Äntligen!
I förra veckan gick Roger Mogert (S), nytt stadsbyggnads- och kulturborgarråd i Stockholm, ut och meddelade att Stockholms stad ska bli fullvärdiga medlemmar i Filmregion Stockholm-Mälardalen och att Stockholm ska ta en ”ledande roll” i att dra in 50 miljoner kronor till en fond för investering i film. Det är alltså en del av de vallöften Mogert gick ut med i våras i en debattartikel i SvD.
Vi får se vad det innebär i praktiken, men jag tycker att det är rimligt — både som boende i och som analytiker — att Stockholms stad inte bara ska glida på andra kommuners engagemang och finansiering, utan faktiskt betalar utifrån sin befolkningsstorlek.
Man kan från ett Stockholms stad-perspektiv hävda att det i många fall råder motsatt förhållande, att huvudstaden bekostar mycket som kranskommunerna drar nytta av. Visserligen, men Stockholm har redan en fördel i att så många statliga verksamheter ligger här, och jag tycker att man som huvudstad även ska ta på sig en ledartröja i sin region.
Jag har varit med på denna resa i tio år. Då började vi med rapporten som blev ”Filmen och staden”, då vi konstaterade att Stockholm saknade ett erbjudande för film- och tv-producenter och vi jämförde med New York, Rotterdam, London och Paris. Vi försökte också förklara de olika effekter och värden som uppstår i samband med en filmproduktion.
Tio år har gått. Branschutvecklingen har knappast stått stilla, så det är inte samma svar på alla frågor längre. Men jag är övertygad om att huvudstaden har mycket att vinna på detta.
