Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
29 augusti 2014 under Noterat | 3 kommentarer

Här är kulturpolitiken

red red

post23264

Nu är det bara drygt två veckor kvar till valet. I de stora utfrågningarna och de mest medialt uppmärksammade debatterna har inte kulturpolitiken varit särskilt framträdande. I första hand syns den kanske i diskussioner om läsning kopplat till skolan.

Riksdagspartierna skulle kunna göra mer för att lyfta kulturfrågorna. Har någon politiker verkligen gått ut med emfas och visat att den vill bli nästa kulturminister?

För att underlätta lite för den kulturpolitiskt intresserade har vi nedan sammanställt några ingångar till den som vill fördjupa sig i kulturpolitiken på riksnivå. Kom gärna in med fler tips på fler källor som målar upp de större dragen i den kulturpolitiska diskussionen och kan lyfta kulturfrågorna på agendan.

Vad tycker riksdagspartierna i kulturpolitiken?

Tankesmedjan Timbro har analyserat i två rapporter visionerna för vad alliansen respektive oppositionen vill med kulturpolitiken.

Sveriges Radio har också inlett sin storsatsning på kulturpolitiska frågor inför valet. Läs mer och lyssna ikapp på serien “Kulturvalet”.

Uppdaterat 12 september 2014

Kommentera
29 augusti 2014 under Noterat | kommentera

Stadsutveckling med samverkan | Del 4

red red

Det här är ett av flera inlägg i en serie som tar fasta på lärdomar från olika exempel på hur det är möjligt att arbeta med kultur i platsutveckling. Inläggen är baserade på rapporten ”Stadsutveckling med samverkan – Processer och arbetsmetoder med kultur” somVolante Research tagit fram i samarbete med Mälardalsrådet. I detta inlägg ser vi närmre på hur Västerås arbetat för att utveckla stadskärnan i samverkan mellan olika sektorer och aktörer där kulturen är en betydelsefull del i helhetsarbetet.

***

1processvasteras

En viktig aktör i utvecklingen av de centrala delarna i Västerås är Västerås City, ett bolag som ägs gemensamt av handlarna och fastighetsägarna men som också samlar olika privata och offentliga aktörer i frågor om stadsutvecklingen. Frågor som bolaget driver handlar bland annat om tillgänglighet, stadsmiljön och hur utbudet ser ut.

Ett bevis på att samverkansarbetet fungerat väl är att Västerås blivit utsedd till årets stadskärna. Två faktorer kan lyftas fram som centrala för att samverkansarbetet ska fungera.

Arbetsgrupper med beslutsmandat. I arbetsgrupperna ingår personer som har mandat att ta beslut och agera på sina respektive positioner. De är således inte bara diskussionsgrupper som kan bidra med underlag.

Gemensam målbild. De olika aktörerna är överens om en gemensam vision vilken också brutits ned i mer specifika och konkreta åtaganden. En arbetsprocess där många olika aktörer ingår med delvis olika intressen får på så sätt en mer tydlig struktur. Det gör också att det är lättare delegera beslut till arbetsgrupperna.

Den gemensamma målbilden utgår ifrån den vision som Västerås tagit fram för 2026. Baserat på denna vision har Västerås City tagit fram en gemensam målbild och värdegrund för samverkansarbetet i de centrala stadsdelarna och slutligen en utvecklingsstrategi med konkreta delmål.

En gemensam målbild bidrar också till att mer informell samverkan fungerar mer smidigt menar Maria Fors. Ett exempel på detta är Kulturnatten som staden arrangerar i september varje år. Det finns inte något förbud mot att handlare inte ska hålla öppet men de handlare som håller öppet ska bidra till Kulturnattens arrangemang i någon form, exempelvis genom att anlita livemusiker i sin lokal.

Det ska på så sätt inte gå att enbart tjäna pengar på kulturen utan att också bidra till evenemanget. Detta förhållningssätt kräver inte något skriftligt avtal utan vilar på den värdegrund som gemensamt har arbetats fram inom ramen för visionen.

Kommentera
25 augusti 2014 under Noterat | kommentera

Stadsutveckling med samverkan | Del 3

red red

Det här är ett av flera inlägg i en serie som tar fasta på lärdomar från olika exempel på hur det är möjligt att arbeta med kultur i platsutveckling. Inläggen är baserade på rapporten ”Stadsutveckling med samverkan – Processer och arbetsmetoder med kultur” somVolante Research tagit fram i samarbete med Mälardalsrådet. I detta inlägg ser vi närmre på festivalen ”Live at Heart” som äger rum runt om i Örebros stadskärna på stadens krogar och hotell. En tydlig förebild har varit SXSW i Ausin.

***

liveatheart publik

Live at Heart är inte en traditionell festival utan kan kanske bättre beskrivas som en mötesplats för musikbranschens aktörer och artister som är på väg att slå igenom, men med en möjlighet för publiken att ta del av ett stort utbud av liveakter runt om i Örebro.

Tanken med Live at Heart är också att skapa ett evenemang som ska bygga broar mellan den kulturella och kreativa sektorn och övrigt näringsliv. Framför allt sker detta i samarbete med hotell och krögare som utgör spelställena för liveakterna.

I september 2014 är det femte gången som musikfestivalen äger rum. Sedan starten har Live at Heart vuxit på många sätt. Festivalen har bland annat utökats från två till fyra dagar, från 160 till 300 konserter och från 12 till 20 scener. Dessutom arrangeras det nu ett 40-tal seminarier under festivalen och besökare kommer från både nationellt och internationellt håll. Nedan följer några faktorer som har varit särskilt viktiga i utvecklingen.

Grundlig behovsanalys. I grunden för festivalens framgång är en analys av musikbranschens utveckling där festivalen möter ett reellt behov. Det gäller både en analys av en generell utveckling inom musikbranschen där livedelen fått en allt större betydelse och att det saknats en mötesplats för musikbranschen.

Tjänstemän med överblick. Det var en tjänsteman på kommunen som förde samman grundarna, som inte hade träffats tidigare, då han såg att båda hade liknande idéer. Det första mötet skedde därefter på kommunkontoret. På så sätt kan en kulturhandläggares uppgift handla om mycket mer än att enbart bevilja bidrag.

Studieförbundens organisering. En viktig resurs, framför allt i festivalens uppstartsfas, har varit att det i Örebro län funnits en stark organisering av studieförbunden genom SceniT. Studieförbundens organisering lokalt, regionalt och nationellt har varit ett viktigt nätverk att nå ut. Genom SceniT har de fått mycket hjälp med allt från att hitta och boka artister till teknik.

Ambassadörer. För att få med sig samarbetspartners har det varit betydelsefullt med ambassadörer utanför Live at Hearts egen organisation men som förstår och tror på konceptet. En sådan viktig ambassadör har varit Patrik Hanberger, hotelldirektör för Clarion Hotel Örebro, som var först med att börja samarbeta med Live at Heart. Han har varit viktig för att få med sig andra aktörer inom hotell- och restaurangbranschen men även för att få med sig kommunen. Det har funnits ett pedagogiskt problem med att förklara konceptet då det inte finns något liknande i Sverige. Därför har det varit särskilt viktigt med denna typ av ambassadörer.

Stadens struktur. Att Örebro har en relativt liten och tät stadskärna bidrar till att det är möjligt att gå mellan de olika spelställena runt om i staden. På så sätt är det möjligt att lägga ett program så publiken hinner ta sig till just de akter de är intresserade av i pauserna mellan framträdandena. En framgångsfaktor är också att Örebro inte är Stockholm där musikbranschen i stor utsträckning annars är lokaliserad, vilket kan kan skapa bättre förutsättningar för informella möten. Samtidigt finns det en infrastruktur som gör det relativt enkelt att ta sig till Örebro från större delen av Sverige och övriga världen.

Politisk förankring. Det finns ett starkt politiskt stöd för Live at Heart. Idag får de ett så kallat marknadsföringsstöd genom kommunledningskontoret. En stödform som innebär mer frihet än stöd från kulturbudgeten då andra kulturpolitiska mål i så fall behöver tillgodoses. I dagsläget är festivalen beroende av stöd för att kunna fortsätta men siktar på att bli självförsörjande i framtiden.

Långsiktighet  i samarbeten. De samarbeten med krögare och hotell som fungerat bäst är när det funnits en långsiktighet i samarbetet. Den direkta ekonomiska vinsten kanske inte kommer första året en krog deltar.

Kommentera
22 augusti 2014 under Noterat | kommentera

Stadsutveckling med samverkan | Del 2

red red

Det här är ett av flera inlägg i en serie som tar fasta på lärdomar från olika exempel på hur det är möjligt att arbeta med kultur i platsutveckling. Inläggen är baserade på rapporten ”Stadsutveckling med samverkan – Processer och arbetsmetoder med kultur” somVolante Research tagit fram i samarbete med Mälardalsrådet. I detta inlägg ser vi närmre på hur Uppsala arbetat med olika verktyg för att engagera människor i sin närmiljö genom stadsodling. Ett projekt som tog sin början i Uppsalas ansökan om att bli kulturhuvudstad där odling kopplades till kulturarvet efter Linné.

***

odling

En kommun kan inte tvinga fram ett engagemang för odling eller andra kulturella uttryck bland invånarna. Istället handlar arbetet ur ett kommunalt perspektiv om att skapa förutsättningar för och minska potentiella hinder för ett engagemang.

I detta arbete finns det några verktyg som Uppsala jobbar med.

Inspiration och kommunikation. Ett första steg kommunen tog var att ta fram en inspirationsguide om stadsodling med grundläggande information om hur man som privatperson eller förening kan gå tillväga för att börja odla. Guiden ger en introduktion till stadsodling och dess historia men framför allt praktiska råd om hur man går tillväga om man vill börja odla. Vad som är tillåtet och var inom kommunen man kan vända sig för att få hjälp och råd. Guiden handlar alltså inte om hur man odlar olika växter.

För att väcka intresset och sprida information om möjligheter med odling i staden planerar kommunen ett evenemang på temat. Konstgruppen POP UPP har därför engagerats och kommit in med idén att skapa en flytande trädgård som kan placeras på olika platser längs med Fyrisån. Michael Gates Carlsson, grundare av POP UPP, beskriver att projektets syfte är att utbilda, inspirera och skapa gemenskap kring odling i staden. Och att utforska en breddning av hur växter och odling kan kopplas ihop med andra kulturella uttryck. Det kan exempelvis handla om växter som konstnärligt uttryck eller växter inom litteratur, form, musik, filosofi med mer genom föreläsningar och workshops.

Handledning. En viktig roll för tjänstemän är att de ska kunna hantera förfrågningar från allmänheten på ett snabbt och enkelt sätt. Antingen genom att de själva direkt kan besvara frågor som rör stadsodling eller att de vet vem de ska hänvisa till, internt inom kommunen eller exempelvis till en privat markägare.

I detta arbete har de dragit många lärdomar om hur kommunen arbetar med evenemang. Uppsala har lång erfarenhet av att arbeta med evenemang, bland annat med en tjänst som ”evenemangslots”. En sådan fungerar som en gemensam ingång för olika typer av kontakter som tillståndsgivare eller ansökningar om bidrag.

Upplåtelse. För föreningar som vill bedriva odling möjliggör kommunen detta genom markupplåtelse för den mark de själva äger. Något som går relativt snabbt och kan göras tillfälligt.

Markanvisning. En markanvisning är när en kommun ger en byggherre ensam rätt att under en viss tid och under vissa villkor förhandla med kommunen om att bygga på marken. Sedan några år tillbaka arbetar Uppsala mer aktivt med ”offensiva markanvisningar”. Med detta menas att kommunen har fasta priser i sina markanvisningar och säljer alltså inte till högstbjudande. På så sätt genom öppna markanvisningstävlingar kan andra kriterier än pris ligga i grunden för de förslag som vinner och genomförs. Det blir därigenom ett mer kraftfullt verktyg att uppmuntra byggbolag att möta utmaningar som staden står inför, utöver ett rent bostadsbehov.

Ett exempel är stadsdelen södra Rosendal där en idétävling om markanvisning avslutades under förra året. I tävlingskriterierna från kommunen skulle de tävlande bidragen komma med förslag för att lösa utmaningar som miljömässig hållbarhet, stärkt social sammanhållning och att motverka ensamhet. Flera av förslagen, inklusive det vinnande, inkluderade odlingslotter i sina förslag som ett sätt att möta denna typ av utmaningar.

Kommentera