Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
4 mars 2014 under Noterat | 2 kommentarer

Förhållandet mellan kreatörer och ”industri” (musikbranschen)

Tobias Tobias

Fördelningen på vd-nivå i musikbranschen är 82 procent män och 18 procent kvinnor. Häpnadsväckande snedvridet? Faktum är att detta är mer jämställt än för näringslivet som helhet, där 85 procent är män och 15 procent är kvinnor.

Vi har uppdaterat statistik om musikbranschen. Det är en relativt liten bransch — vi kom fram till att 8.778 personer var sysselsatta (år 2011) — men som påverkar desto fler med tanke på hur mycket tid vi lyssnar på musik, och vilken betydelse som musik har i våra liv.

I denna siffra räknas inte heller amatörer eller lärare med. En uppskattning är att antalet musiklärare på kulturskolorna uppgår till 5.000 personer, eller ungefär 3.500 heltider om man slår ihop antal deltidstjänster.

Som jag skriver i rapporten: ”Dessa personer har ofta också en viktig funktion för den lokala amatörkulturen som de inte sällan driver eller deltar i på ideell basis. Allt detta bidrar till ett musikklimat som på sikt är oerhört viktigt för framtida konstnärliga och kommersiella framgångar.”

På en kreatör går det en i industrin

Vi skapade också en ny typ av indelning, en uppdelning utifrån yrkesroller och typ av organisationer. Jag tycker själv att denna är mycket intressant eftersom den belyser hur en kulturnäring ser ut. Inte sällan i diskussioner om kulturekonomi och kulturella och kreativa sektorn lyfts kreatörer fram särskilt, men den omgivande ”industrin” — tänk de yttre cirklarna i vår typiska cirkel- eller solsystemsmodell, vilka fångar in förlag, distribution, tillverkning — utgör den största delen.

De här tre kategorierna valde vi:

  • Musikskapare. Artister, upphovsmän, musiker. (Exempel: Roxette Productions AB, Novemberregn AB.)
  • Musikindustri. Skivbolag, musikförlag, artistbolag, ”royaltyinsamling”. (Exempel: Stim, Live Nation.)
  • Handel. Skivbutik, grossist, distanshandel. (Exempel: Ginza AB.)

Figuren nedan belyser förhållandet, att det på en ”musikskapare” går en person i ”musikindustri”, utöver en mindre andel som arbetar i ”handel”. Är det rimligt? Ja, inte minst i en bransch där rättigheter är så centralt — att sälja och bevaka dem. Visserligen har inga i kategorin ”musikindustri” några jobb om inga låtar eller musikaliska verk finns, men vänd också på det: hur skulle dessa verk spridas och generera försörjning annars?

Diagrammet visar också på skillnaden när det gäller anställda eller enmansföretagare. I kategorin ”musikskapare” finns relativt fler företagare, ungefär hälften. Det är inte förvånande, men belyser att egenföretagandet utgör vardagen för väldigt många.

Screen Shot 2014-03-03 at 10.43.44 PM

Könsfördelning

En annan del av rapporten handlar om könsfördelning. Sex av tio sysselsatta inom musikbranschen som helhet är män. I hela näringslivet är fördelningen 52 procent män och 48 procent kvinnor som är sysselsatta. Könsfördelningen i musikbranschen varierar dock beroende på vilken branschdel vi tittar på.

Inom kategorin musikskapare är fördelningen relativt jämn, 54 procent män mot 46 procent kvinnor. Inom kategorin musikindustri är däremot två tredjedelar, 67 procent, män.

Screen Shot 2014-03-03 at 10.44.09 PMLäs mer

> Läs mer och ladda ner Musiksveriges rapport ”Musikbranschen i siffror 2012″

> Läs mer och ladda ner Volante Researchs rapport om sysselsättning och könsfördelning

 

Screen Shot 2014-03-03 at 10.56.07 PM
  1. […] Kulturekonomi: Förhållandet mellan kreatörer och ”industri” (musikbranschen) […]

  2. By Kulturekonomi | Kulturnäringarna och kulturen on mars 18, 2014 at 18 mars 2014

    […] Förhållandet mellan kreatörer och ”industri” (musikbranschen) […]

Lämna en kommentar

Viss HTML kan användas