Hej! Den här veckan presenterar vi nya rapporter om kreativa näringarna, hör mer om nya nätverket Kulturskaparna och tar en kaffe med indiska journalister för att sälja Sverige (och svenska deckare).
//Tobias Nielsén
INBLICK / Ekonomiska läget för kultur i kommuner – rapport från kulturrådet
Idag släpps en rapport från Kulturrådet och Sveriges Kommuner och Landsting om det ekonomiska läget i kommunernas kultur- och fritidsbudgetar. Rapporten består av en enkätstudie över hur kultur- och fritidsbudgetarna har förändrats mellan 2008 och 2010. Resultatet visar att cirka 30 procent av kommunerna har ökat kulturbudgeten under perioden medan 40 procent har minskat den. Av de 21 landstingen/regionerna ökar 16 budgeten medan fem skär ned.
Ökningarna sker i huvudsak i storstadskommuner och i förortskommuner till större städer. Minskningen däremot sker i huvudsak i glesbygden och i de mellanstora kommunerna med mer än 25 000 invånare. Undersökningen visar dock inte att det går att se något mönster beroende på vilken politisk majoritet som styr i kommunerna eller landstingen.
Läs rapporten: Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider
NOTERAT / Nytt nätverk om betalningsvilja
I förra veckan lanserades det stora nätverket Kulturskaparna som består av 25 organisationer inom ett brett definierat kulturområde. Bakom nätverket står bland annat Teaterförbundet, Stim, KRO, Journalistförbundet, Sveriges Arkitekter med fler. I samband med lanseringen publicerade nätverket en debattartikel på SvD Brännpunkt och en rapport om svenskarnas inställning till att betala för kultur på nätet.
I debattartikeln drar författarna slutsatserna utifrån rapporten att den visar på ett starkt stöd för upphovsrätten från allmänheten och att det bör vara internetleverantörernas uppgift att hitta lösningar för olika former av licensavtal.
”Såväl bredbandsoperatörer som andra nätentreprenörer borde arbeta intensivt för att få stopp på illegal verksamhet och ta fram tjänster med ett varierat och omfattande kulturutbud, i enlighet med vad deras kunder efterfrågar” skriver företrädarna för nätverket.
Rasmus Fleischer, som bland annat representeras av nätverket genom medlemskap i Stim, är kritisk till användandet av begreppet kulturskapare och till debattartikeln. I ett långt
inlägg på hans blogg skriver han ”Men varför det skulle vara just Comhem och Telia som skulle förpliktigas att utveckla dessa tjänster, det sägs aldrig. Är det hyresvärdars plikt att skapa en marknad för dammsugarförsäljare?”.
SAMTAL / Varför heter ni Kulturskaparna?
Karin Willén, ordförande i Konstnärernas riksorganisation, är en av talespersonerna för nätverket Kulturskaparna.
Är ni nöjda med genomslaget efter lanseringen av nätverket och debattartikeln i SvD?
Både ja och nej. Genomslaget har varit stort, inte minst i sociala media. Men missförstånd och ibland rena feltolkningar har funnits i mottagandet. Det har fått oss att uppmärksamma vad vi behöver vara tydligare med i fortsättningen. Men det är kart att vi är nöjda med att nätverket fått uppmärksamhet och att flera aktörer redan närmat sig oss för dialog. Vi söker konstruktiv dialog och strävar efter långsiktighet i vårt arbete.
Varför valde ni namnet Kulturskaparna?
Ja, det kan man undra med tanke på vilken reaktion det mött! Man har på flera hall feltolkat uttrycket och tror att vi skulle vilja göra skillnad på Kulturskapare och kulturskapare. Kulturen är förstås långt större än Kulturskaparna – vi vill inte begränsa den till de områden våra organisationer företräder. Vi säger inte heller att det finns ”bättre” eller ”sämre” kulturskapare, eller att kulturen som uttryck är något bara vissa kan syssla med. Vi vill inte begränsa kulturen på det sättet.
Det vi vill göra är att lyfta fram möjligheten att som kulturskapare vara yrkesverksam – oavsett om man är medlem i någon av organisationerna i nätverket Kulturskaparna eller ej. Upphovsrätten, rätten att själv bestämma om, hur och när ens verk ska möta en publik gäller alla. Detsamma gäller förstås rätten att kunna få ersättning för sitt skapande.
Läs hela samtalet på kulturekonomi.se.
INBLICK / Svenska deckare ska marknadsföras i Indien
En satsning på initiativ av svenska ambassaden i Indien pågår nu för att marknadsföra svenska deckare. I första hand rör satsningen böcker och filmer från författarna Stieg Larsson, Camilla Läckberg och Håkan Nesser. Det är inte några väldiga summor det rör sig om utan i första hand ett sätt att ligga steget före innan Stieg Larsson-böckerna och -filmerna släpps på den indiska marknaden.
Satsningen kan också ses som ett sätt att marknadsföra Sverige och en förhoppning om att det kan bidra till en ökad turism.
Tobias Nielsén skriver att ”Givetvis kan man se det som att det också är marknadsföring av “svensk kultur”, men mer korrekt svar är snarare att denna kultur ska försöka locka turister och sätta strålkastarljuset på Sverige”.
KOMMANDE / REGIONER I FOKUS NÄR KREATIVA NÄRINGAR STUDERAS
Mer än 250 regioner i Europa har studerats och rankats i en omfattande studie från European Cluster Observatory. Dominic Power, Uppsala universitet, och Tobias Nielsén, QNB, har analyserat och sammanställt. De första preliminära resultaten presenterades av professor Power vid ett expertmöte i Amsterdam i början av februari. Imorgon ger han dessutom en föraning om de slutliga resultaten på konferensen Creative Metropoles i Stockholm.
Rapporten släpps i slutet av april på Handelshögskolan i Stockholm.
INBLICK / Vattenmärkning av e-böcker
En debatt utbröt i veckan i bloggosfären angående distributionsföretaget Elibs vattenmärkning av e-böcker. Vattenmärkning innebär att en för användaren synlig eller osynlig text kopplas till en digital fil som en e-bok.
Debatten startade efter att Svensk Bokhandels chefredaktör Lasse Winkler rasade mot vattenmärkningen i ett blogginlägg med rubriken ”Ta genast bort skiten!”. ”Något ljushuvud, förlåt, har bestämt att följande text:
’Order: 1646052 2010-02-05 Butik:1. All kopiering, utöver för ditt privata bruk, och otillbörlig vidarespridning är förbjuden.’
ska ligga på en egen sida mellan varje kapitel” skriver Winkler och andra bloggare hakade på. Däribland författaren och journalisten
Daniel Åberg som inte vill att hans egen bok ska bli ”stämplad” på detta sätt.
Elib utlovade i ett svar dagen efter till Winkler att tala med förlagen om ändringar i vattenmärkningen. Inom en vecka kom också en justering från Elib och vattenmärkningen ska endast visas en till två gånger istället för efter varje kapitel. Lasse Winkler gav sedan Elib ett ”Stort A” för hanteringen av detta.
Utvecklingen i bokbranschen går snabbt.
SETT & HÖRT / Ipreddom, Textival, Kulturbidrag, Oscar, ABBA
Sverige ett kreativt föregångsland?
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och moderaternas partisekreterare Per Schlingmann gjorde i förra veckan ett utspel i Göteborgsposten angående regeringens ”handlingsplan för de kulturella och kreativa näringarna”. De skriver: ”I en ekonomi, som allt mer handlar om upplevelser och kreativa produkter, kan vi inte längre konkurrera med pris. Kreativitet är i dag väl så viktigt som kunskap, eller kanske viktigare…”.
Kulturekonomi har tidigare skrivit om handlingsplanen vid flera tillfällen.
Ipreddom till EU-domstolen?
De rättsliga efterspelen fortsätter efter att fem bokförlag anmälde bredbandsbolaget Ephone med hänvisning till Ipred-lagen förra året. Orsaken bakom anmälan är att bokförlagen hävdar att 27 ljudböcker fanns nedladdningsbara på en server och förlagen vill ha information från Ephone om vem denna server tillhör.
Lagen trädde i kraft i april förra året och bokförlagen vann redan i juni i tingsrätten medan Ephone vann i Svea Hovrätt under hösten. Ärendet har beviljats prövningstillstånd i Högsta Domstolen men Ephone skriver nu i en inlaga att att ärendet bör prövas i EU-domstolen.
Läs mer i Dagens Nyheter och i Svenska Dagbladet.
Bidrag till kulturarrangörer
Kulturrådet fördelar 34,8 miljoner kronor till 69 kulturarrangörer. Av dessa går en majoritet till
musikområdet som får 23,2 miljoner kronor. Bidragen syftar till att hela landet ska ha möjlighet att ta del av levande musik, skapa arbetstillfällen för musiker och säkerställa en hög kvalitet inom musiklivet. En förstärkning sker i år för att gynna en interkulturell utveckling.
Kulturguiden i Västra Götaland
Kulturguiden.tv är en nystartad informationssida för kulturaktiviteter och ‑evenemang i Västra Götaland. Sajten är oberoende och drivs av
Kultur i Väst. Det går dock inte att köpa biljetter direkt via sajten.
Textival i Göteborg 27 mars
Lördag 27 mars arrangeras Textival som är en mässa för förlag och tidskrifter och andra litteraturaktörer. Årets tema behandlar mellanrum och det som sker mellan läsaren, skribenten och lyssnaren, mellan texten och orden och mellan översättaren och textens originalspråk. Dagen består av seminarier, workshops, uppläsningar, utställningar m.m.
Bokhandlare blev årets företagare
I Höganäs blev bokhandlaren Christoffer Palmer årets företagare. Han får priset för att ha förnyat och mångdubblat bokhandelns omsättning sedan han tog över för fem år sedan. Receptet för framgång ligger i de små sakerna menar Palmer.
– Det är de många små detaljerna, allt från cappuccinomaskinen till valet av klassisk musik i bakgrunden. Vi lägger otroligt mycket kraft på sådant som att välja presentpapper och snören, sade Palmer.
Priset delas ut av organisationen Företagarna och går till ”duktiga och kreativa entreprenörer”.
Första kvinna att vinna Oscar för bästa regi
Oscar för bästa film gick i år till Irakskildringen ”The Hurt Locker”. Kathryn Bigelow, filmens regissör, vann som första kvinna någonsin i Oscars 82-åriga historia pris för bästa regi. Bästa huvudroll gick till Jeff Bridges i ”Crazy Heart” och Sandra Bullock i ”The Blind Side”. Blockbustern Avatar tog hem Oscars i de mindre uppmärksammade kategorierna bästa foto, scenografi och visuella effekter.
Oberoende förlag kritiska till Bonnier
Ett antal oberoende förläggare yttrar sin oro över Bonniers presumtiva monopolställning för pocketböcker i ett kritiskt inlägg på DN Debatt. Bakom oron ligger Bonniers tidigare förvärv av Pocketgrossisten och framtida eventuella förvärv av Pocketstället. Förlagen manar regeringen och oppositionen att se över frågan och skriver: ”Vi, företrädare för landets oberoende bokförlag, vill veta om landets regering och den politiska oppositionen anser att det är betydelselöst att den svenska offentligheten steg för steg domineras av ett enda företag.”
ABBA i rockens Hall of Fame
Vid en ceremoni i New York i måndags kväll valdes ABBA formellt in i rockens Hall of Fame. Benny Andersson var ödmjuk i sitt tacktal och tackade bland annat andra musiker och den svenska folkmusiken för inspiration.
– Vi hade inte stått här om det inte varit för andra som redan blivit invalda, till exempel Chuck Berry. Abba är ett resultat av det amerikanska arvet, men även av den svenska folkmusiken, det som är melankoliskt. Du kan se det i ögonen på Greta Garbo, och även, för den som är uppmärksam, se det i Ingmar Bergmans filmer, sade Benny Andersson.