Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
10 april 2013 under Essä, Noterat | 2 kommentarer

Böcker har sina öden (men bli inte för närsynt)

Tobias Tobias

20130410-231741.jpg

Till konferensen IfBookThen på Moderna Museet i Stockholm gav branschtidningen Svensk Bokhandel ut en bok med en sammanställning av tidigare artiklar.

Jag skrev bokens förord som återpubliceras här.

***

Jag är säker på att du också har märkt det. Du kan gå igenom en tågvagn, kliva på en buss eller resa med ett flygplan och du ser ytterst få som sitter med en bok och läser.

Ännu färre läser böcker på skärmar, oavsett om det är läsplatta, mobil eller surfplatta. Men skärmarna finns där. Det är bara det att de främst används för annat än böcker.

Om någon ändå skulle ses med en bok? Då är det inte osannolikt att boken är på engelska och inköpt via en amerikansk nätbokhandel (eller på pocketbutiken med en tredjedel av utbudet på engelska).

Den svenska bok- och förlagsbranschen står idag inför många och stora utmaningar. Därför är det allvarligt om framtidsdiskussionen stannar vid påståendet att eboken bara är ett nytt format. För vi kan inte bara tala om boken.

De följande sammanställda artiklarna har tidigare varit publicerade i Svensk Bokhandel och visar att branschförändringarna är strukturella. De handlar bland annat om förlagens respektive författarnas roller, om konkurrensen när de anglosaxiska förlagen direktsäljer och därmed hur översättningar hotas, om bibliotekens roll och om de internationella nätjättarna Apple, Amazon och Google.

Ett stycke i en av artiklarna summerar tillståndet:

“Situationen är besvärande, inte minst för att det inte längre räcker att var duktig på klassiska förlagsfrågor. Nu går en stor del av tiden åt till att tänka på helt nya konflikter och frågeställningar.”

Detta stycke är dessutom intressant eftersom det utgår från att den nuvarande situationen skulle vara extra besvärande just eftersom nya konflikter och frågeställningar har dykt upp. Tyvärr är detta perspektiv talande, men det gäller inte bara bok- och förlagsbranschen. Det är inte heller unikt för nuläget.

Att utgå från att branschstrukturer och uppgifter inte förändras är bokstavligt talat livsfarligt. Lösningen handlar om att inte bli för närsynt, utan att lyfta blicken och att våga omdefiniera sig. En av de mest lästa och refererade ekonomiartiklarna heter Marketing Myopia, det vill säga marknadsnärsynthet, och publicerades 1960 i Harvard Business Review.

Författaren Theodore Levitt, senare uppmärksammad för sina tidiga insikter om globaliseringen, stödjer sin argumentation på flera exempel av hur branscher har förändrats. Järnvägsbolagen fick inte problem för att folk inte längre behövde resa, utan för att andra färdsätt började konkurrera, såsom bil eller flyg. De utgick från att de var i järnvägsbranschen, enbart, och inte sysslade med transporter mer generellt.

Ett annat exempel är hur Hollywood var på väg att gå under när teven slog igenom. På samma sätt som med järnvägsbolagen så definierade filmbolagen sin verksamhet snävt. De såg att de arbetade med film och inte underhållning, vilket också föranledde att filmbolagen betraktade teve som ett hot och inte som en möjlighet för att expandera sin verksamhet.

Varje organisation gör givetvis sitt ett eget val att välja inriktning, men annan ekonomisk forskning gör liknelser med evolutionsteorin. En organisation som inte utvecklas – och definierar sin verksamhet brett – kan aldrig dra nytta av tillväxtmöjligheter och får svårt att överleva på sikt.

Men på vissa sätt är argumentationen hoppingivande: det är upp till varje företag att själv skapa sin lycka. Men detta, menar Levitt, bör ske genom att utgå från människors behov i stället för fokus på att sälja sina – befintliga – produkter. Hur ska vi agera på information om att läsförståelsen sjunker drastiskt bland unga?

Hur ska vi vidga vår branschdefinition? Jag blir själv konfunderad när min dotter säger ”film” om en illustrerad barnbok som bara gjorts lite interaktiv för en iPad. (Men visst, karaktärerna rör sig.) Förändringen kan även kännas sorglig: vi är ju många som älskar hantverket med boken – kombinationen av innehåll och format, av ord och papper, av hur omslaget bidrar till att sätta en ton och kan vara ett konstverk i sig. Som bokhandlar- och lärarbarn är jag uppvuxen med väggar klädda med böcker och som tjugoåring började jag samla på förstaupplagor. Vid senaste barnkalaset hemma konstaterade de andra barnen högt: ”Titta, Judith (min dotter) bor i ett bibliotek!” Och då har jag ändå slängt eller ställt undan två tredjedelar av boksamlingen

Frågan om branschdefinition – och branschutvidgning – är komplex och lär leda till olika svar beroende på vad vi gör i den nuvarande branschkedjan.

Tim O’Reilly introducerades som the innovator’s innovator när han inledningstalade vid senaste Tools of Change for Publishing-konferensen i New York. Han manade oss till att gå tillbaka till huvudfrågan: Varför gör vi det vi gör? Själv, berättade han, började han ge ut böcker i början av 1980-talet för att han vill lösa problem och att han tyckte att idéer hade betydelse. Det finns förstås flera kanaler för detta syfte idag. Han sa att om du är en förläggare och bara tänker på böcker så har du nog missat något.

På väggen i mitt småländska barndomshem hade vi en stor plansch med en gammal bok och texten habent sua fata libelli, som min pappa förklarade betyder ”böcker har sina öden”. Det underliggande budskapet är att det är fantastiskt med en boks långa livslängd, spridning och förmåga att påverka människor på djupet.

Nu har jag tagit planschen till Volantes kontor i Gamla stan i Stockholm, även om jag egentligen tror på en omformulering. För vi kan inte bara tala om boken.

***

En annan bok till konferensen var “eBooks & eBucks – money, passion and change”, som är en del Malmöbaserade medieklustret Media Evolutions skriftserie. Några av Media Evolutions medlemmar har också skrivit texter, däribland Anders Mildner. Skriften kan laddas ned gratis som pdf eller e-pub för din läsplatta.

  1. […] Kulturekonomi […]

  2. […] Kulturekonomi […]

Lämna en kommentar

Viss HTML kan användas