TEMA KULTUR OCH REGIONAL UTVECKLING
—
—
I förra numret hade vi en längre artikel om KRUT-projektet som arbetar för att utveckla de kreativa näringarna i sex regioner* i Sverige. På ett seminarium i eftermiddag presenterar projektet en kartläggning av den kreativa sektorn i de regioner som ingår projektet.
Här är några resultat från rapporten:
- Den kreativa sektorn står för ungefär 10 procent av de sysselsatta i regionerna.
- De flesta inom sektorn arbetar inom de områden som i rapporten kallas media/digitalt (35 procent), turism/rekreation/sport (30 procent) och konst/design (21 procent).
- Genomsnittslönen i sektorn är i nivå med genomsnittslönen i samhället i stort.
- Det är fler företagare inom den kreativa sektorn än inom samhällets övriga sektorer.
- De flesta arbetar på arbetsplatser med få anställda. Omkring 80 procent arbetar som egna företagare, i aktiebolag, föreningar eller kooperativ.
- Omkring hälften av de som arbetar i sektorn är kreatörer.
- Det är färre kvinnor och utrikesfödda som arbetar inom sektorn än i samhället i stort.
[Rapporten bifogas som pdf till premiumprenumeranterna]
*De län/regioner som ingår i KRUT-projektet är Östergötland, Västmanland, Uppsala, Örebro, Södermanland och Södra Småland.
Frågan om kulturens roll i glesbygden ligger till grund för den nya rapporten från Glesbygdsverket, ”Kultur kan göra skillnad”. Den tar sig an frågan om kulturens tillgänglighet ur ett gles- och landsbygdsperspektiv och undersöker kulturens koppling till utveckling och entreprenörskap på lokal och regional nivå.
Några resultat från de 50 glesbygdskommuner som ingick i studien:
- Bibliotek, kulturskola och stöd till ideellt föreningsliv är basen i kulturverksamheten.
- Många tycker att stöd- och bidragssystemet till föreningslivet bör ses över, i några kommuner diskuteras möjligheten att stödja enskilda entreprenörer och kulturarbetare vid sidan av det ideella föreningslivet.
- Rapporten visar på tydliga kopplingar mellan kultur och entreprenörskap. I många fall finns en koppling till turism och utveckling av besöksmål.
- Ofta beskrivs kulturentreprenörerna som antingen hemvändare eller inflyttare. Det kan handla om lokala gallerier och verkstäder eller musikfestivaler och teaterprojekt.
- Två av tre kommuner i intervjuundersökningen anger att kulturen har en god ställning i den egna kommunen.
Här kan du läsa hela rapporten som pdf.
En annan intressant rapport i sammanhanget är ”Kultur i regionla utvecklingstrategier och program” från 2008. Den rapporten kan du ladda ner här.
I höst kommer också boken ”Kulturens kraft” om kulturen betydelse i regional utveckling. Redaktör är Lars Lindkvist, professor på Högskolan i Kalmar. Bland skribenterna märks Tommy Andersson om Vara konserthus och Akvarellmuseet i Skärhamn, Heléne Bäckström om KRUT-projektet, Tobias Nielsén om förväntningar och resultat, samt Sven Nilsson om exemplet Skåne. Boken ges ut av SNS.
Lotta Lekvall är chef för Nätverkstan Kultur i Väst och deltog i förra veckans stora konferens som Regionkommittén arrangerade i Bryssel. Vi bad henne att skriva om sina intryck – och det blev en analys av Europas förutsättningar framåt:
”Europa är fullt av intressanta och spännande verksamheter som försöker driva ett kontinuerligt och långsiktigt arbete inom konst, kultur och kreativ industri. Men det är småskaligt och sällan glamoröst. Vardagen består av hårt arbete som ställer höga krav på idérikedom, flexibilitet, experimentlusta, risktagande och mod. Detta faller sällan inom politikernas synfält. Trots detta år dedikerat till innovation och kreativitet, är fortfarande ansökningsförfarandet till den försvinnande lilla pott pengar som är avsatt för konstnärligt och kulturellt arbete så byråkratiskt och krångligt att många faller på målsnöret. De flesta idéer når aldrig fram, skickar inte ens in en ansökan. Var är flexibiliteten? Var finns öppenhet för mångbottnade och utmanande projektidéer? Det finns en stor okunskap om hur kreativ näring fungerar samtidigt som förhoppningar är högt ställda till vad detta fält kan åstadkomma. Och det finns en enorm potential. Den svåra frågan är: Vilka incitament är det EU ska satsa på för att katalysera den potential som finns inom kreativ näring?”
Läs hela Lotta Lekvalls analys på kulturekonomi.se.
Kulturens roll i regional- och lokal utveckling har tydliga kopplingar till turism. Det visar rapporten från Glesbygdsverket som vi refererar ovan men även den pågående enkätundersökning som QNB genomför för Sveriges Kommuner och Landsting om Kulturutredningen.
Samtidigt får också turismen en allt större betydelse för samhällsekonomi. Turistnäringen är i en expansiv fas och tar redan in mer exportintäkter än verkstads- och bilindustrin. Fokus frågar sig i en intressant artikel om turismen helt enkelt är på väg att bli Sveriges nya basnäring. Tillväxten innebär också en större marknad för kultursektorn.
Enligt Nutek så omsätter turistindustrin 237 miljarder och sysselsätter 160 000 årsarbeten. Den totala turistkonsumtionen har ökat med 50 procent mellan 2000 och 2007, och de senaste tio åren har intäkterna från utländska besökare tredubblats. Sett i exportvärde ger turismen 88 miljarder årligen, en siffra som är större än jämförelsetalet för både järn och stål (77,3 miljarder) och och personbilar (69,7 miljarder).
Visit Sweden och Sveriges Hotell- och restaurangägare (SHR) menar dock att tillväxtpotentialen fortfarande är stor och har efterlyst pengar från regeringen för att marknadsföra Sverige som turistland utomlands. Regeringen har inte avsatt några sådan pengar utan menar att de arbetar med generella åtgärder för att underlätta företagande – ett argument som vi känner igen från riksdagsdebatten om de kreativa näringarna som vi skrev om i ett tidigare analysbrev .
Turismen är även något som lyfts upp i regionerna. I en debattartikel i Borås Tidning menar Conny Brännberg (KD), vice ordförande i Västsvenska Turistrådet, att turismen kan bli just nästa framtida basnäring för västra Sverige när bilindustrin är på tillbakagång.
Teaterbesöken har minskat med 10 procent sett över de senaste 20 åren, visar de årliga siffrorna från SOM-institutet. Men delar av branschen fortsätter att gå bra. Musikaler, farser och komedier ser en ökning av sin publik, medan opera och ”politisk inriktad teater” tappar.
42 procent av befolkningen hade besökt en teaterföreställning under 2008, 34 procent hade besökt en musikal, 15 procent en opera eller klassisk konsert och endast 12 procent en balett- eller dansföreställning.
De som går på teater är dock nöjda. Sett till prisvärdhet kommer en teaterbiljett endast efter pocketboken, före såväl dagstidningsprenumerationer, charterresor som bredbandsabonemang.
Totalt svarade nästan 3.500 personer mellan 15 och 85 år på den enkätundersökningen.
När det omdiskuterade telekompaketet togs upp i EU-parlamentet i veckan röstades tillägg 138 igenom. Det innebär ett starkare skydd för internetanvändare, bland annat privatpersoner inte kan stängas av från sitt internetabonemang utan rättslig prövning.
Telekompaketet inlusive tillägg ska även godkännas av ministerrådet innan det träder i kraft. Beslut där tas 12 juni.
Parlamentet har även röstat i frågan om förlängd upphovsrätt för musik. Parlamentet röstade fram ett kompromissförslag, där upphovsrätten förlängs till 70 år, från nuvarande 50.
I princip alla svenska parlamentariker röstade mot förslaget som flera kallade det en seger för musikindustrilobbyn. Från början var förslaget en förlängning av upphovsrätten för musik till 95 år, i likhet med hur det ser ut i USA.
Leif Pagrotsky är tillbaka i kulturpolitiken och presenterade i veckan ett S-program för kulturen. Huvuddelen sammanfattas i tre punkter med tydlig arbetsmarknadsinriktning:
- Ett rotavdrag för kulturhistoriska byggnaden införs. 256 miljoner i tillfälligt skatteavdrag ska ge 2 300 arbetstillfällen samtidigt som man bevara kulturarvet för framtiden.
- En ökningar av resurserna för konstnärsallianserna inom dans, musik och teater, med 50 procent. 29 miljoner årligen ska ge 145 nya jobb.
- En förlängning av Access-projektet. Till en kostnad av 300 miljoner fram till 2011 skulle det ge 300 jobb årligen.
Anders Sjöstedt, vd för organisationen Upplevelseindustrin, medverkade på ”The European Cultural and Creative Industries Summit 2009?. En konferens inriktad på nya affärsmodeller på digitala marknader.
Hur var konferensen?
– [… ]Det överordnade syftet med konferensen är ett ökat fokus på kreativa näringar från EUs sida. Arbetar man med policy-utveckling, är den såklart intressant – framför allt för att mötet över huvud taget sker, mer än vad det handlar om. ”Branschen” på en konferens som denna är inte kreativa näringar, utan organisationer som stöttar utvecklingen av dessa. Det är bra så. De här aktörerna behöver träffas för att se nya utvecklingsmodeller man själv inte har tänkt på och hitta sätt att samarbeta och rikta EU-medel till de här branscherna, mer än vad som sker idag.
Hela intervjun läser du på kulturekonomi.se.
”Folk i spelbranschen är unga och innovativa, till skillnad från de flesta i musikbranschen.”
Tim Riley på spelföretaget Activision som gör succéspelet Guitar Hero om att många artister nu tjänar mer på att vara med i tv-spel än på sina album. I en artikel i senaste numret av hårdrocksmagasinet Close-Up konstateras att artisterna i spelat får 25 000 dollar – plus royalties – per originallåt som de har med i spelet.
”Killar mellan 18 och 25 hänger inte i bokhandeln och har mobilen som främsta redskap.”
Magdalena Byhlén på Wahlström & Widstrand förklarar varför Jens Lapidus nya roman, som är i serieform, kommer att marknadsföras på en mobilsajt där man kan läsa utdrag ut boken och intervjuer med författarna.
”Kommer The Pirate Bay snart vara den enda möjligheten för att visa svensk film för svensk publik?”
Folket bakom dansk/svenska filmen ”Original”, plockar i en debattartikel upp diskussionen om svårigheterna att få biografdistribution i Sverige. Trots positivt mottagande på bland annat Tribecafestivalen i New York går ”Original” bara upp i tre kopior i Sverige.
”Köp en flaska mineralvatten och du kan ladda ner en låt.”
Aftonbladet låter läsarna komma med förslag till lösningarna på problemet med den illegala nedladdningen. Samarbeten, reklamfinansierad streaming och bredbandskatt är förslag som återkommer.
—
Utgivare och chefredaktör: Tobias Nielsén
Redaktör och reporter: Johan Scheele
Kommentator: Emma Stenström
Vill du uppdatera till premiumversionen, skicka ett mail till: info@kulturekonomi.se.
Om du inte längre vill få nyhetsbrevet, skicka ett tomt mail till: sluta@kulturekonomi.se.
Du läser mer om analysbrevet på kulturekonomi.se/analysbrevet.
Copyright? Analysbrevet skyddas under Creative Commons-licens om erkännande och icke-kommersiell användning. Det innebär att du får kopiera, distribuera och sända verket, liksom skapa bearbetningar. På villkor att du anger källa och att det sker för ickekommersiella ändamål. Läs mer här.