Hej!
I det här numret studerar vi effekter som finanskrisen har på kulturen. Bilden är komplex, men det är tydligt att krisen påverkar. Premiumprenumeranterna får ny statistik i både rapport och PP-presentation.
// Tobias Nielsén, ansvarig utgivare
–
TEMA KULTUSEKTORN OCH KRISEN
–
–
Den långsiktiga trenden av vad hushåll i Sverige spenderar på kultur och upplevelser innebär en stadig ökning på 5-6 procent. Under 2007 skedde dock ingen förändring, varken en nedgång eller uppgång. Det visar en ny rapport av Tobias Nielsén, QNB, som bygger på färsk statistik från SCB.
Rapporten skickas till premiumprenumeranterna av analysbrevet. De får även en PowerPoint-presentation med diagrammen i separat mejl.
Hushållens totala konsumtion minskade med 3,3 procent under 2007, men för kultur och rekreationer var utgifterna i princip oförändrade. Detta ska dock jämföras med att de ökade med 7,3 procent under 2006. Slutsatsen – bara sett till dessa resultat – är att vad vi spenderar på kultur och upplevelser är konjunkturkänsliga, men i mindre grad än övrig konsumtion.
Detta är givetvis inte hela sanningen när det gäller kultursektorn som helhet. Vi ska nedan berätta om känsligheten i såväl offentlig finansiering som privata donationer, men det är värt att i sammanhanget notera att 70 procent av den samlade kulturkonsumtionen i Sverige består av varor och tjänster som vi som individer själva bekostar.
För att stämma av läget i den svenska kultursektorn pratade vi med några med koll på sina respektive branscher. Hela intervjuerna publiceras på kulturekonomi.se framöver:
Kristina Ahlinder, VD, Svenska förläggareföreningen:
– Förlagsbranschen tappade 10-11 procent under 2008 om vi ser till Svenska Förläggareföreningens medlemmars snabbstatistik. Jag har inte sett några andra indikationer än att nedgången kommer fortsätta under 2009. Man brukar ju annars säga att bokbranschen är kontracyklisk, att man i alla fall inte påverkas negativt av en lågkonjunktur, men så verkar det inte vara den här gången. Så jag skulle gissa att förlagen tätar till, att man minskar utgivningen och att det kommer en del uppsägningar.
…
Vicky von der Lancken, VD, Nöjeskontoret och teaterproducent:
-Vi känner inte av krisen hittills i alla fall… I kristider behöver man göra något som muntrar upp stämningen, roa sig lite och få en stunds förströelse. Man sparar nog in på långa resor, bilinköp osv men en teaterbiljett är då i förhållande relativt billig så det vill man ändå unna sig.
…
David Neumann, museichef, Magasin 3 Stockholm konsthall:
– Ja, det är klart att man märker av en försiktighet inom utställningsverksamheten. Inte så mycket hos oss, vår planering fortgår precis som tidigare och besökssiffrorna har snarare ökat. Men i kontakten med andra institutioner och konstnärer märks det. När man pratar med internationella institutioner om samproduktioner och resande utställningar har det blivit mer komplicerat. Dessa nya ekonomiska tider, som både omfattar positivt och negativa saker, gör att det smyger in en försiktighet, en viss kulturell konservatism.
I en undersökning från fackförbundet DIK där de intervjuat 600 medlemmar inom offentlig kulturverksamhet uppgav 70 procent att deras kommun eller landsting har aviserat nedskärningar av verksamheterna. 51 procent befarade neddragningar på biblioteken och nästan lika många, 45 procent, trodde att programverksamheten inom kulturområdet kommer att drabbas. Anmärkningsvärt är också att så många som 35 procent trodde att barnkulturen skulle bli lidande, något som annars brukar höra till den kommunala kulturverksamhetens kärna.
I samma veva presenterade även Kultur och Näringsliv en undersökning om kultursponsringen i Sverige, baserad på intervjuer med 200 företagsledare. Av dessa var 70 procent positiva till kultursamarbeten, men samtidigt planerade 40 procent att minska sina kulturinsatser till följd av den svaga ekonomiska konjunkturen, att jämföra med att bara 32 procent uppger att de tänker dra ner på allmän marknadsföring. De två saker som först och främst står i vägen för ökad kultursponsring är enligt enkäten svårigheter att mäta resultatet samt oklarheter ifråga om avdrag och administration.
Intressant i sammanhanget kultursponsring är även Fredrik Törns doktorsavhandling ”Challanging Consistency” på Handelshögskolan i Stockholm. Den visar att redan etablerade varumärken tjänar på oväntade kanaler och samarbeten. Som exempel näms att Energidrycken Red Bull skulle exempelvis tjäna mer på att sponsra Dramaten än äventyrssport.
– Det skulle ge varumärket mer uppmärksamhet, säger Fredrik Törn till Resumé.
Investeringar i infrastruktur som vägar och järnvägar är klassik lågkonjunkturpolitik i Keynes anda. Och i den finansiella krisens kölvatten satsar både Storbritannien och USA nu på den digital infrastrukturen och utbyggnad av bredbandsnätet.
Barack Obama lovade redan under valrörelsen satsningar på att göra internet mer tillgängligt. Nu är det klart att 8 miljarder dollar kommer att läggas på en utbyggnad av bredbandsnätet. Förhoppningarna är att utbyggnaden ska ge arbeten på kort sikt, samtidigt som det på lång sikt ska var en nyckel till att ska skapa välbetalda jobb inom den kreativa/digitala sektorn.
I Storbritannien sjösätts också en satsning på att bygga ut bredbandsnätet så att alla britter 2012 har minst 2 Mbits uppkoppling. Det är en del av ”Digital Britain”, ett program som ska se till att Storbritannien ligger långt fram vad det gäller innovation och tillväxt.
– Vi behöver se till att bredband är tillgängligt för i princip alla. Och vi behöver offentliga investeringar för att driva säkra att brittiska företag har kapacitet att konkurrera om de möjligheter som det öppnar, säger Storbritanniens näringsminister Lord Mandelson i ett pressmeddelande.
Bostadsbubblan i USA var en av de utlösande orsakerna till den finansiella krisen. Nu försöker man på flera ställen att med subventioner locka kulturutövare och konstnärer till tomma hus och lägenheter i förhoppningen att de ska göra utsatta bostadsområden mer attraktiva.
Särkilt i städer som drabbats hårt när bostadsbubblan sprack, som Cleveland och Detroit, subventioneras hus med fördelaktiga lån och billiga hyror.
– Först var strategin att placera konstnärerna i gamla industrier och varuhus, men nu handlar det mer om hela områden. Nästa fas handlar om att dra nytta av konstnärerna och deras affärsverksamheter och använda det som grund för vidare utveckling, säger Bob Brown, chef för Cleveland City Planning Commission, till Wall Street journal.
I september kommer Clevelands Community Partnership for Arts and Culture att anordna en konferens på temat: ”From Rust Belt to Artist Belt”.
Ett liknande projekt sker i Brighton, Storbritannien, där man inom projektet ”The Slack Space” ger bidrag på 1.000 pund för kulturarbetare, konstnärer och småföretagare som hittar kreativa sätt använda tomma hus i staden. Kommunen har budgeterat 3 miljoner pund för projektet.
Fokusera på kärnvärdet, mobilisera medlemmar och publik, skapa opinion och diversifiera intäktsströmmarna. Det är några råd som Helmut K Anheier, sociologiprofessor och författare till boken ”Culture and Globalisation: The Cultural Economy”, ger i en artikel om vad den ekonomiska krisen gör med kultursektorn – och vad kultursektorn kan göra för att rida ut stormen.
För att förstå vad som kan göras för att lindra krisen måste man förstå de förändringar som skett de senaste tio åren. Det menar Anheier och pekar på att vi sett en kontinuerligt ökad efterfrågan på kultur, samtidigt som det offentliga stödet till sektorn relativt sett minskat. Allt mer konkurrensutsatt, marknadsanpassad och professionaliserad har kultursektorn idag ett större fokus på kostnadskontroll och mindre på kvalitet. En allt större del privat finansiering har även gjort kultursektorn mer konjunkturkänslig.
Anheiers analys är inte direkt applicerbar på en svensk kultursektor, utan bygger mer på hur sektorerna är uppbyggda i USA och vissa delar av Europa, där en större del finansieras av donationer, sponsring, fonder och stiftelser. Men oavsett, menar Anheier, måste man förhålla sig till de trenderna även i tider i kris. Det innebär att man måste hantera risker som att företag blir mer kortsiktiga för att lugna aktieägare och skär i sitt social och kulturella engagemang. (jmf artikel ovan där 40 procent av företagen sade sig minska sitt stöd till kulturen till följd av krisen.) Många fonder och stiftelser har även sett sina tillgångar falla i värde på börsen, vilket ger mindre pengar att dela ut. Lågkonjunkturen tvingar ofta dessutom fram politiska investeringsprogram, där det krävs ett opinionsarbete för att delar av de investeringarna ska nå kulturen.
Några av de saker Anheier menar man kan göra på kort och lång sikt:
- Renodla värdet även om det ligger på ett subtilt plan (konstnärligt, moraliskt, humanistiskt, politiskt), tänk inte enbart ekonomi.
- Försök att samla de olika intressena (fonder, offentliga finansiärer, anställda, publik, volontärer) kring samma mål.
- Undvik att bli beroende av enskilda intäkter eller bidrag, försök att hitta flera intäktströmmar (diversifierade biljettpriser, höjda marginaler, samarbete/sponsring, fonder etc)
- Informera om framtida planer och hur de ska uppnås.
- Aktivera medlemmar och lobbygrupper för att uppbåda offentligt stöd.
Första kvartalet bjöd på bra siffror när det gäller biobesök i Sverige. Jämfört med första kvartalet 2008 steg besöksiffrorna med 22,5 procent. Även i USA pekar försäljningen av biobiljetter mot ett nytt rekord under året.
– När vi går igenom tuffa ekonomiska tider har den här branschen visat sig kunna stå emot bra. Jag säger inte att biografbranschen går säker för en ekonomisk nedgång, men vi är hel klart motståndskraftiga, säger Michael Campbell, VD på världens största biografkedja Regal Entertainment Group till bloomberg.com.
De amerikanska biobesöken har i år ökat med 17 procent. Fem filmer har redan dragit in över 100 miljoner dollar, något som bara en klarade under första kvartalet förra året.
Samtidigt brukar biobesöken inte falla i början av en ekonomisk nedgång, utan med en viss eftersläpning. Efter stora börskraschen 1929 steg biljettförsäljningen under de första åren. Två år senare, 1932, hade dock biljettförsäljningen sjunkit med en tredjedel.
–
Den 19 maj går remisstiden ut för kulturutredningen. Men redan nu börjar tunga remisstanser komma in med sina svar på kulturutredningen. Och kritiken är delvis hård. Kulturrådet tycker att analysen är för grund och snarast en skrivbordskonstruktion. De är även kritiska till sammanslagningarna av myndigheter, och vill bevara Författarfonden och Konstnärsnämnden självständiga. Kulturrådet är även tveksamma till att kvalitetsmålet är borttaget.
Klys (konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämd) som representerar över 30 000 kulturskapare är än mer fräna i sin kritik och menar att utredningen inte ens skulle kvalificera sig som en förstudie.
– Att lägga en proposition på det här förslaget vore att göra kulturen en otjänst, säger Anna Söderbäck, ordförande i Klys, till DN.
Det som de flesta ändå är positiva till är den ökade ”regionalisering” som följer med ”portföljmodellen”. Men även där finns frågetecken. Finns kompetensen att sköta förhandlingarna med staten i kommuner och landsting, och vem ska egentligen ha sista ordet om de statliga kulturpengarna?
– Regionalt kan det finnas risker för att en politiker i samband med ekonomiska tillbakagångar främst vill satsa på kulturturism och besöksnäringar och inte kultur, säger Henrik Teleman, konsthallschef på Virserums konsthall till SvD. Detta är också frågor som kommunerna och landstingen själva lyfter i SKL:s enkätstudie som QNB analyserat och som presenteras på tisdag i nästa vecka.
En proposition väntas komma från regeringen i september. Frågan är hur omfattande den verkligen blir. Kritiken i remissvaren har inte gjort arbetet lättare.
Tobias Nielsén kommenterar:
Kulturutredningen har onekligen landat mycket illa opinionsmässigt. Många kritiker har hörts, men många av dem utan insyn i kulturförvaltning tyvärr. En generell oro har varit tydlig för hur det ska gå med statens stöd till konstnärliga verksamheter. Det är ingen lätt situation att lägga proposition i denna situation och inte blir det lättare av att det i kritiken saknas konkreta motförslag. Lösningen blir troligen en proposition med försiktiga förslag.
”Nollywood större än Hollywood”
Nigerias filmindustri genomförde förra året 872 filmproduktioner att jämföra med 485 Hollywoodfilmer.
– Film and video production are shining examples of how cultural industries, as vehicles of identity, values and meanings, can open the door to dialogue and understanding between peoples, but also to economic growth and development, säger UNESCOs Director-General Koïchiro Matsuura. Flest filmer produceras i Bollywood.
”…vrak, flottning, dykparker, kulturturism och ett och annat spökskepp”
Det är några av sakerna som kommer tas upp när Höstmötet, kulturarvsbranschen årliga konferens, äger i år rum den 13-14 oktober i Visby, mitt i Östersjön. Temat? Kulturarv och vatten. Arrangörer är Riksantikvarieämbetet tillsammans med Statens maritima museer.
”Umeås budgetöverskott går till kulturhuvudstadssatsning”
Umeå kommun redovisade ett positivt resultat för 2008. Överskottet på 38,3 miljoner kronor ska avsättas till arbetet med Kulturhuvudstad 2014.
-Vi har sagt tidigare sagt att vi ska avsätta 20 miljoner kronor per år till kulturhuvudstad 2014 som vi satsar totalt 100 miljoner kronor på. Därför reserverar vi nu 38 miljoner kronor till kulturhuvudstad, säger Lennart Holmlund (S), kommunstyrelsens ordförande i ett pressmedelande. I september nominerar juryn en av de kvarvarande kandidatstäderna Umeå och Lund.
”Det är mer än en byggnad. Ett urbant rum, en gåva till staden.”
Det norska arkitektkontoret Snöhetta fick Mies Van der Rohe-priset för det nya operahuset i Oslo. Priset är på 800 000 dollar och är ett av de mest prestigefulla i arkitekturvärlden. Läs mer i Tobias Nielséns inlägg på kulturekonomi.se, Vad är ett kulturhus: yta eller innehåll?
”Google Books fråga för EUs minsterråd”
Det är den tyska kulturministern Bernd Neumann som tänker ta upp frågan på EU ministermötet den 12 maj, där även Lena Adelsohn Liljeroth medverkar. I Tyskland har avtalet vållat stor mediedebatt, och även svenska förläggarföreningen har ställts sig avvaktande till kontraktet vilket skull ge Google rätten att scanna in alla böcker utgivna innan 2009. Bonnierförlagen har tackat nej till avtalet med motiveringen att de tycker att ersättningen är för dålig.
”Jag står för det jag gjort”
I tisdags öppnade årets slututställningen på konstafack, där Anna Odells verk för första gången visades. Den här gången lät sig Anna Odell intervjuas, och syntes i de flesta medier från tidninbgar till liveintervju i Aktuelltstudion. Idag blev det också klart att hon åtalas för falskt larm, misshandel och försök till misshandel, ofredande mot grupp, oredligt förfarande och våldsamt motstånd.
–
Utgivare och chefredaktör: Tobias Nielsén
Redaktör och reporter: Johan Scheele
Kommentator: Emma Stenström
Vill du uppdatera till premiumversionen, skicka ett mail till: info@kulturekonomi.se.
Om du inte längre vill få nyhetsbrevet, skicka ett tomt mail till: sluta@kulturekonomi.se.
Du läser mer om analysbrevet på kulturekonomi.se/analysbrevet.
Copyright? Analysbrevet skyddas under Creative Commons-licens om erkännande och icke-kommersiell användning. Det innebär att du får kopiera, distribuera och sända verket, liksom skapa bearbetningar. På villkor att du anger källa och att det sker för ickekommersiella ändamål. Läs mer här.