Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
25 augusti 2014 under Noterat | kommentera

Stadsutveckling med samverkan | Del 3

red red

Det här är ett av flera inlägg i en serie som tar fasta på lärdomar från olika exempel på hur det är möjligt att arbeta med kultur i platsutveckling. Inläggen är baserade på rapporten ”Stadsutveckling med samverkan – Processer och arbetsmetoder med kultur” somVolante Research tagit fram i samarbete med Mälardalsrådet. I detta inlägg ser vi närmre på festivalen ”Live at Heart” som äger rum runt om i Örebros stadskärna på stadens krogar och hotell. En tydlig förebild har varit SXSW i Ausin.

***

liveatheart publik

Live at Heart är inte en traditionell festival utan kan kanske bättre beskrivas som en mötesplats för musikbranschens aktörer och artister som är på väg att slå igenom, men med en möjlighet för publiken att ta del av ett stort utbud av liveakter runt om i Örebro.

Tanken med Live at Heart är också att skapa ett evenemang som ska bygga broar mellan den kulturella och kreativa sektorn och övrigt näringsliv. Framför allt sker detta i samarbete med hotell och krögare som utgör spelställena för liveakterna.

I september 2014 är det femte gången som musikfestivalen äger rum. Sedan starten har Live at Heart vuxit på många sätt. Festivalen har bland annat utökats från två till fyra dagar, från 160 till 300 konserter och från 12 till 20 scener. Dessutom arrangeras det nu ett 40-tal seminarier under festivalen och besökare kommer från både nationellt och internationellt håll. Nedan följer några faktorer som har varit särskilt viktiga i utvecklingen.

Grundlig behovsanalys. I grunden för festivalens framgång är en analys av musikbranschens utveckling där festivalen möter ett reellt behov. Det gäller både en analys av en generell utveckling inom musikbranschen där livedelen fått en allt större betydelse och att det saknats en mötesplats för musikbranschen.

Tjänstemän med överblick. Det var en tjänsteman på kommunen som förde samman grundarna, som inte hade träffats tidigare, då han såg att båda hade liknande idéer. Det första mötet skedde därefter på kommunkontoret. På så sätt kan en kulturhandläggares uppgift handla om mycket mer än att enbart bevilja bidrag.

Studieförbundens organisering. En viktig resurs, framför allt i festivalens uppstartsfas, har varit att det i Örebro län funnits en stark organisering av studieförbunden genom SceniT. Studieförbundens organisering lokalt, regionalt och nationellt har varit ett viktigt nätverk att nå ut. Genom SceniT har de fått mycket hjälp med allt från att hitta och boka artister till teknik.

Ambassadörer. För att få med sig samarbetspartners har det varit betydelsefullt med ambassadörer utanför Live at Hearts egen organisation men som förstår och tror på konceptet. En sådan viktig ambassadör har varit Patrik Hanberger, hotelldirektör för Clarion Hotel Örebro, som var först med att börja samarbeta med Live at Heart. Han har varit viktig för att få med sig andra aktörer inom hotell- och restaurangbranschen men även för att få med sig kommunen. Det har funnits ett pedagogiskt problem med att förklara konceptet då det inte finns något liknande i Sverige. Därför har det varit särskilt viktigt med denna typ av ambassadörer.

Stadens struktur. Att Örebro har en relativt liten och tät stadskärna bidrar till att det är möjligt att gå mellan de olika spelställena runt om i staden. På så sätt är det möjligt att lägga ett program så publiken hinner ta sig till just de akter de är intresserade av i pauserna mellan framträdandena. En framgångsfaktor är också att Örebro inte är Stockholm där musikbranschen i stor utsträckning annars är lokaliserad, vilket kan kan skapa bättre förutsättningar för informella möten. Samtidigt finns det en infrastruktur som gör det relativt enkelt att ta sig till Örebro från större delen av Sverige och övriga världen.

Politisk förankring. Det finns ett starkt politiskt stöd för Live at Heart. Idag får de ett så kallat marknadsföringsstöd genom kommunledningskontoret. En stödform som innebär mer frihet än stöd från kulturbudgeten då andra kulturpolitiska mål i så fall behöver tillgodoses. I dagsläget är festivalen beroende av stöd för att kunna fortsätta men siktar på att bli självförsörjande i framtiden.

Långsiktighet  i samarbeten. De samarbeten med krögare och hotell som fungerat bäst är när det funnits en långsiktighet i samarbetet. Den direkta ekonomiska vinsten kanske inte kommer första året en krog deltar.

Lämna en kommentar

Viss HTML kan användas