Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
26 mars 2013 under Noterat | kommentera

Kultur och attraktiva städer (Kulturting, Jönköping, del 2)

Tobias Tobias

Om vi på Kulturtinget i Jönköpings län började med att prata om ”Kreativa Europa” så fortsatte vi med Sverige och mer konkret kopplingen till samhällsplanering och attraktionskraft.

Först pratar jag. Sedan pratar Rudolf Antoni, utredare och biträdande näringspolitisk chef för Fastighetsägarna.

Jag följde upp Johanna van Antwerpens europeiska perspektiv med att försöka ge en bakgrund till varför och hur vi pratar om kulturella och kreativa näringar. Det blev också en slags blinkning till mitt tidigare föredrag om Kulturskolans betydelse.

I sitt föredrag utgick Antoni bland annat från den rapport han skrivit för Fastighetsägarna, “Kulturen och staden”. I rapporten har ett kulturindex tagits fram över invånarnas kulturvanor i de 34 största svenska städerna. Sedan ställs kulturindexet mot andra variabler som befolkningsökning, andel högutbildade, bostadsrättspris, handelsindex, arbetslöshet, folkmängd och inkomst för att se hur sambandet ser ut dem emellan. Sambandet mellan ett högt kulturindex visar sig vara vara särskilt starkt mellan en hög inflyttning och hög utbildning och ett högt handelsindex.

 

Kommentera
25 mars 2013 under Noterat | 1 kommentar

Kreativa Europa (Kulturting, Jönköping, del 1)

Tobias Tobias

Kreativa Europa nämns ibland. Det är EU-kommissionens idéprogram och förslag på en sammanslagen och utökad budget för kultur- och medieområdet. Det är EU:s kulturavdelning (”DG Culture”) som står bakom det.

Men från ett annat håll pågår olika insatser, nämligen från ”DG Enterprise”, det vill säga näringspolitiskt. De har bland annat satt igång European Creative Industries Alliance.

Jag vet ganska lite om vad som pågår och i ärlighetens namn tycker jag att det varit ganska tyst, men till Kulturtinget i Jönköpings län hade vi lyckats få Johanna van Antwerpen från Amsterdam (jag var själv föreläsare och Volante hade hjälpt till med programmet). Hon är koordinator för European Creative Industries Alliance (ECIA) och det var intressant att få överblick.

Dessutom pratade hon om sitt arbete för Amsterdamregionen. Hon var med och grundade Amsterdam Innovation Motor, började själv men nu är organisationen en hörnsten i Amsterdams utvecklingsarbete.

Nedan inspelning från hennes föredrag från Jönköping. Hon börjar prata ungefär 35 minuter in.

Först ut är författaren Mian Lodalen som är uppväxt i Jönköping. Hennes föredrag är också värt att lyssna till. Mian pratar om hur kultur kan vara så mycket och hennes väg in.

(Tack till Jönköpings läns landsting och V-art.)

Kommentera
21 mars 2013 under Noterat | 3 kommentarer

Kulturskolan bakom USA-ettor

Tobias Tobias

Vem hade kunnat tro att killen längst upp till höger med glasögon sex år senare skulle bli en av världens hetaste låtskrivare med sin första USA-etta? Idag har han varit med och skrivit fler låtar (sex) som toppat USA-listan än både Benny Andersson och Per Gessle.

Det är Johan ”Shellback” Schuster, idag 28 år, på bilden. För några veckor sedan tog han emot Regeringens musikexportpris av handelsministern Ewa Björling. Ur motiveringen: ”Tillsammans med kollegan Max Martin var Shellback trefaldigt nominerad inför 2013 stora Grammy-gala i USA och av den amerikanska musikbranschbibeln Billboard har Shellback rankats som den just nu hetaste musikproducenten i världen.'”

Jag använde Shellback som exempel när jag höll föredrag på en konferens i Malmö om Kulturskolans framtid för några dagar sedan. Kopplingen var naturlig eftersom superproducenten skrevs in på Kommunala Musikskolan i Karlshamn för snart två decennier sedan.

Det roliga var att hans trumlärare — Peter Svensson, eller trum-Peter — satt i publiken. Peter var Shellbacks lärare från årskurs 4 till och med årskurs 3 på det estetiska programmet på gymnasiet. Jag hade pratat med Peter innan när jag gjorde research och hade fått en bakgrund.

Det är en historia om vikten av kulturell infrastruktur och att talanger kommer från hela landet, även om de dras till Stockholm och, i det här fallet, till slut Hollywood. Historien visar också på vikten av dedikation och träning, men också på betydelsen att få tillträde till lärare som kan vägleda samt lokaler.

Det är också ett bevis för hur estetiska gymnasieprogram, studieförbund (läs Jan Gradvall) och musik-/kulturskolan har en stor betydelse — och, utöver att tillföra mycket för människors och samhällets utveckling på olika plan, också bli en oerhört lönsam affär.

Handelsministern igen: ”Intresset för svensk musik och den betydelse som svenska musikframgångar har på den internationella arenan går inte att underskatta. Det är därför särskilt glädjande att idag få dela ut Regeringens musikexportpris till musikskapare som bidrar till att öka både kännedomen och nyfikenheten på Sverige i utlandet.”

Hear, hear.

Johan ”Shellback” Schuster mottagare av Regeringens musikexportpris 2013.


Min väl använda figur: bredd leder till elit. Men oerhört relevant i exemplet Shellback.

Jag jämförde med idrottens organisation. En fråga borde vara hur fler kultur-Zlatan kan få tillträde och kunna utvecklas. Potentialen är gissningsvis enorm.

Kommentera
20 mars 2013 under Samtal | 2 kommentarer

SAMTAL/Gott självförtroende viktigt för internationell framgång i modebranschen

Tobias Tobias


Lisbeth Svengren Holm är professor i Fashion Management vid Textilhögskolan i Borås och har bland annat en bakgrund som forskningsansvarig på Svid. Hon är nu aktuell med två studier om svenka modebranschen; ”Internationell tillväxt i svenska modeföretag” i samarbete med ASFB och kapitlet ”Entreprenörskap och kreativitet i design- och modeföretag” i boken Kreativt kapital.

Är det relevant att tala om ett svenskt modeunder?
Det är en medieterm, antagligen som en följd av talet om det svenska musikundret, och därför att många modeföretag har varit framgångsrika internationellt under 2000-talet. Sverige har inte haft så många stjärnor i den internationella modevärlden och därför uppmärksammas det självklart när det blir nästan som en våg av företag som lyckas internationellt. Att de lyckas är dock resultat av hårt arbete och bra timing snarare än ett under.

Vilka är framgångsfaktorerna för de företag som har lyckats att växa även utanför Sverige?
Framförallt en stark ambition att bli internationell aktör, vilket till stor del beror på att man såg Sverige som en för liten marknad. Har man produkter med hög modegrad, bra kvalitet i ett högre prissegment än det som kedjorna erbjuder är den svenska marknaden mycket liten. Därför har export setts som nödvändig för att växa. Och växa vill man. Samtidigt växte dessa företag även i Sverige, vilket var en positiv överraskning. Det gav också resurser för den fortsatta expansionen utomlands. Dessutom – och lika viktigt – anser de framgångsrika företagen att deras produkter håller för en internationell konkurrens – det finns således ett gott självförtroende. Det är också bra timing för den svenska modedesignen, vilket inte minst utländsk media lyfter fram. Förutom rätt produkter i rätt tid har de svenska företagen en god leveransförmåga, vilket är A och O i en bransch som är oerhört tidsintensiv med korta säsonger för ordinarie försäljning.

Vilka marknader är viktigast för svenska modeföretag?
De nordiska marknaderna är viktiga därför att de är nära och har ungefär samma affärskultur, vilket underlättar. Men även europeiska marknader som Tyskland och Holland är viktiga. Frankrike är viktig därför att det har så hög modestatus och lyckas du där är det inkörsporten till flera andra länder. Inte minst de asiatiska som har sina främsta inköpsresor till Frankrike. Men den marknad som verkar locka mest är USA, och då framförallt New York. Fast USA har många handelshinder som kan vara svåra att forcera.

På vilken sätt har H&M haft betydelse för andra svenska modeföretag?
H&M marknadsför sig inte som svenskt företag, så på det sättet är H&M ingen ban­brytare för svenskt mode bland konsumenter. Samtidigt har H&M:s framgångar gjort branschen uppmärksam på svenskt mode och det kan ha haft betydelse för nya företag när de söker agenter och distributörer. Dessutom, och kanske viktigast, är att många personer som nu driver egna företag har arbetat på H&M och där har haft en mycket bra skola.

Du har följt diskussionen om design från ett flertal perspektiv och under lång tid. Hur står sig designbegreppet idag tycker du?
Inom mode har design alltid haft en självklar roll och det har inte ändrats. Men när det gäller själva designbegreppet har det vidgats och är mer nyanserat idag, inte minst på grund av att intresset för design rent allmänt har ökat. Det står inte bara för den ytliga formen utan även för process och funktion – och som något som skapar mening hos produkter – och det är något som sker i samklang med användarna. Design är inte längre något som bara professionella designer ägnar sig åt. Även konsumenter och användare är mer involverade i designprocessen, ibland till och med organiserat och med hjälp av tillverkaren som tillhandahåller verktyg för detta, till exempel via nätet. Deltagande processer så kallad ”participatory design” blir vanligare och därmed blir även konsumenterna designer – mer eller mindre. Även utvecklingen inom service design har lyft fram designprocessen, det vill säga den kompetens och det synsätt som designer har, i sammanhang som inte var lika vanliga tidigare, till exempel bland tjänsteföretag inom såväl offentlig verksamhet som privata tjänsteföretag.

I ert kapitel i boken ”Kreativt kapital” har ni träffat spännande företag som POC, Zound och Whyred. Vad blir du mest överraskad av?
Det som är slående är hur stark den muntliga diskussionen av vad varumärket står för på en nästan filosofisk och känslomässig nivå samtidigt som produkten står i centrum för varumärket. Alla känner för varumärket och för produkterna. Och det gäller alla oavsett vilken funktion man har. Zound har växt så otroligt snabbt, så det är nog ingen överraskning att man har behövt utveckla organisationen och ta fram fler styrdokument. Men annars är det överraskande lite skriftlig dokumentation. En annan sak som är slående är hur man betonar friheten – att man värnar om den och är rädd att förlora den när man växer.

Ni lyfter fram ledarna eller entreprenörerna ganska mycket och jämför med Steve Jobs passion för produkterna och fokus på kreativitet och perfektion. Samtidigt menar ni att det är ”de ständiga diskussionerna” som driver det kreativa företag framåt. Hur är det egentligen – vad är viktigast?
Ledarna, entreprenörerna, är absolut viktigast därför att utan deras visioner och passion skulle det inte bli företag – och de sätter en nivå för vilka frågor som är viktiga att diskutera. Utan de ständiga diskussionerna och frågorna – och idéerna – från medarbetarna skulle inte heller ledarna utvecklas, vilket skulle vara mycket negativt för företagen.

Kommentera