3 maj 2008 under Noterat | kommentera

Schlingmann som kulturminister

Emma Emma

På debattsidan i Dagens Industri skriver Per Schlingmann, moderaternas partisekreterare, ett inlägg som låter som det vore direkt hämtat från Nätverket för upplevelseindustrin. Ja, ärligt talat är det svårt att förstå att kulturen skulle kunna ha annat än en ytterst central plats i ett parti, vars partisekreterare resonerar såhär:

Schlingmann talar om ”det svenska varumärkesundret”, och menar att Sveriges framtid hänger på vår förmåga att bygga starka varumärken. Vin & Sprit, H&M, Ikea, Volvo & Ericsson tjänstgör som goda exempel.

Schlingmann nämner det inte själv, men vi kan ju konstatera att det till stor del är just kulturen som har skapat just dessa varumärken!

Vad hade till exempel Absolut varit om de inte hade satsat på konst, från Andy Warhol och framåt? Det var ju en av anledningarna till att de snabbt skapade ”cred” bland trendsättarna.

Och hade H&M och Ikea varit någonting om det inte hade funnits duktiga formgivare och ett stort formintresse bland allmänheten?

Hade Volvo varit framgångsrika utan design? Och Ericsson, åtminstone i konsumentsegmentet? Hur gick det till exempel inledningsvis när Nokia satsade på design och Ericsson inte gjorde det?

Efter dessa uppenbara exempel, där vikten av att odla en god kulturell mylla hörs direkt, fortsätter Schlingmann med den gamla vanliga drapan om entreprenörskap och kreativitet. Vi måste satsa på våra entreprenörer, förbättre förutsättningarna för företagande, ta tillvara på alla människors kreativa förmåga, våga tänka kritiskt och ta risker…. Och så avslutar han i sann Richard Floridastil med att ”Sveriges konkurrenskraft kommer att avgöras än mer av vår förmåga att ta tillvara alla människors kreativa förmåga”.

Här kan man förstås argumentera mot en hel del, och den som känner mig, vet att jag brukar göra det.

Men vill man vara lite opportunistisk och flytta fram kulturens position, verkar fältet vara fritt. På alla dessa punkter är det ju busenkelt att se att kulturen återigen fyller en väsentlig, för att inte säga avgörande, roll.

Att kulturen inte har en mer framskjuten position inom moderaterna är och förblir därför en gåta. Det är kanske dags att byta kulturminister och istället låta Schlingmann axla den rollen; han verkar ju redan ha (en del av) argumenten klara.

Kommentera
29 augusti 2012 under Noterat | kommentera

Samarbeta och arbeta ”cross-over”

red red

Under den andra dagen av Polar Music Sessions and talk var syftet att blicka utanför musiksektorn och se vilka lärdomar vi kan dra från de kreativa näringarna generellt. En halvdag med en rad paneler och föredrag.

Ett tema som återkom i flera paneler var betydelsen av att arbeta ”cross‑over” mellan branscher och plattformar. ”Att det inte är böckerna som lever utan karaktärerna” som Camilla Läckberg uttryckte det angående att hennes böcker blir film.

Internetentrerprenören Hjalmar Winbladh framhöll betydelsen av att sätta konsumenten eller användarna i första rummet. Och att den största utmaningen för entreprenörer är att vara medveten om sina egna begränsningar och våga anställa folk som kompletterar en själv

Dagen avslutades med ett samtal med Sten Nordin, finansborgarråd i Stockholm som bland annat slog ett slag för att utbilda sig i det man vill, gå in för det passionerat och använda erfarenheten i vilket yrke man än till slut arbetar inom. Kanske var det en viss kritik mot sina partikollegors utspel om att minska antalet platser på estetlinjerna?

Camilla Läckberg, Per Sundin och Tobias Falk sitter i soffan under ett samtal lett av Per Schlingman.

Kommentera
10 mars 2010 under Noterat | kommentera

Kulturskaparna, kreativt Sverige och vattenmärkning

Tobias Tobias

Tre snabba:

Kulturskaparna presenterades tidigare idag, som enligt egen utsago är ett ”nätverk bestående av 25 organisationer som tillsammans företräder över 50.000 kulturskapare”. Vad som binder samman är ”en fungerande upphovsrätt, även på internet”. För detta finns stort stöd, löd budskapet från en debattartikel i SvD.

Nätverket — med bland andra KLYS, Sami, KRS och Teaterförbundet — fick dock direkt stort mothugg i nätdiskussioner, inte minst från egna medlemmar. Medan organisationerna hade registrerat med domänändelsen för internationella företag — alltså kulturskaparna.com — var någon snabb och att sätta upp en motsida på den mer ideellt orienterade .org-domänen. (Uselt från ett PR-perspektiv för övrigt.)

Copyriot diskuterade också utförligt kring begreppet ”kulturskapare”, som jag själv använt flitigt och kanske väl mycket utan eftertanke. Begreppet ”kulturskapare” antyder ju en glidning mot synen på skaparen som det isolerade och upphöjda geniet — en bild som jag skarpt ogillar och som vi vet inte stämmer.

***

Så kan Sverige bli ett kreativt föregångsland. Det ville kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och moderaternas spin doctor Per Schlingmann berätta i Göteborgs-Posten. Den föreslagna lösningen handlar om att skapa bättre förutsättningar för entreprenörer inom kulturella och kreativa näringar och de konkreta förslagen utgår från handlingsplanen: brobyggare, mellanhänder, inkubatorer, företagshotell och samarbeten.

***

Över till bokbranschen där kopieringsskydd (eller DRM) är ett hett ämne då e-böckerna och läsplattorna tar mark. Elib är ledande i Sverige på att paketera och distribuera e-böcker och ägt av de största förlagen. De har velat vara föregångare genom att inte ”låsa in” läsarna i olika format eller med kopieringsskydd.

Ett alternativ är då vattenmärkning, men i den första varianten möttes läsarna av en varningstext inför varje kapitel, vilket fick Svensk Bokhandels chefredaktör att rasa, och med honom ett gäng andra på nätet. Greppet är precis som samma filmbranschen använt i decennier, nämligen när du sätter på filmen du köpt eller hyrt får du reda på att du inte får visa den på oljeriggar (m.m.).

Men redan en vecka senare hade Elib tänkt och gjort om så att antalet vattenmärken per bok är långt färre. Bra jobbat i en sann anda av experimenterande som måste prägla vägen framåt för digital försäljning.

Kommentera
21 januari 2009 under Noterat | kommentera

Återblick 2008

Tobias Tobias

Det är aldrig försent att stanna upp och fundera utifrån vad som har hänt. Så till slut – en återblick om vad som hände 2008.

I fjolårets sammanställning skrev vi att det var lätt att konstatera att det hänt mycket inom fältet kulturekonomi. Det gäller kanske i ännu högre grad för 2008.

Några punkter som vi minns – och längst ner om 2009:

  • Årets ord: kulturentreprenör. Både på Kulturekonomi.se och i svensk kulturpolitisk debatt generellt. Dessutom fick entreprenörerna Johan Staël von Holstein och Jan Åman ta plats i styrelsen för Statens kulturråd, men båda lämnade plötsligt.
  • Upplevelse blev årets julklapp. En finanskris knackade på dörren och rusade in, men vi hade hunnit köpa på oss så mycket prylar så att det – ironiskt nog – bara fanns upplevelser kvar att ge bort. För kulturen och upplevelseindustrin var denna dubbningen hur som helst positiv.
  • Kulturbudgeten fokuserades på museer och en uppräkning av scenarbetarnas löner. Dessutom, apropå årets ord, ”en särskild satsning för att stimulera entreprenörskap och företagande inom kultursektorn med ökad samverkan mellan kulturområdet och näringslivet” – om nu 13 miljoner räcker för att få kallas satsning.
  • Musikbranschen har forsatt diskutera högljutt om upphovsrätt, nedladdning och nya affärsmodeller. Under tiden smög svenska Spotify igång och blev höstens stora musiksnackis – större än någon artist. Spotify är en tjänst som innebär att man över internet kan lyssna på musik gratis – och lagligt.
  • Rapporten ”KulturSverige 2009 ” från SweCult släpptes. Närmare 500 sidor trendanalyser, probleminventeringar och en omfattande statistisk beskrivning av kulturområdet med internationella jämförelser från ledande forskare och experter.
  • Damien Hirst skrämde slag på konsntvärlden när han gick förbi gallerierna och sålde nya verkt dirakt på Sotheby’s i London. Det blev succé. 223 nyproducerade verk inbringade en bit över 1,2 miljarder kronor. ”Banks fall over, art triumphs”, som en besökare på auktionen konstaterade.
  • Den emotsedda rapporten ”Creative Britain” släpptes – det brittiska kulturdepartementets nya giv i sin satsning på kreativa näringarna vilken påbörjades 1997. Den stora skillnaden märks i retoriken: från kreativa näringar till kreativa ekonomin, det vill säga från några branscher till hela samhället.
  • FN släppte rapporten ”Creative Economy Report” som tack vare sin tunga avsändare och genomarbetade upplägg kommer bli refererad till i många länder. Inte minst i u-länder. Förutom definitioner diskuteras bland annat möjligheter och hot, inte minst i förhållande till upphovsrätt och maktförhållanden i produktionskedjan. Tobias medverkade med några svenska fallbeskrivningar, bland annat om Ikea.
  • I våras pratades det om kultursponsring, till exempel apropå att en privatfinansierad Pinocchio restes i Borås.
  • Finanskrisen lämnade inte heller kulturen i fred. På kulturekonomi försökte vi reda ut ett och annat. Se här, här eller varför inte här.
  • Nya sektorer som gärna kallar sig kultur knackar allt oftare på dörren. Ett sådant exempel är datorspel. Frankrike erbjuder exempelvis skattelättnader på 20 procent av produktionskostnaderna för spel med ”kulturellt innehåll”. I Sverige delade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth ut pris till ”Årets svenska spel”.
  • Det krävs mod och styrka att gå först. KK-stiftelsen visade upp sin satsning på uppleveleseindustrin i en vandringutställning med namnet ”Kapitel ett”.
  • Någon kulturutredning blev det ju inte 2008 – men det betydde inte att det stormade kring själva utredningsarbetet under året.
  • I väntan på den stora kulturutredningen kom i stället en skuggutredning från kultursektorn – en stor samling realistiska och orealistiska förslag som svar på vad man menade var en avsaknad av en aktiv kulturpolitik. Alla förslag på frågan: ”Hur ska Sverige bli ett världsledande kulturland?”
  • Diskussionens vågor gick höga när det gällde illegal fildelning och upphovsrätt – vilket tyvärr ledde till en ganska usel debatt, där de olika sidorna pratade om olika saker.
  • Den rörliga bild-revolutionen fortsatte. Tittande på korta klipp på internet växte med 45% under året.
  • Upplevelseindustrin och ”kreativt företagande” är fortfarande hett från offentligt perspektiv. Både från höger och vänster. I början av året kom ITPS kunskapsöversikt om upplevelseindustrin och kreativa näringarna. Förslagen var i princip två. Bilda en arbetsgrupp över departementsgränserna och se över statistiken.
  • De begynnande hårda tiderna drabbar inte alla. I slutet av december fick Stockholmsregionen 120 miljoner i EU-stöd, däribland projektet Creative Business Region Stockholm. 36,6 miljoner kronor gick till ”konstnärligt campus” i Umeå från Baltics donationsstiftelse, och satsningen Moving Media Southern Sweden tog fart med 24 miljoner kronor i finansiering.
  • KK-stiftelsens bok ”FUNK” av Tobias Nielsén översattes till engelska och fick namnet ERIBA. Den släpptes på World Cultural Economic Forum i New Orleans, USA, av en svensk delegation med Putte Svensson, Rockparty i Hultsfred, och en av personerna bakom FUNK-modellen.
  • Hur ska man lyckas med att driva kulturhus? En fråga som var på tapeten både i Stockholm och Luleå. I Vara kunde man i alla fall med nya  mätmetoder hämtade från miljöekonomin konstadera att värdet för varaborna av det nya konserthuset översteg de kommunala bidraget på 4 miljoner kronor.
  • Vid sidan av allt annat som pågick var Emma på besök i Kanada – ett land som ligger både i framkant och bakvattnet när det gäller kultur. Tobias skickade bland annat sommarkort från Siena. Här hemma beskrev Emma vardagen som kulturekonom och Tobias hur han är formad av sin uppväxts kulturkonsumtion.

Framåt för 2009? Några korta nedslag:

Kulturutredningen presenteras 12 februari och räkna med en intensiv diskussion just då. Men håller den i sig? Det beror på vad som presenteras.

Rättegången mot The Pirate Bay i februari innebär att förra årets hetaste kulturfråga – upphovsrätten – hamnar i fokus igen. Tunga kulturpolitiska milstolpar är annars i höst regeringens public service-proposition och filmutredningen. I Europa är det kreativitetens och innovationernas år – och i höst blir Sverige ordförandeland. Hur kommer det märkas?

Det och mycket annat kommer vi fortsätta bevaka och diskutera här.

Kommentera