Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
10 juni 2014 under Analys | kommentera

Alla behöver få möjligheterna

Tobias Tobias

Malcolm Gladwell for Time Magazine by Bill Wadman, October 2008

Vad gör en människa framgångsrik? Det räcker inte med den individuella begåvningen, menar Malcolm Gladwell i sin bästsäljande bok ”Outliers: 10 000-timmarsregeln och andra framgångsfaktorer”.

Budskapet är kanske inte kontroversiellt för en svensk som växt upp med uppfattningen att förutsättningar påverkar hur det går i livet.

Men boken innehåller en rad kulturpolitiska och kulturekonomiska poänger som tål att upprepas.

Denna text bygger på en analys som jag skrev till Kulturekonomis analysbrev för fem år sedan. Nu har Volante just återutgivit boken på svenska med originaltiteln ”Outliers”. Den har visat sig fortsätta att vara aktuell; läs till exempel Anders Mildners artikel i Sydsvenskan om ”myten om geniet” och kreativitet. En förklaring till bokens framgång är annars att den är underhållande i sig.

Om sammanhanget är det viktiga – hur kan det påverkas?
De mest begåvade faller inte automatiskt ner från skyn. Om vi tar Bill Gates som exempel så hade han turen att tidigt få obegränsad tillgång till en tidig generation av datorn 1968.

Om en miljon tonåringar fått samma möjlighet, hur många fler Microsoft skulle vi då haft i dag?

För att skapa en bättre värld skulle vi behöva ersätta lapptäcket av tursamma omständigheter och slumpartade fördelar som i dag avgör ifall någon ska nå framgång eller inte – gynnsamma födelsedata och lyckosamma historiska skeden – med ett samhälle som ger alla lika möjligheter.

Varför är sammanhanget så viktigt?
Det är inte den mest talangfulla eller intelligenta som lyckas bäst. Poängen i ”Outliers” är att vad som spelar mest roll för individers framgång är faktorer runt omkring – talang, intelligens och ambition är visserligen viktiga, men inte avgörande.

Hur kan framgång då förklaras?outliers_3000px-600x947 Boken betonar fyra faktorer: träning, tidpunkt, socialt arv och kulturellt arv. Varför Beatles blev så bra berodde på all träning på nattklubbarna i Hamburg, där de spelade åtta timmar per dag, sju dagar i veckan. Gladwell lyfter fram tiotusentimmarsregeln: det är så mycket tid som krävs för att bemästra något.[1]

Som en följd av betydelsen av socialt arv så menar Gladwell att klasskillnader skulle minska om sommarloven kortades. Det är utanför skoltid som gapen i kunskap och kompetens uppstår mellan olika grupper.

Vilka slutsatser kan dras?
Om vi ser på villkor för utveckling för både individer och samhället finns två slutsatser att dra: Framgång uppstår för det första ur ett sammanhang. De som lyckas särskilt väl är de som får möjligheterna – och fångar dem genom ambition och träning. För träning lönar sig.

Sammanhanget kan för det andra påverkas genom att skapa lyckliga omständigheter – för alla – apropå Bill Gates och hans datortid.

Från ett svenskt synsätt känns detta tämligen givet, men bredd-skapar-elit-modellen tål ändå att upprepas i flera sammanhang, inte minst från ett kulturekonomiskt perspektiv. På många sätt förklarar ”Outliers” varför kulturpolitiska satsningar behövs. Alla har inte det sociala eller kulturella arvet med sig. Inte heller får alla möjligheter automatiskt att träna.

Vi kan också i efterhand se hur vissa satsningar varit lyckade. Ett exempel är 90-talets datorsubventioner och tidig utbyggnad av bredband. Bland annat så berättade Daniel Ek, Spotifys vd och grundare, i sitt Sommar-program om betydelsen av bredband i sin bakgrund.


[1] Den svensk-amerikanske professorn K Anders Ericsson är forskaren som Gladwell refererar till, men Eriksson betonar att det också spelar roll vilken träning man ägnar sig åt.

Lämna en kommentar

Viss HTML kan användas