Lars Lindkvist är professor i organisation och ledarskap vid Linnéuniversitet i Kalmar och Växjö. I sin forskning har han intresserat sig för ovanliga organisationsformer och under de senaste åren studerat den kulturella och kreativa ekonomin. Lars Lindkvist är tillsammans med Lisbeth Lindeborg redaktör för antologin ”Kulturens kraft för regional utveckling” som nu är aktuell i en omarbetad och utökad engelsk upplaga på Routledge förlag, ”The Value of Arts and Culture for Regional Development. A Scandinavian Perspective”. Tilläggas kan att Kulturekonomis Tobias Nielsén skrivit ett kapitel i boken, om lärdomar från Hultsfredsfestivalens uppgång och fall.
Boken ”Kulturens kraft” kommer snart ut på engelska. Vad kan övriga världen lära sig av Norden när det gäller kultur och regional utveckling?
Bakgrunden till Routledgeboken är att det var aktuellt med en ny upplaga av ”Kulturens kraft” då denna började ta slut. Istället för nytryck bestämde jag och Lisbeth Lindeborg som redaktörer att lägga till en nordisk dimension. Vi ville ha med nordiska författare och skriva på engelska för en internationell publik. Så nu är vi 28 nordiska författare som skriver om 21 olika platser i Norden där kultur har haft betydelse för den regionala utvecklingen. Vi vill också visa att trots de nedskärningar i kulturen som även drabbat Norden står vi oss förhållandevis väl i jämförelse med många andra länder där kulturnedskärningarna varit ännu kraftigare. Något som också lyfts fram i de recensioner vi fått av de som läst boken.
Hur går diskussionen just nu när det gäller kulturens roll för regional utveckling? Den svenska utgåvan, exempelvis, har ju kritiserats för önsketänkande.
Tanken med vår bok är att visa på den kraft som kulturen har men också de problem som finns och som måste övervinnas. Därför redovisas både mer positiva och negativa företeelser som Roskildefestivalen och Hultsfredsfestivalen, både Stavanger och Åbo som Europas kulturhuvudstäder och de förhoppningar som förknippades med detta och svårigheterna med att infria dem. I de förhandsrecensioner vi fått lyfts också detta fram som en av bokens styrkor, att vi vill visa på både problem och möjligheter.
Vad kan vi i Sverige bli bättre på när det gäller dessa frågor?
Genom att lyfta fram värdet av konst och kultur som igångsättare i en process som fortsätter med innovation, design och formgivning. Konsten utgör inspiration för övriga delar som sedan kan koppla tillbaka som ett kommunicerande kärl. Genom konsten öppnas sinnena och kunskapen ökar så att man känner igen en innovation och utvecklar nya verksamheter. Därför måste ökade satsningar göras redan i skolan på mer konst och kultur, fortsätta med mer bildningsverksamhet på högskolor och skatteavdrag för kultursponsring som skulle stärka kultutövarnas levnadsmöjligheter.
Du är professor i organisation och ledarskap och har studerat flera områden. Kan de vanliga modellerna användas också för kultursektorn?
Det finns skillnader, där en sådan är att kulturentreprenörers primära mål inte är ekonomisk vinst utan känslan av oberoende, kreativitet, uppfinningsrikedom och fantasi. Samtidigt finns likheter där det handlar om hushållning med knappa resurser och om hur dessa skapas och fördelas mellan olika påstridiga intressenter. Då jag själv under hela min akademiska karriär jobbat med ovanliga organisationsformer, kooperativ och ägandespridning, ser jag stora likheter med konstnärliga verksamheter. Även här handlar det om att uppnå legitimitet från en tvivlande omgivning, att som ledning hantera spänningsfältet mellan olika intressenter och skapa koalitioner.
Du är också aktuell som författare i boken ”Tillsammans: en fungerande ekonomisk demokrati”. Hur står sig demokratin som styrningsmetod idag?
Bra utom i styrning av företag. Vår boks utgångspunkt är att ställa frågan varför demokrati är eftersträvansvärt vid styrning av komplicerade organisationer av stater och mångmiljonstäder men inte när det gäller företag och producerande organisationer där den gemensamma styrningen mötts med skepsis, vilket lett till att antalet är få. I vår bok vill vi visa på exempel där detta under många år lyckats och där medarbetarna tillsammans framgångsrikt äger och styr sina företag.
***
Sagt om boken:
”The book will be of interest not just to scholars, planners, local government officials and others working in the Nordic countries, but to researchers anywhere in the world who are concerned with evaluating investment in the cultural sector in an urban and regional context.” – David Throsby, professor i kulturekonomi
”This book offers a new understanding of the effects of the arts and culture on the regional and local development. The 28 authors present a comprehensive analysis of festivals, museums, creative industries, etc. They illustrate their issues with a great variety of Scandinavian case studies. In a context of deep economic crisis, they provide an excellent analysis of the way culture can increase social well-being. The book helps evaluating the respective weight of private initiative and public support. The authors do not hesitate to stress the positive impact of culture and its limits. The book is original, insightful and deserves to be read by students, scholars, and practitioners as well.” – Françoise Benhamou, professor i kulturekonomi