Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?

6 mars 2009

Hej!
Glöm inte att du kan testa premium-varianten utan kostnad. Skicka ett svarsmejl så fångar vi upp därifrån. Till den här veckans premiumnummer har jag skrivit en analys av kreativitetens villkor utifrån Malcolm Gladwells nya bok ”Outliers”.
// Tobias Nielsén, chefredaktör.

UTBLICK USA/ Smulor till kulturen i Obamas stimulanspaket

I USA har det debatterats friskt om kultursektorn skulle få del av det ekonomiska stimulanspaket. Vi pratade med Martin Gelin, kulturjournalist som bor i New York där han bland annat skriver SvD:s USA-blogg och en bok om Barack Obama, för att reda ut trådarna.

Det blev till slut 50 miljoner dollar till kultursektorn i Barack Obamas ”American Recovery and Reinvestment Act”. Det var dock nära att det inte blev något alls. I ett av de sista förslagen som lämnade kongressen var just den posten struken efter kritik från det republikanska partiet. Nu kom den dock med i sista versionen, efter ett ambitiöst påtryckningarbete från stora delar av den amerikanska kultursektorn.

Pengarna går till NEA, National endowment of the arts, som ungfär motsvarar Statens kulturråd i Sverige. De 50 miljoner dollar som de nu får är en markant ökning av deras anslag, som annars ligger på 145 miljoner dollar årligen.

Martin Gelin:
– Det var ju mindre än en promille av den totala summan, men det var just sådana här små saker som republikanerna valde att fokusera på i sin kritik av paketet, i försöket att skapa en populistisk revolt mot demokraternas ”slösaktighet”. Flera republikaner kritiserade representanthusets talesman Nancy Pelosi för att prioritera sina ”tjusiga vänner på gallerier i San Francisco”. Det var förstås substanslöst, men fick en del spelutrymme i medierna. Med svenska mått är det ju en väldigt liten summa, men som jag skrev i min artikel i SvD så fungerar statliga bidrag till NEA som ett slags katalysator. När NEA ger pengar till en teater eller dansgrupp får de en kvalitetsstämpel som gör att de privata donationerna mångdubblas.

USA har ingen kulturminister, inget kulturdepartement, inget kulturutskott etc. Kommer det efterfrågas mer kulturpolitik nu i kristider, när donatorer och sponsorer skjuter till mindre pengar?
– Både och tror jag. Dels innebär den allmänna krisstämningen i landet att folk är beredda att överge sin vanliga livsstil. Folk drar ner på lyx, nöjen och kulturkonsumtion, och även på de privata donationer som så många kulturinstitutioner är beroende av. Så kultursektorn kommer förstås drabbas väldigt hårt av krisen. Samtidigt är förhoppningarna stora på Obama, som är mer kulturellt engagerad än tidigare presidenter.

Pratas det överhuvudtaget om en statlig kulturpolitik i USA, det här uppropet för en kulturminister har ju ändå över 200 000 skrivit på…?
– Diskussionen om kulturminister är kul, och jag kan tänka mig att Barack Obama kommer prioritera den om några år när ekonomin börjat återhämta sig.

ANALYS/ ”Bokrean sjunger på sista versen”

Bokrean startade i tisdags förra veckan. Och det som många förutspått visade sig ganska snabbt stämma – 2009 års bokrea är långt ifrån en succé. De första siffrorna visar att försäljningen backat mellan 15-35 procent. Enligt tidningen Svensk bokhandel hade Akademibokhandeln tappat 15 procent av sin försäljning jämfört med förra året, Bokia 20 procent och JB-gruppen upp emot 35 procent. Bäst har nätbokhandlarna gått, som i år efter en stormig diskussion fick börja ta förhandsbeställningar redan 14 dagar innan den traditionella säljstarten 24 februari.

Hur viktig är rean ekonomiskt för bokhandlarna?
– Väldigt olika. Det är skillnad mellan bokhandlar, varuhus och nätbokhandlar. Det handlar om ett par till 15 procent av årsomsättningen. Störst del av omsättningen har den för varuhus. Sedan tror jag att många överskattar rean. De gör en ganska slarvig kalkyl. Man har inte tagit med att de böcker som inte säljer på rean måste säljas under inköpspris eller makuleras, det är transporter och extra personal, intäkterna på de ordinarie sortimentet stannar upp, det är marknadsföringskostnader. Frågan är om det blir svarta siffror längst ned, om det är värt det. Men jag tror branschen vill ha folkfesterna.

Hur ser framtiden ut?
– Jag tror vi kommer se en rea även nästa år, men att rean som den ser ut nu sjunger på sista versen. Man ser ju redan nu en splittring mellan nätbokhandeln och den vanliga bokhandeln. Nätbokhandeln har ju i år tagit upp beställningar 14 dagar innan rean börjar, något som såklart gynnar dem. När man har så skilda utgångspunkter är frågan om man kan gå in i en gemensam rea. Jag tror att många vanliga bokhandlar kommer att sluta trycka upp kataloger, vilket är väldigt dyrt. De har känt att kunderna läst katalogen och sedan gått in på nätet och beställt istället. Det visar ju att nätbokhandlarna i viss mån är beroende av buzzet som bokrean skapar. Sedan har vi ju redan i år sett vissa förändringar som att flera bokhandlar har valt att ge 30-50 procent på sitt vanliga sortiment.

Finns det några motsvarande bokreor internationellt?
– Det gör inte det. I Norden har Finland en rea som är totalt kaotisk sedan år tillbaka, där varje bokhandelskedja försöker komma först och konkurrerar med varandra. De har stora problem och får inte ihop det längre. Norge försöker med en rea de kallar ”Mammut” sedan några år, men det går inte att jämföra. Där kan du dock köpa de svenska reaböckerna innan de kommit ut på svenska rean, och i Finland har Akademen på Esplanaden i Helsingfors ett av de största reautbudet av svenska böcker överhuvudtaget. Sedan är det klart att den finns utförsäljningar i andra länder och Holland har någon sorts bokvecka. Men inget som liknar den svenska bokrean.

Tobias Nielsén kommenterar:
Möjligheten att skapa en folkfest kring böcker är för bra att släppa! En sådan går också utmärkt att kombinera med olika reaerbjudanden. Men festen måste planeras utifrån att det ska vara en fest – men tänk utifrån en kavalkad med uppläsningar, debatter och erbjudanden. Som Bokmässan i Göteborg fast på vintern, i en bokhandel och på olika platser.

INBLICK/ En förändrad musikbransch

  • Musikbranschen fortsätter att krympa. 2008 tappade branschen totalt 8,5 procent globalt sett. I huvudsak på grund av att cd-försäljningen minskade med 20 procent – från 450 miljoner sålda skivor 2007 till 362 miljoner 2008.
  • Det finns dock positiva trender, den digitala grenen av branschen ökade med 32 procent, till 65,8 miljoner sålda enheter i världen. Även nedladdningen av enskilda låtar fortsatte öka, under 2008 med 27 procent.
  • Tittar man på ett av de större bolagen så uppgick den digitala försäljningen av musik för Warner Music Group till 1,4 miljarder kronor under sista kvartalet 2008, en ökning med 20 procent jämfört med 2007. Den digitala försäljningen motsvarar nu 19 procent av de totala intäkterna.
  • Ironiskt nog går också försäljningen av vinylskivor bättre än på länge. 2008 visar den största försäljningen på nästan 20 år, dock med i sammanhanget blygsamma 2 miljoner ex globalt.
  • The Pirate Bay rättegången avlutades i veckan. Intressant under sista veckan var debatten om hur nedladdningen påverkar musikbranschen. Den enda forskaren som vittnade i rätten var kallad av försvaret. Roger Wallis från KTH menar att det inte är fastslaget att nedladdning leder till färre köp. Enligt hans beräkningar har artister och kompositörer ökat sina intäkter under 2000-talet. De potentiellt minskade intäkterna från skivförsäljning, där bara en marginell del går till artisten, kompenseras genom fler konserter och från privatkopieringsersättning. De studier som gjort i frågan pekar åt olika håll. Några av dem finns länkade från Sam Sundberg blogg från Pirate Bay-rättegången.
  • Riksdagen beslutade 25 februari att införa den så kallade Ipredlagen. Efter en lång debatt var det endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet som reserverade sig. Lagen innebär att de som äger rättigheterna till musik, film och böcker nu har möjligheten att kräva personuppgifter från Internetoperatörer om man misstänker att någon fildelar det upphovsrättsskyddade materialet ifråga. Med de uppgifterna kan de sedan gå till domstol. Lagen träder i kraft 1 april.
  • I debatten om fildelning kontra skivförsäljning glöms ofta ett tredje spår bort – den musik som får spridas gratis på Internet. Det kan handlar om streamad musik som Spotify och Last.fm, smakprov som banden eller skivbolagen själva lagt upp på till exempel Myspace, eller creative commons-licensierad musik. Svenska Spotify, som bara har funnits sedan oktober, presenterade i veckan att de nu har över en miljon användare.
  • Liknande lösningar finns även för mobiltelefoner, där mobilföretagen arbetar på olika lösningar för att kunna erbjuda streamad laglig musik i telefonerna. Kostnaden är då ofta inbakad i abonnemanget.
  • För musikbranschen har så kallade 360-graders avtal ofta pekats ut som en lösning på en vikande skivförsäljning. En enskild aktör (skivbolag, konsertarrangör eller management) skriver då ett avtal där man förutom förlags- och skivrättigheter även får rättigheterna till artistens merchandiseförsäljning, konserter, sponsring och reklam. Att en aktör kan ta ansvar för allting är dock något som ifrågasätts allt mer inom branschen.
  • Bruce Springsteen har rasat mot biljettjätten Ticketmaster, som sålde biljetterna till hans USA-turné. När biljetterna släpptes, länkade bolaget till sitt eget dotterbolag Ticketnow som säljer biljetter till utsålda konserter till överpris, trots att det fortfarande fanns ordinarie biljetter kvar.

FRÅN BLOGGEN/ Visst finns det kvinnor som diskuterar upphovsrätten

Intervju i KE#0209, 6 feb:
”En som funderat kring upphovsrätt från ett genus- och historiskt perspektiv är Eva Hemmungs Wirtén, professor vid Uppsala universitet.
Är upphovsrätten en manlig fråga?
– Det är alldeles uppenbart att debatten är mansdominerad. På seminariet i Malmö som jag just kommer ifrån, var det 25 inbjudna och bara tre var kvinnor. Jag tror att frågan är manligt kodad, en banal förklaring skulle ju kunna vara att det är ett teknikfixerat område.”

Emma Stenström på Kulturekonomi.se, 24 feb:
”Apropå tidigare inlägg – och med hjälp av våra schyssta läsare/kommentatorer – vill vi lyfta och lista ett antal kvinnor som bloggar kring upphovsrättsfrågor:

Vid sidan av dessa, som i mina obildade ögon verkar vara pro fildelning, finns debattörer som journalisterna:

Samt några politiker, som ibland kommer in på upphovsrättsfrågan. Till exempel folkpartisterna:

Finns det fler? Tack alla ni som har hjälpt till – och välkomna att fortsätta fylla på och/eller rätta.”

NOTERAT/ Pengar till kulturarvet ska ge upplevelseindustrijobb

Kulturarv är ett av nyckelorden i kulturpolitiken, och även en väsentlig utgiftspost. Det är dock tydligt att även kulturarvet ingår i det aspektpolistiska sätt att resonera som kulturutredningen slog fast. Underhåll, investeringar och nya projekt knutna till kulturarvet flyter in i andra områden och motiveras av ökad sysselsättning och kulturturism.

När Riksantikvarieämbetet fördelade sina 210 miljoner för kulturmiljövård, meddelade myndigehten även att satsningen Bergslagen – Kultur och Turism fortsätter. En satsning för att sätta Bergslagens rika kulturarv på kartan nationellt och internationellt.

Statens fastighetsverk (SFV) gick i förra veckan ut med att de vill ta över flera av landets kulturfastigheter, från Ale stenar till Stockholms slott, till en kostnad för staten på ca 400 miljoner.

SFV föreslog också i utredningen att staten ska satsa 20 miljoner per år på att utveckla turismen kring några av de kända kultufastigheterna.
– På ett sätt ger det inkomster till andra delar av samhället, säger Ulrika Bergström på SFV till SR Ekot, och pekar på att restauranger och annan turistindustri kan öka arbetstillfällen och skatteintäkter på orterna ifråga.

SETT & HÖRT/ Spontankultur, Barbie och Bonnie Tyler

”Även vi som är skyldiga till begreppet spontankultur (dvs några gröna politiker i Malmö) är tveksamma till ordet i sig. […] men vi vill faktiskt ut på hal is, om inte annat för att se vart vi landar!”
Karolina Skogs, tar del av den intensiva debatten om spontankulturrapporten som blossade upp bland kommentarerna på kulturekonomi.se. Där kan du även läsa hur rapportförfattaren Daniel Tjäder resonerar. Vad rapporten handlar om skrev vi i förra veckans analysbrev, KE#0309.

”Today’s figures point to the creative industries, and specifically the talent we have nurtured within it, becoming a key driver for the UK’s recovery from recession.”
Brittiska stödorganet Nesta har uppdaterat sin prognos för de kreativa näringarna. Analysen pekar på att dessa branscher i snitt kommer växa med 4 procent årligen, dubbelt så mycket som övriga ekonomin och trots trots en förväntad nedgång under 2009. Om fyra år förväntas de sysselsätta fler än finanssektorn. (Nesta)

”Häromsistens frågade Röhsska museet via Facebook om det var lämpligt att öppna en utställning om Barbie på kvinnodagen den 8 mars”
Bibbi Wopenka, informationschef på kulturförvaltningen, om att det blir det allt vanligare att kommunala kulturverksamheter deltar i nya sociala medier. Bara i Göteborg finns förutom Röhsska museet även Göteborgs konsthall, Stadsteatern,Världskulturmuseet och diverse bibliotek på Facebook.Om Röhsska museet verkligen öppnar sin utställning om Barbie på kvinnodagen förtäljer inte historien. (vartgoteborg.se)

”Total eclipse of the art”
Den kanadensiska teatern Skam har gjort en cover på Bonnie Tylers 80-tals hit ”Total eclipse of the heart”. Nu med dramatiska textrader som ”Every now and then I get a little bit terrified, then I see the budget and cry”. Låten är en protest mot att kulturbudgeten på två år kommer att halveras i British Columbia, Kanada, från 19,5 miljoner dollar 2008 till 9,6 miljoner 2010. (timescolonist.com)

”Bob Hund – fantastiskt!”
Bob Hund har inte släppt ny musik på sex år. Nu släpper de sin nya låt ”Fantastiskt” i endast ett (1!) exemplar. Det sker i form av vinylskiva som sitter fast på en grammofonskivtallrik och endast håller för 30 genomspelningar. Det är dock inte först, the Embassy släppte förra veckan sin nya singel i tre vinylexemplar, dock utan tillhörande skivspelare. Bjud på Bob Hund här.

”Med utredningens förslag till ‘aspektpolitik’ följer risken att kulturen blir allas ansvar men samtidigt ingens”
Margareta Israelsson är kulturpolitisk talesman för socialdemokraterna. Följ debatten om kulturutredningen på Kulturekonomi.se, där vi fortsätter samla upp intressanta debattinlägg.

Utgivare och chefredaktör: Tobias Nielsén
Redaktör och reporter: Johan Scheele
Ständig kommentator: Emma Stenström

Copyright? Analysbrevet skyddas under Creative Commons-licens om erkännande och icke-kommersiell användning. Det innebär att du får kopiera, distribuera och sända verket, liksom skapa bearbetningar. På villkor att du anger källa och att det sker för ickekommersiella ändamål. Läs mer här.