Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?

Hej!
Kulturekonomi är ett fortsatt hett ämne. Den här veckan har vi pratat med kulturministern om hennes deltagande på en europeisk kulturkonferens i ämnet, synat en riksdagsdebatt och brittisk statistik om kulturfinansiering. Premiumprenumeranter får dessutom läsa om kreativitet i kristider.

// Tobias Nielsén, chefredaktör



SAMTAL/ Kulturminstern om betydelsen av kultur och kreativa näringar

På konferensen ”Forum for Creative Europe” i Prag i förra veckan var en av invigningstalarna kulturminster Lena Adelsohn Liljeroth. Vi passade på att ställa några frågor om kulturens betydelse för Europa och nyttan med sådana konferenser.

Vad talade du om på konferens?
Min uppgift på konferensen var framförallt att berätta om det svenska ordförandeskapet och våra viktigaste prioriteringar. Det handlar framförallt om barns och ungas rätt till kultur och hur vi kan främja ungas kreativitet. Att främja en kreativ generation är temat både för vårt ordförandeskap på kulturområdet som helhet, och den konferens som ska hållas i Göteborg i slutet av juli.

Är det något särskilt som du lärt dig, eller tagit med dig från konferensen?
Jag tycker att det fanns många tänkvärda bidrag och exempel på hur mycket kulturen och de kreativa näringarna har betytt och betyder för vårt välstånd i Europa. Men det starkaste intrycket gjorde nog ändå Vaclav Havel. Han underströk hur viktigt kulturen och kulturarvet är för gemenskapen i Europa och att den har ett egenvärde – oberoende av ekonomin. Jag är övertygad om att vi behöver båda dessa perspektiv. Det ena utesluter inte det andra.

(Se bloggen för sammanfattning av och videoklipp från Havels tal.)

Hur ser du på kulturen/de kreativa näringarna i europeiskt perspektiv och vad betyder en sådana här konferenser i sammanhanget?
Kulturen och de kreativa näringarna får en allt större betydelse. Det är inte minst tydligt i ljuset av den rådande ekonomiska krisen. Att bilindustrin är i kris är vi alla smärtsamt medvetna om, men vad kanske inte så många känner till är att de kreativa näringarna står för en större del av EU:s samlade produktion än fordonsindustrin. Allt talar för att kreativitet och de kreativa näringarna kommer att bli ännu viktigare för framtiden. Konferenser på EU-nivå fungerar framförallt som en insprirationskälla. Vi kan lära av varandras erfarenheter och bli bättre tillsammans.


ANALYS / Kulturen tar plats i industri- och hamnkvarter

Kungliga Operan i Stockholm måste renoveras och nu pekar allt mer på att en av Ferdinand Bobergs gasklockor i Värtahamnen kommer att få vikariera som Operascen under tiden. Att gamla industrilokaler byggs om för att användas för kultur är inget ovanligt (och ger onekligen begrepp som upplevelseindustri en mer konkret förankring). Gasklockan har tidigare använts vid enstaka kulturarrangemang och ska ha en unik akustik med en väldigt lång efterklang.

Tidigare på bloggen har vi bland annat tipsat om boken ”Industrial Cool”. När Liverpool var kulturhuvudstad renoverades gamla industri- och hamnkvarter upp till kulturkvarter och i  Amsterdam har ett helt kultur- och evenemangsområde – Westergasfabriek – växt fram i ett industriområde med en gasklocka som nav.

Lyckas man lösa frågor om bland annat finansiering och brandsäkerhet kan Operan komma att flytta till gasklockan i Stockholm i september 2010. Projektet beräknas kosta 105 miljoner kronor och ska efter ombyggnad rymma 900 sittplatser, en fullt fungerande operascen och plats för en personalstyrka på 200 personer.  Grupper som Cirkus Cirkör och Cullbergbaletten ska ha visat intresse för lokalen på mer lång sikt när Operan åter flyttat in till Gustav Adolfs torg.


DEBATT / Om dataspel, musik och kreativa näringar i riksdagen

De kreativa näringarna har också debatterats i riksdagen efter två interpellationer från Luciano Astudillo (s) om framtiden för musik- och dataspelbranschen. Frågorna besvarades av näringsminister Maud Olofsson.

Ståndpunkterna kan sammafattas i att Astudillo tycker att regeringen är för passiv. Han eftersöker ett branschprogram liknande det Kreativa Sverige som socialdemokraterna lagt fram. Näringsminister Maud Olofsson menade att det viktigaste var att skapa bra företagarklimat generellt och man redan vidtagit åtgärder föregående år då man avsatte 13 miljoner för de kreativa näringarna och ytterligare 15 miljoner i en satsning på entreprenörskap inom utbildning och forskning.

Notera för övrigt att det enligt ovan är kulturministern som åker till EU-konferensen om ”kreativa Europa”, inte näringsministern.

Läs hela replikväxlingen här (du får bläddra ned en bit).

Maud Olofsson:
”Låt mig inledningsvis säga att upplevelsebaserade näringar är mycket betydelsefulla i dagens ekonomiska utveckling. Både musik- och dataspelsindustrin i Sverige är framgångsrika branscher där man i många fall har lyckats skapa sig en internationell position.
Det viktigaste som regeringen kan göra för alla företag, oavsett bransch, är att sänka kostnaderna och göra det enklare, roligare och lönsammare att driva företag.”

Luciano Astodillo:
”Det finns nämligen gemensamma intressen för alla de kreativa näringarna. Precis som fordonsindustrin, som vi oftast debatterar, har sina specifika intressen och behov har upplevelseindustrin sina specifika intressen och behov. Exportsatsningar, utbildningsinsatser och kapitalförsörjning är en del av detta. Just att det är en kulturell näring där både kulturpolitik, näringspolitik och utbildningspolitik spelar roll och att det inte alltid finns förståelse för detta är viktigt.”


UTBLICK / Hur USA formas av krisen

Att den globala ekonomiska krisen ritar om den ekonomiska kartan har stått klart länge, men krisen kommer även att påverka det konkreta landskapet; hur orter, städer och hela regioner fortsätter utvecklas eller tynar bort.

I en artikel i The Atlantic resonerar Richard Florida, professorn som står bakom begreppet ”kreativa klassen”, om hur den ekonomiska krisen kommer rita om kartan i USA.
[Analysen fortsätter i premiumversionen]


ANALYS / Ny statistik och myten om kultursponsring

Brittiska Arts & Business har nu presenterat sin rapport om den den privata kulturfinansieringen 2007/08. Den visar bland annat att det privata står för 13 procent  av den totala kulturfinansieringen i Storbritannien. (Med privat kulturfinansiering avses då bidrag och sponsring från företag, gåvor från privatpersoner samt bidrag från stiftelser – och alltså inte hushållens konsumtion.)

Ser vi till sponsringen specifikt, står den för ungefär 2,5 procent av den totala kulturfinansieringen Storbritannien. Inte mycket mer än i Sverige där motsvarande siffra ligger på cirka 1 procent.

Emma Stenström skriver på bloggen:
”Jag höll på att säga: vad var det jag sa? Jag har ju hela tiden varnat för en övertro på sponsring och pushat för att vi måste se till såväl andra former av privat kulturfinansiering som andra former av samarbeten mellan kultur och näringsliv. Och det får mig att tro att de gamla amerikanska siffror jag brukar använda, som säger att sponsringen i genomsnitt uppgår till 3 % av en amerikansk kulturorganisations intäkter, också kan stämma.
Det som retar mig mest är att sponsringslobbyn i Sverige har fått det att låta annorlunda. Som om Sverige var så otroligt uruselt när det kommer till kultursponsring, och Storbritannien så vansinnigt mycket bättre.
PS Siffrorna pekar också på en nedgång för sponsringen, men en uppgång för privata donationer och stiftelsebidrag. Och den närmsta framtiden ser inte alls ljus ut, om nu någon trodde det.”


PREMIUM / Kreativitet i kristider

Att lamslås och ”vänta ut” konjunkturen är farligt och dumt. Visserligen finns det enskilda fall som drabbas hårt, men en kris skapar också möjligheter. Premiumprenumeranterna får en längre text kring varför kreativitet är viktigt i kristider.

Läs även Tobias Nielséns blogginlägg:
”För ett företag ligger det goda i att tvingas ur gamla hjulspår och behöva fundera på intern effektivitet och utveckla nya produkter och nya marknader. Samtidigt är lokaler (och arbetskraft) billigare, vilket gynnar utveckling. (…) Även offentlig sektor – jag tänker främst på kommuner – kan tvingas tänka i nya banor och det finns ofta goda möjligheter i en lågkonjunktur att mobilisera olika organisationer och människor och börja bygga långsiktigt framåt. I en sådan plan är fortsatta satsningar på kultur och en kulturell infrastruktur mycket viktiga. Dessutom lär oss konsten – inte minst under en kris – att få perspektiv på tillstånden.”


SAMTAL / Fortsatt diskussion om musikbranschen

Musikbranschens tillstånd fortsätter att väcka debatt. I förra analysbrevet kritiserade Lars Rixon från konsertarrangören United Stage Roger Wallis, professor emeritus på KTH. På kulturekonomi.se kan du i en intervju med Roger Wallis läsa hur han resonerar kring musikindustrin i allmänhet och livebranschen i synnerhet.

Roger Wallis:
”- Det som jag utgått från är några enkla beräkningar utifrån uppgifter från STIM. Vad som händer nu efter finanskrisen är det ingen som vet. Jag har studerat en sektor som vuxit ständigt från 2003 till 2007. Det som jag var mest intresserad av var är hur det går för för artister och upphovsmän, inte för bolagen.
– Vad jag bara ville säga är att av varje hundralapp i biljettintäkter så är den relativa andelen som artisten och upphovsmän får större jämfört med skivförsäljningen. Artisterna och upphovsmännen får ungefär hälften av vad en biljett kostar. Jämför med en skiva på 200 kronor då de får 5-10 kronor. Det är inte konstigt att en massa kända artister ger mer konserter nu. De går dit pengarna finns.”


NOTERAT / Stora kulturstipender till Stockholm

Nu är det klart hur de 12,3 miljoner som Konstnärsnämnden delar ut i bidrag och stipendier till film, teater och dans kommer att fördelas.

Intressant att notera är att 72 procent av de beviljade bidragen hamnar hos kulturutövare i Stockholm, som förvisso låg bakom 68 procent av ansökningarna. 56 procent av bidragen går till kvinnliga kulturutövare och 44 procent till män.

Totalt kom 989 ansökningar in till ett sammanlagt belopp av ca 110 miljoner. Av dessa ansökningar beviljades 153 stycken, som fick dela på 12,3 miljoner, vilket ger ett  snittbelopp på 80 569 kr.


SETT & HÖRT / Sverige regerar nätet, upphovsrätt och Leif Pagrotsky

”Why Sweden rules the web!”
Så lyder titeln på en lång artikel där brittiska tidningen Independent reder ut varför svenska innovatörer och entreprenörer ligger långt framme på webben. Läs och fundera på om det är en slump att Jonas Birgersson (Framfab), Niklas Zennström (Kazaa/Scype)  Daniel Ek (Spotify) och Pirate Bay-grundarna kommer från Sverige. (Independent.co.uk)

”Vi kommer påbörja bevisinsamlingen direkt”
Lars Gustafsson, vd för svenska Ifpi, om att IPRED-lagen träder i kraft den 1 april. Lagen, som varit minst sagt omdebatterad, innebär att upphovsrättsinnehavaren i domstol kan begära ut identiteten bakom en illegal fildelning, genom att spåra datorns IP-nummer till enskild person.  (svd)

”Få varumärken förstår potentialen musiken erbjuder”
Stora företag använder musik i reklamen för att stärka den känslomässiga bandet till varumärket. De allra flesta företag (76 procent) använder aktivt musik i reklamen, trots det går mindre än 5 procent av marknadsbudgeterna till musik. Läs hela undersökningen av svenska Heartbeat och fundera på varför musik inte tas på allvar av företagen. (soundslikebranding.com)

”Ingen förlängd upphovsrätt för musiker inom EU”
Det blev inget beslut i frågan om förlängd upphovsrätt för musiker inom EU, trots ett kompromissförslag från ordförandelandet Tjeckien. I dagsläget är upphovsrätten 50 år, något som branschen ville förlänga 95 år. Kompromissförslaget som även det alltså röstades ned låg på 70 år. (european-creative-industries.eu)

”Kulturens roll blir särskilt angelägen i den brytningstid som följer av den ekonomiska krisen”
Leif Pagrotsky (S) är tillbaka i kulturpolitiken. Han ersätter Margareta Israelsson som ny gruppledare för socialdemokraterna i kulturutskottet.

Utgivare och chefredaktör: Tobias Nielsén
Redaktör och reporter: Johan Scheele
Ständig kommentator: Emma Stenström

Om du inte längre vill få nyhetsbrevet, skicka ett tomt mail til:l sluta@kulturekonomi.se.
Vill du uppdatera till premiumversionen, skicka ett mail till: info@kulturekonomi.se.
Du läser mer om analysbrevet på kulturekonomi.se/analysbrevet.

Copyright? Analysbrevet skyddas under Creative Commons-licens om erkännande och icke-kommersiell användning. Det innebär att du får kopiera, distribuera och sända verket, liksom skapa bearbetningar. På villkor att du anger källa och att det sker för ickekommersiella ändamål. Läs mer här.