att det blir offer, och det är ju den tråkiga sidan. Jag känner folk på ansvarspositioner på festivaler och produktionsbolag runt om i landet och några av dem kommer att drabbas, säger Lars Nylin, chefredaktör på Musikindustrin.

Hur kommer det sig att vi ser den här festivalboomen just nu?
– Artisterna måste helt enkelt hämta igen utebliven skivförsäljningen på livespelningar. Om det är sanningen vet jag inte, men det är vad jag hör. Sedan är den här sommaren kryddad med många superartister som är ute och rör på sig. Om det är en slump vet jag inte.

Finns det, på längre sikt, utrymme för så många festivaler och stora konserter under sommarhalvåret?
– Svaret måste ju vara nej, det kan inte finnas underlag för ett sådant här utbud. Det är ingen dystergökeri att säga att det här inte kommer att hålla. Jag har hört att en av de stora festivalerna redan har uppenbara problem. Sedan är frågan om när, var och hur det slår. Hultsfred var på randen till konkurs för några år sedan och många har lärt sig av det. De flesta kör med både livrem och hängslen och det kan väl väl hjälpa ett tag.

Hur slår den svaga kronan mot festivalerna?
– När Acceleratorfestivalen ställde in pekade de ju ut den svaga kronan som huvudskäl. Jag tar för givet att det är tungt. Och när det handlar om stora artister så är förändringarna från när bokningarna gjordes i höstas/vintras.

NOTERAT / Hur ”Reko” är Sveriges konsthallar?

Nu ”rättvisemärks” Sveriges konsthallar. Projektet Reko vill diskutera samtidskonstens ekonomiska villkor och kommer i slutet av året att presentera en rankning av landets konsthallar utifrån kriterier som om skriftliga avtal upprättats och om minimiarvode och omkostnaderna betalats till konstnärerna.

Rankingen tas sedan fram i dialog med inblandade parter. På sin hemsida samlar man även in statistik om policys, verksamhetsbudget, lönekostnader och konstnärsarvoden från landets konsthallar.

NOTERAT / Paviljongen till Expo 2010 i Shanghai färdig

Så är det klart hur Sveriges paviljong under världsutställningen 2010 i Shanghai kommer se ut. Ritningarna och tillstånd är till sist klara och det första spadtaget togs 20 april. Detta efter en lång process, där länsrätten slog fast att den första upphandlingen skulle göras om. Paviljongen är ritad av Sweco arkitekter och ska spegla det svenska temat ”Spirit of innovation”.

Världsutställningen i Shanghai pågår mellan maj och oktober 2010, och väntas dra 70 miljoner besökare, varav 95 procent kineser. Temat är ”Better city, Better life” och handlar till stor del om stadsplanering. Finansieringen av den svenska delgationen är till hälften finansierad av staten och till hälften av näringslivet, som båda skjutit till 70 miljoner. Syftet är att stärka Sveriges närvaro i Kina och att olika aktörer som regering, näringsliv, regioner ska utveckla långsiktiga relationer med landet.

Och det är inte lite som Kommittén för Sveriges deltagande i världsutställningen Expo 2010 i Shanghai erbjuder det svenska näringsliv som deltar. Bland annat skriver det att ett aktivt deltagande ”kommer att noteras och uppskattas av den kinesiska ledningen” och att det är ”ett naturligt forum för att lyfta fram det fördelaktiga svenska ursprunget gentemot kinesiska partners och kunder”.

Grumliga erbjudanden svåra att motstå – och utlova.

NOTERAT / Behövs en ”New Deal” för europas kultursektor?

Behövs det en ”New deal” för kulturområdet. Det tycker Carla Brodo, italiensk forskare och tjänsteman inom kulturområdet. På Compendium – Cultural Policies and Trends in Europe argumenterar hon för att det minskade offentliga stödet till kulturen kommer få stora konsekvenser för arbetsmarknaden på kulturområdet och för utbud och efterfrågan på kulturella tjänster. Istället föreslår hon att man bör göra en europeisk satsning på kulturområdet likt Roosevelts Federal Arts Projekt (1935-39). Som förebilder för en sådan satsning lyfter hon två europeiska exempel. Dels Frankrike, som 1982-95 hade en 40-procentig ökning av sysselsatta inom kultusektorn, mycket tack vare en expansiv kulturpolitik. Dels Italien som under 70-talet också drastiskt ökade arbetstillfällena inom kultursektorn, mycket tack vara en satsning på regional och lokal kultur och genom att gå mot en mer deltagande kultursyn.

Hennes debattartikel är månadens huvudnummer på en webbsida som är intressant för alla som arbetar med kultur. Du hittar förutom intressanta artiklar, även statistik för kulturområdet i alla europeiska länder. Följ också debatten om den rapport om hur kultursektorn ska klara av krisen, som vi skrev om i förra numret.

SETT & HÖRT: Kvotering, pirater, Cannes och privata konsthallar

”Alla verksamheter som är skattefinansierade, som SFI är, borde kvotera.”
Filmkonsulent Lisa Ohlin i Fokus om att Svenska Filminstitutet inte når målet med en jämn könsfördelning av filmpengarna. Hon betonar dock att det är en personlig åsikt som inte delas av SFI.

”Det är delvis på grund av besparingsskäl, gör vi såhär kan vi spara 500 000″
Birgitta Hansen (M) i Landskrona kulturnämnd, till SR kulturnytt, efter beslutet att undersöka om det går att lägga ut Landskrona konsthall på entreprenad. Förutom att kommunen skulle spara en halv miljon i löne- och utställningskostnader hoppas man att det ska leda till längre öppettider och fler besökare.

”Cannes domedagsprofeter hade fel”
Cannes festivalen gick bättre än vad filmbranschen förväntade sig i kristider, enligt HollywoodReporter. Michael Haneke fick ta emot guldpalmen för filmen Das weisse Band. Största snackis blev Lars von Triers skräckfilm Antichrist som togs emot med både burop och jubel.

”Piratpartiet mot EU på oviktig fråga”
Piratpartiet har i de senaste opinionmätningarna haft runt 6 procent av väljarna, vilket skulle ge en plats i Europaparlamentet. Samtidigt visar en annan undersökning att bara 2 procent tycker att ”dataintegritet och fildelning” är den viktigaste frågan i valet.

”Arvikafestivalen släpper band via Pirate Bay”
Arvikafestivalen har gjort många uppmärksammade bokningar i år, med Depeche Mode som den största fjädern i kepsen. De senaste bandsläppen var inte lika stora, men man kan skapa uppmärksamhet på olika sätt. Pressreleasen med de nya banden spreds nämligen via Pirate Bay. Festivalen ville påvisa att man kan sprida annat än upphovsrättskyddat material med hjälp av fildelning.

”Fler spelar dataspel än går på bio”
I USA är det fler som spelat dataspel (63 procent) än gått på bio det senaste året (53 procent), rapporterar DigitalMediaWire. Enligt samma undersökning står dataspel för en tredjedel av den underhållning som konsumeras under en månad.

Utgivare och chefredaktör: Tobias Nielsén
Redaktör och reporter: Johan Scheele
Kommentator: Emma Stenström

Vill du uppdatera till premiumversionen, skicka ett mail till: info@kulturekonomi.se.
Om du inte längre vill få nyhetsbrevet, skicka ett tomt mail till: sluta@kulturekonomi.se.
Du läser mer om analysbrevet på kulturekonomi.se/analysbrevet.

Copyright? Analysbrevet skyddas under Creative Commons-licens om erkännande och icke-kommersiell användning. Det innebär att du får kopiera, distribuera och sända verket, liksom skapa bearbetningar. På villkor att du anger källa och att det sker för ickekommersiella ändamål. Läs mer här.