Sonen, som just kommit hem från ett år i USA, har fått för sig att han vill läsa ekonomi på universitetet. Det föranleder en del intressanta diskussioner hemma vid köksbordet.
Själv skulle jag ju helst se att han läste något annat. Psykologi. Arkitektur. Statskunskap. Whatever, som han verkar ha begåvning och passion för och som det finns en framtid i. Men ekonomi?
Nu tänker jag inte göra som min egen pappa en gång gjorde och försöka förbjuda honom. Det tjänar inget till. Men däremot tänker jag åtminstone visa honom alternativ och försöka få honom att välja en så bra och bred ekonomutbildning som möjligt.
Det utesluter tyvärr min egen skola. Jag skulle aldrig i livet uppmuntra min son att gå fem år på Handels! Det är en alldeles för snäv utbildning. Kanske kan man gå en treårig kandidat eller en tvåårig master på Handels, men inte fem år! Dessutom tror jag faktiskt inte att han skulle passa in; han är alldeles för intellektuell och ifrågasättande.
Förra veckan besökte vi därför London School of Economics. Deras kandidatutbildningar, där man till exempel kombinerar nationalekonomi med sociologi eller internationella relationer med ekonomisk historia, är imponerande!
På kandidatnivå tror jag nämligen att man ska försöka skaffa sig en så bred grund som möjligt att stå på. Sedan kan man specialisera sig på masternivå.
Dessutom tror jag verkligen på att läsa antingen sin kandidat eller sin master utomlands, och inte stanna fem år i Sverige.
Helst skulle jag förstås se att sonen läste i Tyskland. Där finns de allra bästa utbildningarna; det märker vi inte minst när vi på Handels tar in studenter på masternivå. Tyskarna är överlägset bäst. Men det finns förstås fler alternativ.
Om man vill läsa ekonomi, tror jag alltså på att 1) gå en bred utbildning som integrerar annan samhällsvetenskap och humaniora och 2) om man har möjlighet, läsa antingen sin kandidat eller sin master utomlands.