Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?

6 Februari 2009

Hej! Det här numret fokuserar dels på kulturutredningen som släpps 12 februari, dels på digitala ekonomier, bland annat inför Pirate Bay-rättegången som startar 16 februari. Vi har också intervjuat Sverigeaktuelle Chris Anderson, mannen bakom long tail-teorin.

Skicka gärna vidare till vänner och kollegor. // Tobias Nielsén, chefredaktör

#0209 INNEHÅLL

DEN DIGITALA EKONOMIN

KULTURUTREDNINGEN

***

***

INTERVJU/Chris Anderson om den långa svansen och gratis

Framtidens affärsmodell handlar om gratis. Det menar Chris Anderson, författaren bakom ”The Long Tail” och chefredaktör för amerikanska kultur- och teknikmagasinet Wired. I vår kommer boken ”Free – the future of a radical price”, som vi också sammanfattar i premiumversionen av det här analysbrevet.

Vi har ställt några frågor till honom inför besöket i Malmö i veckan. Gratis som affärsmodell är ofta missuppfattat, säger han. Dessutom berättar han att han inte vill prata om ”pirater” i anslutning till rättegången mot Pirate Bay som börjar den 16 februari. Parasiter är ett bättre ord, tycker Chris Anderson, och betonar att vissa parasiter behövs för ett fungerande ekosystem, men alltför många kan förstöra.
– I try to avoid the word ”piracy”, because it is too vague and sweeping. Not all file trading on ”pirate” sites is illegal or even unwanted. But even for that which is piracy in the traditional sense, I think of like parasites in biology. A few are a good thing, since they challenge the immune system and help it become more robust. But too many are a bad thing and kill the host. Keeping it to a ”dull roar” seems about right. I call this ”just enough piracy”.

Läs hela intervjun här.

Tobias kommenterar: ”Diskussionen om gratis väcker dessutom en rad kulturpolitiska funderingar, sådana som inte kommer fram i diskussionen som mest går ut på att skydda gamla modeller, gamla format, gamla regler. För en effektiv kulturpolitik krävs förståelse för nya generationers perspektiv och förändringar på marknaden (för att kunna ”korrigera”). Själv funderar jag mycket på vad som händer med kulturproduktionen och vår syn på kultur när det blir något man slösar med – eftersom en stor del av lagrad kultur (film, musik, litteratur, tv-drama) allt mer blir en på-köpet-produkt i ”gratissamhället”. Dessutom, apropå vilka som gör vad, är det viktigt att inse att det finns en ny, yngre värld där ute fullt med talanger som kan tänka sig att arbeta för mindre upphovsrätt och mindre pengar.”

Digitala ekonomier i fokus – rättegångar och böcker

Det är mycket fokus på den digitala ekonomin i dagarna, förutom att Chris Anderson gästar Sverige.

  • I Malmö inleddes veckan med en forskarkonferens med de flesta av Sveriges ledande forskare inom upphovsrätt, open source och nätbeteenden. Målet är att ta fram en forskningsagenda inom digitala ekonomier. Arrangör är Jonas Löwgren, professor på Malmö högskola.
  • Två böcker släpps. ”Piraterna” av Anders Rydell och Sam Sundberg liksom ”6 miljoner sätt att jag en älg på” av Tony Ernst. Två dagar före släpp fildelades ”Piraterna” för fullt på PirateBay i pdf-form, mycket för att det utgivande förlaget Ordfront målats ut som ”fiende” såsom medlem i Förläggareföreningen. Läs författarens Sam Sundbergs reaktion här.
  • 16 februari inleds Pirate Bay-rätteången i Stockholm. På den anklagades sida står bl.a. amerikanska film- och skivbolagsjättar. Även EU-parlamentet har lagt sig i hur domstolen ska agera. För andra perspektiv, se t.ex. Copyriot och Piratpartiet (här: om bakgrunden till rättegången).

Tobias kommenterar: ”En fråga är förstås själva begreppet ”digital ekonomier”. Vad är inte digitalt idag? Intressant är att Piratbyrån verkar fundera över begrepp och nu diskuterar postdigital som ”centralt begrepp i sammanhanget”, apropå att ” ‘nätpolitiken’ är inne i en slags ombyggnadsfas.”

INTERVJU/ ”Debatten om upphovsrätt är mansdominerad”

Som vi noterat under rubrikerna ovan handlar det mest om män när man skriver  om upphovsrätt och digitala ekonomier. En som funderat kring upphovsrätt från ett genusperspektiv är Eva Hemmungs Wirtén, professor vid Uppsala universitet.

Är upphovsrätten en manlig fråga?
- Det är alldeles uppenbart att debatten är mansdominerad. På seminariet i Malmö som jag just kommer ifrån, var det 25 inbjudna och bara tre var kvinnor. Jag tror att frågan är manligt kodad, en banal förklaring skulle ju kunna vara att det är ett teknikfixerat område.

Är det något vi missar?
- Det är klart att det är det, även om det är svårt att säga vad. Men det är absolut en fråga att gå vidare med och man kan jämföra med hur könsaspekten spelat roll i upphovsrättsfrågor även historiskt. Något som också är intressant och motsägelsefullt med debatten är att de allra flesta arbetar för en större öppenhet och demokratisering, men samtidigt är debatten i sig är ganska sluten och elitistiskt. Man måste behärska ett visst sätt att prata och viss tekniskt kunnande. Annars bjuds man inte in att delta.

Är det något annat vi missar när vi pratar upphovsrätt?
- Att det är ett område som rör mer än fildelning och nedladdning av musik och film. Det är problem som innefattar globala klyftor mellan nord och syd och påverkar ägande och kontroll av kulturella produktioner över hela jorden.

Kulturutredningen – när, var och vad?

Den 12 februari kommer så Kulturutredningen. När, var och hur spektaklet äger rum presenterar vi snarast på bloggen.

Av det som kommit fram hittills är det mesta av administrativ karaktär. DN skriver hur de tjugotal myndigheter som finns idag på kulturområdet kommer slås ihop i tre supermyndigheter: en med ansvar för kulturarv, en för arkiv och bibliotek och en för att fördela kulturbidrag. Över dessa myndigheter vakar en stab, nära knuten till kulturdepartementet.

Vad som händer med de statliga museerna visar sig tre dagar senare då den i sammanhanget bortglömda museikoordinatorn presenterar sin utredning.

”Kulturutredningen tycks, av det som läckt ut, mera intressera sig för kulturadministrationen än för kulturlivet. Små myndigheter ska slås samman med andra småttingar för att ge den omgivande världen överblick – och den styrande makten kontroll, kan man tänka.” Så skriver före detta kulturministern Bengt Göransson (s) i en debattartikel.

Emma kommenterar: ”Nedräkningen har börjat. Torsdag 12 februari släpps Kulturutredningen. Vad som står i den? Ingen aning. En del dokument cirkulerar i kulturlivet, enligt rykten har de skickats ut av avhoppade personer. Likaså sägs det att det läcker både oavsiktligt och avsiktligt till medierna, men att allt som står kanske inte är sant. En del osanningar kan till och med vara planterade, av politiska skäl.

Det är, med andra ord, julafton för alla konspirationsteoretiker – och sådana finns det gott om i kulturlivet.

Att kommentera förslagen, utan att ens ha sett dem, känns tveksamt. Som forskare gillar jag inte att spekulera i vad som kommer att stå. Just nu tycker jag dessutom att det mest intressanta är den uppmärksamhet denna utredning får, innan den ens är lämnad. Man skulle kunna tro att allt står på spel.

Och det gör det väl också, om man tolkar det symboliskt. På ett fält som kulturens, där striderna handlar om smak; om makten att definiera vad som är bra respektive dåligt och om kulturellt kapital, är det inte konstigt att en utredning får stor symbolisk betydelse och att alla ska ha en åsikt om den, innan den ens finns.”

Debatten om kulturutredningen har bara börjat

Debattens vågor kommer med all säkerhet fortsätta gå höga även efter kulturutredningen är släppt. Den 16 februari genomförs en debatt i ABF-huset i Stockholm med representanter för Kulturutredningen. Allt direktsänds till ett tiotal olika orter runt om i landet.

Debatten arrangeras av Koalition för Kulturdebatt som består av Folkets Hus och Parker, Riksteatern, ABF, Sensus, Teaterförbundet, KLYS, Författarförbundet, TCO, SKTF, KRO, KIF, Sveriges Konstföreningar och Arena Idé.

Målet är att göra kulturen till en valfråga 2010.

NY BOK/ En parlör om kulturens egenvärde

Samma dag som kulturutredningen släpps kommer boken ”Parlören – en ordbok för icke mätbara värden” från tankesmedjan De osynliga, som även var inblandade i Skuggutredningen.
- Grundtanken är att vi har saknat kulturens egenvärde i den debatt som varit runt kulturutredningen. Man har gett kulturen ett existensberättigande genom tillväxt, positiva effekter på människors hälsa eller genom arbetstillfällen. Vi har saknat ord för kulturens andra sida: att den skapar en andlig infrastruktur. Så vi har helt enkelt gjort en ordbok med ord som gör att man kan prata om den andra sida, säger Stina Oscarsson, konstnärlig ledare på Orionteatern och en av initiativtagarna till både Skuggutredningen.

Kan du ge några exempel?
- Vi har skapat nya ord och definierat om andra. Empativolym, möjlighetshorisont och motsägelsfullhetsstyrka är några exempel. Empativolym handlar om att empatin i ett samhälle förändras, den växer och minskar. Där kan kulturen spela en viktig roll.

Vad har ni fått för reaktioner?
- Det som har varit kul är att jag pratat med många politiker senaste halvåret och när jag har berättat om det här har nästan alla varit jättepositiva. Alla har sagt, ”tack, vi måste kunna prata om det här. Vi måste ha ett språk att prata om det som är så viktigt”.

Vad tycker du annars om kulturutredningen hittills?
- Utan att ha sett den färdiga, så ser man ju att det varit stort fokus på det organisatoriska. Och det verkar som man inte tror på konstens och kulturens frihet. Istället så gör man massa administrativa strukturer som tar kraft och tid. Men kultur kan vara som grundforskning, det är ibland svårt att veta vart det leder. Vi hoppas att den här innehållsdiskussionen ökar tilltron till konstens frihet.

Emma kommenterar: ”Jag tror att jag är med. Jag säger ”tror” eftersom jag skickade in några förslag, men sedan har jag inte hört någonting. Förutom att jag fick en inbjudan till lanseringen häromdagen. Grundtanken är bra. Vi behöver absolut utöka vår vokabulär för kulturens värden. Jag är, i likhet med Stina, dödstrött på att det alltid ska handla om att kultur ger ekonomisk tillväxt. Kultur ger ju så mycket mer. Däremot är jag inte lika säker på att det är en bok som handlar om kulturens egenvärde. Snarare om andra eller fler värden än de som oftast åberopas.”

INTERVJU/ Lars Nordström om regioner i kulturpolitiken

Redan i somras presenterade kulturutredningen att regionerna kommer få en större roll i kulturpolitiken. Västra Götaland, som blev region redan 1998, har bland annat legat bakom Film i Väst. Lars Nordström (fp), ordförande i Västra Götalands kulturnämnd, menar att starka regioner kan betyda mycket för kulturen:
– Det finns flera fördelar. Det krävs ett stort underlag för många kulturaktiviteter: den filmsatsning som vi gör med Film i Väst hade inte gått utan regionen och ett skatteunderlag på 1,5 miljoner. Göteborg hade heller inte kunnat driva Operan på det sätt den gör på egen hand. Samtidigt reser alla de stora regionala scenerna över hela regionen så det har inneburit ett breddat kulturutbud överallt, inte bara i centralorterna.

Ser du potentiella konflikter i utvecklingen med regioner – gentemot kommunerna eller staten.
Vi vet ju inte riktigt hur det blir än. Om det blir så att de här portföljpengarna från staten även innehåller kommunala pengar som regionen ska besluta om – då blir det något helt nytt. På den statliga nivån har vi skrivit avtal med kulturrådet och det har inte inneburit några problem hittills. Nu vet vi ju inte om kulturrådet blir kvar eller om det blir något annat i framtiden.

När man kommer ned på regionnivå, blir det inte en lätt så att kulturen ställs mot andra politikområden, som sjukvård, på ett väldigt konkret sätt?
- All politik är prioriteringar. I början fanns det konflikter mellan kulturområdet och vårdsektorn. Idag är den konflikten borta, även de som är renodlade sjukhuspolitiker har insett kulturens betydelse och blivit mer intresserade. Och om du tittar på reda pengar är vi i Västa Götaland outstanding: vi ger nästan 750 kronor per person och år till kultur, ungefär 200 kr mer än det län som kommer på andra plats. Det tyder väl på det motsatta att det på regional nivå går att stärka kulturen.

INTERVJU/ Ideologi eller samförstånd i kulturpolitiken

David Karlsson är doktor i offentlig förvaltning på Göteborgs universitet. I sin avhandling visade han att ideologi och politisk tillhörighet gör skillnad i den kommunala kulturpolitiken, även om de politiska företrädarna gärna såg det som att de företrädde en samförståndslinje.

Kommer det ideologiska att ha betydelse även på den regionala nivån?
- Jag är övertygad om det. Det finns ideologiska skillnader inom kulturpolitiken – allt ifrån grundläggande frågor om kultur är en mänsklig rättighet, vad som är bra och dålig kultur, vem som ska bestämma de till frågor om vad som ska finansieras offentligt och om det ska vara uppfostrande kultur. Samtidigt finns föreställningen hos politikerna att samförståndspolitik är bra och det gör att man inte låtsas om det ideologiska.

Men innebär det faktum att kulturpolitiken är ideologiskt präglad att det även blir stor skillnad i den reella politiken mellan olika kommuner och/eller regioner.
- Inte så mycket som det borde. På kommunal nivå är kultur ett oreglerat område där kommunerna i princip kan utveckla vilka kulturpolitiska modeller man vill. Men de gör det inte fullt ut, då kraften i konsensus är stark.

Det har kommit fram frågor om det finns tillräcklig kulturkompetens i regionerna för att ta hand om kulturpolitiken. Hur ser du på det?
- Det är också svårt att svara på. Landstingen och regionerna är ju nu dominerade av vårdpolitik, men samtidigt har man sett att utvecklingsfrågor och kulturfrågor tar oproportionerligt stor plats, så jag tror inte att det skulle vara ett problem. Och flyttar man över uppgifter från staten och länsstyrelserna till regionerna innebär det ju också en demokratisering.

Kultur i centrumbildningar – Konsthall C och Hökarängen

Konsthall C har länge varit en kreativ kraft Hökarängen: en konceptuell konsthall med demokratiskt fokus inrymt i en gammal tvättstuga. Nu har konsthallen tillsammans med stadsdelsrådet i Hökarängen (paraplyförening för lokala föreningslivet) tagit initiativ till en förstudie om hur man kan liva upp Hökarängens centrum. En frågeställning som på intet sätt är unik för Hökarängen utan möjlig att applicera utdöende förortscentra över hela Västeuropa. Tomas Bromén är forskare i samhällsplanering på Stockholm universitet och har varit med och gjort förstudien.

Varför är det här viktigt?
- Vi har intresserat oss för social hållbarhet. Ett stort problem är att affärerna har svårt att överleva i förortscentrum. I första hand ett problem för fastighetsägarna – men med spridningseffekter: om centrumet inte är attraktivt kan det vara svårt att skapa arbetstillfällen, att locka folk till skolor i området att det blir en stor nedåt gående spiral, ytterst med utanförskap, förslumning och förfall som följd. Forskningen har visat att det sker en tudelning av staden, där delar av staden blir rikare och rikare andra fattigare och fattigare, det sker en social polarisering.

Vad kan kulturen spela för roll i sådan här processer?
- Jag menar att kulturen spelar stor roll. Se på Tensta konsthall, det blev ett landmärke som gjorde Tensta känt i positiva sammanhang, även internationellt. Det spelar stor roll för befolkningen att det finns positiva saker att identifierar sig, som kontrasterar den annars ofta negativa bild av förorten målas upp i medier.

Än viktigare kan vara att folk tar del i lokala engagemang och det lokala föreningslivet. Det är viktigt för att bygga socialt och kulturellt kapital som leder till just social hållbarhet.

SETT & HÖRT – Quincy Jones, Cissi Elwin och Peter Dahl

- Next time I talk to Mr Obama I will beg for a secretary of the arts.
Quincy Jones i ett amerikanskt radioprogram om att världens kanske mest inflytelserika kulturland är ett land utan kulturminister och kulturdepartement. Som en följd har nu över 225 000 personer skrivit på ett upprop på nätet för att Barack Obama ska utse en kulturminister i sin regering.

***

- Jag fick inget betalt för tavlan i sig. Jag hade 25 000 i månaden av min gallerist. Då fick han allt jag gjorde. Det tog tre månader att göra Stolta stad, så 75 000.
Peter Dahl om att bli Sveriges dyraste levande konstnär 2005 när hans målning stolta stad såldes för 5,7 miljonber. Läs hela intressanta intervjun om politik, sprit och pengar i senaste numret av Konstnären, det första av nya chefredaktören Anders Rydell, också aktuell med boken ”Piraterna” som ni nämnt ovan.

***

- Vi förvånades när vi satte ihop reklamfilmen att ingen hade använt ”Blowin’ in the wind” förut i ett sånt här sammanhang.
Patrick Allen på den brittiska kedjan Co-operative, som nu använder den klassika protestsången i en reklamfilm. (NME). Det är dock inte första gången som rockikonen medverkar i en reklamfilm. Mest anmärkningsvärt var kanske när han själv syntes i en reklamfilm för kvinnliga underkläder.

***

- Det är inte begåvningen, idéerna eller kunnandet som saknas i svensk film. Det är pengar.
Cissi Elwin, vd för svenska filminstitutet, kommenterar deras egen satsning ”mer pengar till färre filmer”. 2007 och 2008 gav man stöd till 14 filmer att jämföra med att 21 filmer fick stöd 2006. Antalet sålda biobiljetter till svenska filmer sjönk dock succéåret 2008 till 3 miljoner från 3,2 miljoner 2007.

***

- Vi gillade presentationen och läste manuset. Vi såg en tydlig koppling till våra andra investeringar och bra möjligheter till produktplacering.
Frank Bonn, vd på riskkapitalbolaget Nouvago Capital som medfinansierar filmatiseringen av Jens Lapidus ”Snabba Cash”. Apropå att det inte finns någon gratis lunch: pengar kommer sällan utan motkrav.

[PREMIUM/”Free” av Chris Anderson sammanfattad]

Ovan bjuder vi på en intervju med Chris Anderson. Om du prenumerar på premiumversionen av det här analysbrevet – vilket kan du kan testa kostnads- och riskfritt i tre nummer – får du också en sammanfattning och analys på svenska av Chris Anderson artikel och bok ”Free”.

Vad menar han – ska allt bli gratis och hur ska man då tjäna pengar? Artikeln publicerades i Wired för ett år sedan. Vad som hänt sedan dess är att Chris har nyanserat och klargjort sina resonemang – allt är inte och kan inte vara gratis, men i den digitala ekonomin är förutsättningarna för gratis som affärsmodell så mycket större.

Kommande nummer: Galafeber, EU-året om kreativitet, ”Outliers” av Gladwell, kulturhuvudstadsåret i Sverige…

Vi laddar vidare med diskussioner, intervjuer och analyser. Läs mer om premiumversionen här: kulturekonomi.se/analysbrevet

Du får testa tre nummer (sex veckor) utan kostnad.

Utgivare och chefredaktör: Tobias Nielsén
Redaktör och reporter: Johan Scheele
Ständig kommentator: Emma Stenström