Det här är ett av flera inlägg i en serie som tar fasta på lärdomar från olika exempel på hur det är möjligt att arbeta med kultur i platsutveckling. Inläggen är baserade på rapporten ”Stadsutveckling med samverkan – Processer och arbetsmetoder med kultur” somVolante Research tagit fram i samarbete med Mälardalsrådet. I detta inlägg ser vi närmre på hur Uppsala arbetat med olika verktyg för att engagera människor i sin närmiljö genom stadsodling. Ett projekt som tog sin början i Uppsalas ansökan om att bli kulturhuvudstad där odling kopplades till kulturarvet efter Linné.
***
En kommun kan inte tvinga fram ett engagemang för odling eller andra kulturella uttryck bland invånarna. Istället handlar arbetet ur ett kommunalt perspektiv om att skapa förutsättningar för och minska potentiella hinder för ett engagemang.
I detta arbete finns det några verktyg som Uppsala jobbar med.
Inspiration och kommunikation. Ett första steg kommunen tog var att ta fram en inspirationsguide om stadsodling med grundläggande information om hur man som privatperson eller förening kan gå tillväga för att börja odla. Guiden ger en introduktion till stadsodling och dess historia men framför allt praktiska råd om hur man går tillväga om man vill börja odla. Vad som är tillåtet och var inom kommunen man kan vända sig för att få hjälp och råd. Guiden handlar alltså inte om hur man odlar olika växter.
För att väcka intresset och sprida information om möjligheter med odling i staden planerar kommunen ett evenemang på temat. Konstgruppen POP UPP har därför engagerats och kommit in med idén att skapa en flytande trädgård som kan placeras på olika platser längs med Fyrisån. Michael Gates Carlsson, grundare av POP UPP, beskriver att projektets syfte är att utbilda, inspirera och skapa gemenskap kring odling i staden. Och att utforska en breddning av hur växter och odling kan kopplas ihop med andra kulturella uttryck. Det kan exempelvis handla om växter som konstnärligt uttryck eller växter inom litteratur, form, musik, filosofi med mer genom föreläsningar och workshops.
Handledning. En viktig roll för tjänstemän är att de ska kunna hantera förfrågningar från allmänheten på ett snabbt och enkelt sätt. Antingen genom att de själva direkt kan besvara frågor som rör stadsodling eller att de vet vem de ska hänvisa till, internt inom kommunen eller exempelvis till en privat markägare.
I detta arbete har de dragit många lärdomar om hur kommunen arbetar med evenemang. Uppsala har lång erfarenhet av att arbeta med evenemang, bland annat med en tjänst som ”evenemangslots”. En sådan fungerar som en gemensam ingång för olika typer av kontakter som tillståndsgivare eller ansökningar om bidrag.
Upplåtelse. För föreningar som vill bedriva odling möjliggör kommunen detta genom markupplåtelse för den mark de själva äger. Något som går relativt snabbt och kan göras tillfälligt.
Markanvisning. En markanvisning är när en kommun ger en byggherre ensam rätt att under en viss tid och under vissa villkor förhandla med kommunen om att bygga på marken. Sedan några år tillbaka arbetar Uppsala mer aktivt med ”offensiva markanvisningar”. Med detta menas att kommunen har fasta priser i sina markanvisningar och säljer alltså inte till högstbjudande. På så sätt genom öppna markanvisningstävlingar kan andra kriterier än pris ligga i grunden för de förslag som vinner och genomförs. Det blir därigenom ett mer kraftfullt verktyg att uppmuntra byggbolag att möta utmaningar som staden står inför, utöver ett rent bostadsbehov.
Ett exempel är stadsdelen södra Rosendal där en idétävling om markanvisning avslutades under förra året. I tävlingskriterierna från kommunen skulle de tävlande bidragen komma med förslag för att lösa utmaningar som miljömässig hållbarhet, stärkt social sammanhållning och att motverka ensamhet. Flera av förslagen, inklusive det vinnande, inkluderade odlingslotter i sina förslag som ett sätt att möta denna typ av utmaningar.