Behövs verkligen särskilda inkubatorer för kreativa näringar? Vad kan vi lära av norsk kulturpolitik? Vi skriver även om film, kulturmiljöer och nya allt-i-allo-plattan iPad.
// Tobias Nielsén.
-
PREMIUM / Kreativa inkubatorer – behövs dem?
- INBLICK / Vad kan vi lära av norsk kulturpolitik?
- ANALYS / iPad ingen frälsare för bokbranschen
- INBLICK / Starkt år för svensk film
- UTBLICK / Europeiskt kulturfinansiering allt mer lik amerikansk
- INBLICK / Dåligt skydd för kulturmiljöer
- NOTERAT / Boklådor, operawebb, tidskriftsstöd
-
SETT & HÖRT / Musikexport, Media Evolution, modevecka och Beyoncé
PREMIUM / Kreativa inkubatorer – behövs dem?
En del i regeringens handlingsprogram för kulturella näringar handlar om företagsutveckling. Vad kan vi lära oss av de inkubatorer som redan arbetar med företag inom dessa sektorer – och hjälper allt från industridesigners och datorspelutvecklare till fotografer och konstnärer att bli och utvecklas som företagare? Är förutsättningarna annorlunda för sådana företag? Måste inkubatorer som arbetar med dessa tänka på annat sätt, med ett annat fokus?
Rapporten som skickas till premiumprenumeranterna bygger på samtal med fyra svenska inkubatorer med erfarenheter från ”kreativa företag”: Brew House Innovation, Göteborg, Krenova, Umeå, Minc, Malmö, Selfmade, Helsingborg.
En jämförelse visar att målsättningarna med en ”kreativ inkubator” kan variera mycket. I vissa fall eftersträvas tillväxtorienterade företag, i andra fall handlar verksamheten snarare om rådgivning till kulturarbetare. Rapporten är framtag i samarbete med Landstinget Västernorrland.
Rapportförfattaren Tobias Nielsén kommenterar:
”I det kommande arbetet utifrån regeringens handlingsplan är det viktigt att myndigheterna bestämmer sig så man vet vad man gör: är syftet att stödja kulturarbetarnas småskaliga verksamheter eller att satsa på företag med tillväxt framför ögonen? Båda saker behövs, men insatserna är mycket annorlunda.”
INBLICK / Vad kan vi lära av norsk kulturpolitik?
ABF bjöd igår in norske näringsministern Trond Giske, Arbeiderpartiet, till en föreläsning och samtal med Leif Pagrotsky under rubriken ”Det norska kulturundret – inspiration för Sverige”. Giske var tidigare kulturminister och drev det norska ”Kulturlyftet” innan han blev näringsminister 2009.
”Kulturlyftet” var ett gemensamt politiskt program från de rödgröna som skapat en grund för en ökad satsning på kulturen i Norge. Viktigast av allt är pengar, konstaterade Giske och den norska kulturbudgeten ökade från drygt 5,1 miljarder till nästan 7,9 miljarder 2006-2010.
Framför allt är det tre lärdomar som Giske poängterar att kulturpolitiker och kulturarbetare kan dra av hans erfarenheter. Bland annat poängterade han att kulturfolk måste sluta prata illa om varandra. Giske betonade även kultursektorns betydelse för ekonomin och sysselsättningen där satsningar behövs. Särskilt framhöll han dataspelsbranschen som större än filmbranschen och det intressanta i att den spänner över så många sektorer.
ANALYS / iPad ingen frälsare för bokbranschen
Apple har släppt iPad, som innebär att företaget fortsätter att påverka utvecklingen av hur kultur sprids och skapas. Lanseringen föregicks av höga förväntningarna, många hade väntat sig något som kunde ingjuta framtidstro i
bok- och tidningsbranscherna på samma sätt som iTunes och iPod revolutionerade musikbranschen.
Men snarare än en revolution är iPad en fortsatt evolution. Apples iPad är ingen läsplatta eller e-bok utan en avancerad allt-i-allo-maskin som framför allt handlar om att bära internets möjligheter med dig. Och snarare än att rädda bok- och tidningsbranscherna är apparaten en del i en utveckling som innebär en stor förändring för dem. När nätet blir en naturlig del av läsupplevelsen innebär också att rörliga bilder, ljud och länkar blir givna ingredienser i läsningen. Till att börja med för ”tidningarna”, men troligen också på sikt för ”böckerna”.
Tobias Nielsén skriver på Kulturekonomi.se under rubriken ”Säg hej då till ordet läsplatta”, där det även finns en länksamling om iPad:
Tv och tidning [blir] som en och samma sak. Och på sikt kommer element som fysiska ljud och rörliga bilder träda in i litteraturen också. Förändringen av artefaktenen bok kommer bli enorm på 20 års sikt sett i ett historiskt perspektiv.
De svenska förlagen var
försiktigt positiva till Ipaden. Samtidigt betonar de att det är frågan om just en bred underhållningsmaskin snarare än en läsplatta och att den har en svagheten i den bakgrundsbelysta skärmen, som är betydligt sämre för längre läsande än den teknik som redan finns i dagens renodlade läsplattor.
Men även om iPad ser ut som en vinnare – utvecklas det parallellt
fler och fler läsplattor.
INBLICK / Starkt år för svensk film
Efter Grammisgalan, och en viss kritik mot det kommersiella urvalet av nominerade filmer där, kom starka siffror för svensk film 2009. Inte sedan 1967 har svensk film haft så många besökare. Totalt gjordes 17 miljoner biobesök förra året. Det är en ökning med 13 % från 2008. Sett till svensk film är ökningen hela 80 %.
Det är också två svenska filmer som toppar listan över de mest sedda filmerna under året; som väntat är det inte kritikersuccér som Apan, Man tänker sitt, Flickan eller Det enda rationella utan de två första Milleniumfilmerna.
UTBLICK / Europeiskt kulturfinansiering allt mer lik amerikansk
Medan flera amerikanska kulturinstitutioner avundsjukt blickat mot den offentligt finansierade kulturen i Europa när de privata donationer uteblivit under finanskrisen, verkar det europeiska kulturlivet blicka år motsatt håll. Både i Tyskland, Frankrike, England och Italien diskuteras livligt hur man ska kunna locka mer privata pengar till kulturen i form av sponsring och donationer, skriver
New York Times. Och visst känner vi igen tongångarna från den svenska debatten.
INBLICK / Dåligt skydd för kulturmiljöer
Kommunerna har för lite kompetens när det gäller kulturmiljöfrågor, något som gör att viktiga kulturhistoriska värden hotas. Det visar en rapport från Boverket.
I rapporten framkommer att bara 38 % av kommunerna har tillgång till antikvariskt kompetens. Detta trots att ett stort ansvar för att värna kulturhistoriska värden ligger på just kommunerna, genom plan- och bygglagen. Boverket efterlyser nu en utbildningssatsning.
–Vi föreslår ett riktat anslag, på samma sätt som regeringen tidigare avsatt pengar för att kommunerna ska kunna ta fram kunskap om vindkraft, säger Suzanne Pluntke, ansvarig för studien på Boverket, till
SvD.
Som
exempel på problematiken lyfter SvD fram ett välbevarat tjugotalshus i Karlstad som helt revs invändigt vid en renovering.
NOTERAT/ Boklådor, operawebb, tidskriftsstöd
Bokhandeln tappar i omsättning. Det har varit ett tufft år för de flesta av Sveriges boklådor. Tidningen
Svensk bokhandel har gjort en genomgång av samtliga icke centralt ägda bokhandlar och 80% hade en minskad omsättning förra året. Tillsammans tappade de 72 miljoner kronor i omsättning, vilket är det sämsta resultatet på 20 år. Flera av boklådorna har dock redovisat en positiv utveckling under hösten.
Operan bäst på nätet. Kungliga Operan har för andra året i rad
utsetts till landets bästa webbplats i kategorin ”samhällskommunikation”. Cirka 270.000 svenskar har bedömt webbplatser enligt kriterierna användarvänlighet, information, design och kontaktmöjligheter. Dessutom fick Operan en hedersutmärkelse som Bästa sajtförbättre.
Tidskriftstöd. 18,2 miljoner, nästan 200.000 tusen kronor mer än förra året, får 102 två tidskrifter att dela på under 2010. Noterbart är att hela 102 av de 127 som sökte fick stöd. Av dessa var 16 helt nätbaserade magasin. De omdiskuterade förändringarna av tidskriftsstödet, som presenterades med kulturpropositionen i höstas, får inte genomslag förrän nästa år.
Musikbransch i förändring. Europas största musikmässa Midem hölls för 44:e gången i Cannes i januari. Mässan hade totalt 7.200 besökare från 3.200 bolag, en nedgång på 13% jämfört med förra året. Så många som 28% var förstagångsbesökare – och då främst från den digitala sidan. Musikbranschens förändring speglas även i dess mässor.
SETT & HÖRT /Musikexport, Media Evolution, modevecka och Beyoncé
”90 procent av vår karriär har vi spelat utomlands”
Rockbandet Mando Diao belönades av regeringen med årets musikexportpris för sina framgångar utomlands. I motiveringen betonas deras livespelningar – Borlängebandet genomförde inte mindre än 150 spelningar utanför Sverige förra året. Juryn noterade också att singeln ”Dance vid Somebody”, som blev årets svenska låt på Grammisgalan nyligen, var den mest spelade i tysk radio och att videon till låten har visats 13 miljoner gånger på Youtube.
”Media Evolution ska stärka Skåne inom röliga medier”
Malmö och Skåne har profilerat sig genom sitt arbete med rörliga medier de senaste åren. Nu forsätter arbetet då MMSS (Moving Media Southern Sweden) och Media Mötesplats Malmö, som bland annat stod bakom eventen Generator 2009 och Moving Images förra året, blir Media Evolution. En medlemsbaserad organisation som ska stärka affärsutveckling inom mediesektorn i regionen.
”Stockholms modeveckor slår rekord”
Svenska modebranschen lever trots lågkonjunktur. Fashion week by Berns, den av Stockholms modeveckor som riktar sig mot medierna och pågår 1-3 februari, har fler visningar än tidigare år. På Elle-galan, som tjuvstartade veckan, fick systrarna Elvestedt bakom klädmärket Minimarket pris som årets Designer.
”Beyoncé drottning på Grammygalan”
Med inte mindre än sex priser blev Beyoncé drottningen på grammygalan. Det tyngsta priset, årets album, gick dock till Taylor Swift. Svenske producenten ”RedOne” fick två grammys för sitt samarbete med Lady Gaga.