Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?

21 Januari 2009
Hej! Nu, äntligen, är vi igång med analysbrevet. Skicka gärna vidare till vänner och kollegor. // Tobias Nielsén, chefredaktör.

#0109 INNEHÅLL

-

Välkomna! Nu lanserar vi analysbrevet Kulturekonomi

Varannan vecka kommer vi att skicka ut nyheter och tankar om kultursektorn, upplevelseindustrin och kulturpolitik.

Om du fått det här vidarebefordrat så anmäler du dig enklast på sajten Kulturekonomi.se i högerspalten. Du avanmäler dig på samma sätt.

Det här är starten – gradvis ökar vi ambitionerna. Vi kommer från #2, om två veckor, ha två versioner av analysbrevet. Det ena är gratis och kommer på fredagar. Det andra som vi kallar premium kostar 1.495 kr/år eller 895 kr/halvår (plus moms), kommer två dagar tidigare och innehåller mer material, till exempel analyser, rapporter och presentationer. Du kan när som helst byta till premiumversionen. Studenter erbjuds halva priset.

Läs mer om analysbrevet och premiumversionen här.

Ring ut det gamla (2008) – ring in det nya (2009)

I fjolårets sammanställning skrev vi att det var lätt att konstatera att det hänt mycket inom fältet kulturekonomi. Det gäller kanske i ännu högre grad för 2008:
”Årets ord: kulturentreprenör.” ”Musikbranschen har fortsatt diskutera högljutt om upphovsrätt, nedladdning och nya affärsmodeller.” ”Upplevelsen blev årets julklapp.” ”Den emotsedda rapporten Creative Britain släpptes: med fokus flyttat från kreativa näringar till den kreativa ekonomin.” ”I väntan på den stora kulturutredningen kom i stället en skuggutredning från kultursektorn” ”FUNK-modellen blev ERIBA på engelska.” ”Rapporten KulturSverige 2009 från SweCult släpptes.” ”FN släppte rapporten Creative Economy Report.” ”Damien Hirst skakade om konstvärlden.” ”Nya sektorer kallar sig gärna kultur, ett sådant exempel är datorspelsbranschen och kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth delade ut pris till ‘Årets svenska spel’.”

Och framåt för 2009? Läs hela inlägget på Kulturekonomi.se.

Kulturen och globaliseringen (ny rapport)

Kulturen spelar en viktig roll för tillväxt i en allt mer globaliserad värld. Exakt hur diskuterar en ny skrift från ITPS och Globaliseringsrådet. Globalisering och kultur släpps imorgon torsdag i samband med ett seminarium – då hittar du den också på kulturekonomi.se.

– Teknikutveckling, digitalisering, kultur, upplevelse, symbolvärde och nationers varumärkesbyggande spelar allt större roll i en globaliserad värld. För att på bästa sätt främja den egna konkurrenskraften måste man både lyckas förmedla sitt lands kultur och förstå andras kulturyttringar, säger Anne Kolmodin på ITPS som varit redaktör.

Några intressanta resultat från rapporten:

  • Nya och starka produktionscentra av kultur uppstår utanför västvärlden vilket går hand i hand med nya allianser för politik och handel. Johan Lagerkvist, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, menar att man kan se Kina och Indien som nya motorer för både kulturell utveckling och ekonomiskt tillväxt i en allt mer global kultur.
  • På nya zeeländska bilkartor finns snedställda gula ringar utsatta. De leder till turistmål med koppling till Sagan om ringen-filmerna. Margareta Dahlström, docent i kulturgeografi, visar genom exemplet filmturism hur kultur och näring samspelar i globaliseringens tid. Förutom en arbetsintensiv filminspelning och indirekta intäkter i form av hotellnätter, transporttjänster och moms ger en filminspelning ofta långsiktiga effekter i form av symboliskt kapital, en regional identitet och marknadsföring.

Konstiga företag – en bakgrund till dagens kulturpolitik? (bok)

Den kreativa konstnären och den rationelle företagaren – mellan dessa motpoler pendlar dagens kulturpolitiska debatt. Vill du förstå bakgrunden? Nu kommer Emma Stenströms doktorsavhandling Konstiga företag i nyutgåva.

Hej, Emma. Varför en nyutgåva?
- För att ämnet kulturekonomi är mer aktuellt än någonsin: kulturutredningen är på gång, det är lågkonjunktur och behov av injektioner. Just det dubbla perspektivet, kulturens ekonomi och ekonomins kultur, är verkligen hyperaktuellt.

Är boken fortfarande aktuell?
- Ja, jag tror att den är aktuell. Även om vi har kommit mycket längre idag. Det enda som har tillkommit är ett nytt förord. Och jag har lyft bort några av de empiriska delarna som var daterade. Det intressanta är dock inte mina egna tankar, utan alla andras tankar som jag lyfter fram. De utgör en bra översikt och bakgrund till hela fältet.
När vi pratade tidigare berättade du att du nästan inte använt dagens modeord – entreprenör – en enda gång när du skrev boken?

– Ja, är det inte intressant? Det slog mig verkligen när jag läste om min avhandling. Min tolkning är att det handlar om en mycket större samhällsrörelse, där ansvaret i allt större utsträckning läggs på individen. Självklart finns det en massa positiva sidor, men jag är nog ändå benägen att också känna en viss oro -entreprenörialismen fängslar lika mycket som den befriar.

Nästnästa bok ska nog handla om precis det här – och jag skulle dessutom gärna se att vi hittade andra begrepp än både ”entreprenörskap” och ”kulturföretagare”. Jag tror att vi måste nyansera diskussionen mer än så.

Emma presenterar dessutom boken och sina tankar på ett seminarium snart.

Konstnärernas villkor (ny rapport)

Är konstnärer fattiga bohemer eller välutbildade företagare? Ser man till Statistiska centralbyråns rapport om konstnärernas inkomster ligger nog fattiga och välutbildade företagare närmast sanningen.

  • Konstnärer har i snitt lägre inkomst än befolkningen som helhet (förvärvsinkomst likväl nettoinkomst). Spridningen av inkomster inom konstnärsgruppen är stor.
  • Hälften av alla konstnärer tjänar mindre än 15.000 kr/mån och en fjärdedel tjänar mindre än 8.000 kr/mån.
  • 44 procent bedriver egen näringsverksamhet, till skillnad från resterande befolkning med en siffra på 10 procent.
  • Konstnärer är högutbildade (2/3 har en högskoleutbildning). Jämfört med övriga befolkningen ligger konstnärligt högutbildade väsentligt lägre i inkomst.
  • Löneskillnader mellan könen är betydligt lägre bland konstnärer än övriga befolkningen.

Kommentar (Tobias):
När de här resultaten, liksom liknande, presenteras finns en oemotsagd uppfattning om att detta förstås är gräsligt – men sakernas tillstånd har förstås sina förklaringar. (Och det är en diskussion för sig.) Oavsett bakomliggande orsaker kan man fundera på ansvaret för det offentliga respektive individen? Frågan om personliga levnadsval och vem som ska ta ansvar för dem svävar i bakgrunden. Liksom frågan om rättvisa – och för vem.

Obama: politik som upplevelseindustri

Barack Obama har svurit presidenteden efter dagar fyllda av förväntan och festligheter; och aldrig har väl politik gränsat så till upplevelseindustri.

  • Bruce Springsteen, Beyoncé, Stevie Wonder, Bono, Shakira, Jay-Z, Mariah Carey, Mary J. Blige, Alicia Keys, Yo-Yo Ma är några som uppträtt i olika sammanhang i samband med installationen. Obama-supportern Oprah Winfrey har sänt sin tv-show från Washington.
  • Originalet till den kampanjaffisch som gjordes av gatukonstnärern Shepard Fairy har köpts in av av National Portrait Gallery i Washington. Normalt sätt köper museet in presidentporträtt först efter att ämbetstiden gått ut.
  • Serieförlaget Marvel skrev in Obama i senaste numret av tidningen Spider-Man. Upplagan sålde slut och säljs nu för mångdubbla priset på Ebay.
  • Över 2 miljoner beräknas ha sett Barack Obama svära preseidenteden i Washington. De dryga 90000 hotellrum som finns i Washingtonområdet var slutsålda sedan länge. Därutöver fick 280 barer förlängda öppettider och Obamaprylar – allt från t-shirts och halsdukar till filtar och kakor – har sålts i massor.
  • De 240.000 biljetterna till tisdagens evenemang var gratis. I tisdags såldes dock enstaka biljetterna för så mycket som 10.000 dollar, ca 83.ooo kr, på svartabörsmarknaden.
  • Direkt efter Barack Obamas första tal som president läste litteraturprofessorn Elizabeth Alexander en nyskriven dikt. Bilden av USA som ett kulturfattigt land fick sig en törn.

Kulturutredningen – det börjar läcka

Den 12 februari lämnas kulturutredningen till kulturministern. Under processen har det varit mer än lovligt tyst om innehållet. Men nu har det börjat läcka (DN och SvD). En kort sammanfattning:

  • Kulturrådet förvinner. Det har idag två uppdrag – fördela bidrag på ca två miljarder kronor samt ansvara för analys av kultursektorn.
  • I stället inrättas en ny myndighet med uppgiften att fördela bidragen – i denna myndighet ingår också konstnärsnämnden och författarfonden.
  • Dessutom skapas en stab som arbetar nära kulturdepartementet. De sköter analys och statistik samt ansvarar för dialogen med regionerna – som då får ett större ansvar och ökade resurser.
  • Riksarkivet, Kungliga biblioteket och en del av Kulturrådet bildar en ny myndighet som ansvarar för biblioteksfrågor.
  • Riksantikvarieämbetet slås ihop med Konstrådet och ansvarar för historisk och nutida kultur- och stadsmiljö.
  • Folkbildningsanslaget på tre miljarder kronor per år blir åter en del av kulturpolitiken efter att ha legat hos utbildningsdepartementet.
  • Litteraturstödet på 50 miljoner försvinner i sin nuvarande form.

Sverige världsmästare på kulturpolitik?

I rapporten KulturSverige 2009 presenteras för första gången på länge samlad statistik över kulturområdet i Sverige. Jämför man några av siffrorna med övriga Europa ligger Sverige bra till både när det gäller att producera och konsumera kultur – något som fick DN att sätta rubriken ”Sverige bäst i Europa på kultur”.

  • Fler än i övriga Europa jobbar inom kultursektorn – hela 3,5% av arbetskraften.
  • Näst efter danskarna lägger vi störst del av hushållsbudgeten på kultur.
  • Svenskarna är de som oftast utöver någon form av kultur på fritiden – 93% av svenskarna har själva utövat någon form av kulturaktivitet de senaste tolv månaderna.

Sanna Rayman på SvD:s ledarsida:
”Det låter något det… Säkert ligger kulturpolitiken bakom en del av detta, inte minst genom att ett kulturpolitiskt fokus har varit att tillgängliggöra kulturen för medborgarna. Men att tillskriva politiken hela äran är en kraftig förenkling.”

Kommentar (Emma):
I en kategori slår dock Frankrike Sverige och det är i kategorin ‘andel av befolkningen som anser att kultur är viktigt i deras liv’. Det tycker 88% av fransmännen och 76% av svenskarna.

Andra intressanta siffror: kulturen finansieras till största del av hushållens konsumtion av kultur – 70% eller 45 miljarder kronor. Det offentliga Sverige satsade 20,4 miljarder kronor på kultur år 2006 – 9,5 miljoner kronor från staten, 2,5 från landstingen och 8,4 från kommunerna. Sponsorpengar från näringslivet uppgick till ringa 89,4 miljoner.

Kulturentreprenörer – miniserie på SVT Kulturnyheterna

Ett tomt buzzword eller kultursektorns framtid? SVT:s Kulturnyheterna har i fyra program undersökt höstens modeord i kulturpolitiken – kulturentreprenören. Några saker att bära med sig:

Att det finns många egenföretagare är ingen nyhet. Från skådespelare till artister och författare – många har redan företag i kultursektorn, men är vad man kallar ”ofrivilliga” företagare utan en tydlig förankring i samhällets trygghetssystem (a-kassa, sjukförsäkring, pension etc).

Det är viktigt att skilja på kulturföretagaren och kulturentreprenörer – inriktade på tillväxt och affärsmöjligheter. De senare är ofta snarare distributörer, producenter och talangutvecklare – s.k. mellanhänder – snarare än kulturskapare.

En annan slutsats i programmen var att det behövs ökad förståelse för kulturföretagande hos banker och i offentliga sektorns stödsystem för näringslivet.
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth:
”En del försöker få det till en motsättning – att entreprenörskap och kulturskapare inte hör samman. Jag tycker tvärtom att det hör väldigt väl ihop.”

Inslagen med bland annat kulturministern och Emma och Tobias från Kulturekonomi.se ser du här. Tidigare diskussion mellan Emma och Tobias på bloggen.

Vem tar ansvar för filmens framtid? (seminarium)

450 antal filmer. Det kan du se när Göteborg filmfestival börjar nästa vecka. Bakom varje enstaka film finns flera års arbete, som i sig utgör en historia om kreatörers drömmar och slit med finansiering och samarbeten. I många fall spelar en regional, offentlig satsning en viktig roll. Men vad kan stat, region respektive kommun ta ekonomiskt ansvar för i framtiden? Och vad kan det privata näringslivet, till exempel SF Bio, finansiera?

Det är några frågor som berörs inom ramen för Cinemix, seminarieprogrammet som pågår i samband med Göteborgs filmfestival. Cissi Elwin, Filminstitutet, inleder måndagens diskussion och Mats Svegfors, särskild utredare, avslutar. Däremellan berättas om exempel från Västra Götaland, Skåne, Örebro län och Västmanland. Tobias Nielsén, QNB och Kulturekonomi, medverkar under rubriken ”Vem tar ansvar för filmens framtid?” och återkommer på bloggen med rapport.

Musik och mode i Riksdagen

Under lång tid tycker sig musikbranschen ha varit förbisedd av politiker. Kanske för att musiken är en typisk kulturnäring som lätt faller mellan stolarna ”kultur” och ”näring” från ett politiskt perspektiv.

Men i förra veckan bjöds de svenska skivbolagens organisation SOM in till riksdagen för ett seminarium. Moderaternas Anna König Jerlemyr arrangerade och kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth talade, men Luciano Astudillo (s) var också inbjuden för att debattera. Astudillo står bakom rapporten Kreativa Sverige – en musikbransch för framtiden som släpptes i december – och moderaterna verkar vara intresserade att ta fram motsvarande. (Kommentar från släppet i december.) Även Tobias Nielsén var inbjuden till riksdagen för att ge en lägesbeskrivning av musikbranschen. Läs hans blogginlägg och se presentationen här.

Nästa vecka är det modebranschens tur att ta plats i riksdagen. På tisdag samlas bland andra Lotta Ahlvar, Moderådet, Olle Wästberg, Svenska institutet, och Barbro Hedvall, Dagens Nyheter.

Sett och hört – Arvidsjaur, Dramaten, Acne gör teater

Tidigare har kulturen haft sin gala i Arvidsjaur och företagen sin. Från och med i år delar de på rampljuset.

– Kultur och näringsliv hör ihop. Utan kultur har vi inget näringsliv, utan näringsliv ingen kultur. Båda behövs och en sådan här gemensam gala blir en bra samlingspunkt för politiker, företagare, kulturarbetare och alla andra Arvidsjaursbor. Alla kan träffas på ett ställe, samtidigt, säger Mikael Reinholdsson, kommunens utvecklingsenhet. (Piteå-Tidningen)
Marie-Lousie Ekman tillträdde vid årskiftet som ny chef för ett Dramaten som tampats med ekonomiska underskott och vikande publiksiffror.

– Jag tror inte att besparingar och nedskärningar är en framkomlig väg. Det gäller att ta vara på det man är bra på och värna om det som chef. Jag ska se till att verksamheten blommar, säger Marie-Lousie Ekman. (SvD)

Det kreativa kaos som i början förknippades med Acne är nu strukturerat på flera olika företag som var för sig gör kläder, reklam och film m.m. Lite kreativt kaos verkar ändå leva kvar. I sommar är det premiär på filmen ”Flickan” och i veckan kom nyheten att Acne ska producera sin första teaterföreställning.

– Pjäsen talar direkt till alla som jobbar hårt på sin egen image och som känner att de borde gå på teater lite oftare, säger Henrik Sundgren på Acne. (Resumé)

[PREMIUM/nästa nummer 4 feb]

  • SVERIGEAKTUELL: Chris Andersons artikel Free sammanfattad på svenska
  • ANALYS/NY BOK: Sverige som föregångsland – tankar utifrån Outliers av Malcolm Gladwell

Utgivare och chefredaktör: Tobias Nielsén
Redaktör och reporter: Johan Scheele
Ständig kommentator: Emma Stenström