Professor Tommy D. Andersson är en av de mest framstående evenemangsforskarna idag, men det var en slump som gjorde att han började intressera sig för ämnet redan 1984. Sedan dess har han varit tongivande i vad som utvecklats till den ”nordiska skolan” inom evenemangsforskning. Under våren går Andersson i pension och bli professor emeritus på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Varför började du intressera dig för att forska om evenemang?
Av en tillfällighet gjorde jag en studie 1984 av de samhällsekonomiska effekterna av Bob Dylans konsert på Ullevi i Göteborg. Sedan dess har jag inte kunnat slita mig från området trots att många kollegor tyckte att jag skulle forska om bank- eller finansfrågor. Orsaken är att jag anser att det är viktigare att skapa lyckliga och glada evenemangsbesökare än att öka finansiell avkastning. Evenemang är för mig en del av den verkliga ekonomin medan bank och finans bara är skuggorna av en verklig ekonomi.
Vilken är den största skillnaden mellan nu och då du började analysera evenemang för 30 år sedan?
För 30 år sedan var det en ny och spännande utmaning att försöka beräkna de ekonomiska effekterna av ett evenemang så korrekt som möjligt och det fanns ett stort intresse för resultaten.
Sedan dess har det blivit en dussinvara med konsultrapporter om ekonomiska effekter och om någon idag försöker göra det så korrekt som möjligt (vilket fortfarande är en stor utmaning) så är väldigt få intresserade eftersom konsulterna säkert kan beräkna mycket större ekonomiska effekter.
Det spännande idag är därför att beskriva andra än ekonomiska effekter på samhället. Evenemang skapar stämningar bland medborgare vilket bör värderas liksom effekter på miljön. Det är inom dessa områden vi nu arbetar och har tagit fram modeller som börjar användas till exempel i Australien. Akademiskt har området också exploderat under de senaste 20 åren så det finns mycket mer kunskap och erfarenhet att förhålla sig till.
Du har varit baserad i Göteborg. Vad har Göteborg gjort som bidragit till att man etablerat sig evenemangsstad jämfört med de andra svenska större städerna?
I Göteborg såg man på 1980-talet potentialen i evenemang och deklarerade sig redan då som en ”Evenemangsdestination”. Ett mycket fokuserat lagarbete med flera eldsjälar (som Claes Bjerkne, Leif Nilsson och Inger Svensson) var mycket framgångsrika med att rekrytera evenemang till Göteborg. Detta innan alla andra städer såg möjligheterna och innan konkurrensen hårdnade och minskade utrymmet för ett gott ekonomiskt utfall. En del av lagarbetet var också att skapa positiva attityder hos göteborgarna för evenemang. Göteborg & Co har som målsättning ”… att göra Göteborg till en av de bästa städerna att bo i, att arbeta i och att besöka” vilket jag tycker är en utmärkt målsättning där lokalbefolkningens betydelse är tydlig.
Varför är det viktigt att utvärdera och forska om evenemang?
Även jag är förvånad över hur området har vuxit. Det startas undervisningsprogram om Event Management över hela världen samtidigt som Tourism Management-program läggs ned. Ser man i ett långt perspektiv, och tror att vi får leva i fred, så kommer vi i vår del av världen att få mer fritid och tillräckligt med pengar för att köpa mer upplevelser. Och evenemang är ett ”effektivt” sätt att producera upplevelser. Det faktum att många upplever tillsammans är inte bara effektivt utan det förhöjer dessutom upplevelsen eftersom de flesta av oss får en starkare upplevelse när vi är tillsammans med andra. Därför tror jag att denna ”ekonomiska effektivitet”, hur dumt det än låter, är hemligheten bakom evenemangens tillväxt. Evenemang kan också utvecklas till miljövänlig konsumtion. Denna utveckling är viktig och blir bättre med utvärderingar och forskning.
Åt vilket håll rör sig forskningen när det gäller evenemangsstudier?
Det har exploderat och rör sig åt alla håll. Därför måste forskarna specialisera sig inom olika områden. De områden som vi fokuserar på på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är att värdera effekterna av festivaler och evenemang. Vi ser en särskild utmaning i att beskriva upplevelser hos både publik och lokalbefolkning, liksom miljöeffekter, i kronor. Ett annat intressant område att utveckla är en analys av en destinations hela ”portfölj” av festivaler och evenemang och betrakta denna nästan som ett ekologiskt system där nya arter tillkommer och andra dör ut. Detta kan också ge intressant kunskap för destinationsbolag som vill vara aktiva med evenemang.