Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
25 februari 2013 under Noterat | kommentera

Sugar Man och mäktigast

Tobias Tobias

Jag tänkte på artisten Rodriguez när gratistidningen Nöjesguiden i januari listade musikbranschens mäktigaste i Sverige. I sammanställningen till vänster så blir det tydligt hur låtskrivare och artister dominerar listan. Visserligen står dessa för lyskraften, men ibland under en begränsad tid — och mäktigast?

I filmen ”Searching for Sugar Man” så framkommer en annan, vanligare bild. Kreatören må vara den som allting springer ur, källan för att allt runt omkring kan snurra: skivbolag, producenter, skivbutiker (på den tiden), Spotify (nu), konsertbokare, musikjournalister. Men själv tjänade han knappt något medan succén pågick i Sydafrika.

Någonstans måste väl pengarna ha gått, frågar sig Malik Bendjelloul i sin film, och börjar nysta i tråden innan han släpper den, fortfarande lös. Det blir en illustration över hur svag kreatören snarare är och hur skev fördelningen kan bli. I det här fallet extrem åt det hållet.

Jag och andra har pratat om det många gånger, men filmen blir en talande illustration och en påminnelse.

Det är för övrigt fantastiskt att Malik Bendjelloul fick en Oscar natten till idag för bästa dokumentärfilm. Stort grattis!

***

LÄS MER:

Kommentera
21 februari 2013 under Noterat | 1 kommentar

Göra skillnad. Apropå gubblallarna (New York del 2)

Tobias Tobias

Här nedan en bild på det som gjort mig mest irriterad på sistone. Att ställa upp i Melodifestivalen för att sjunga ironiskt om en ”jävla schlager” är ett hån mot de som faktiskt kastar sig ut där och försöker göra något på riktigt.

Visserligen är inte Melodifestivalen arenan för det mest vågade och utmanande — men jämför med 18-årige Amanda Fondell som verkligen försökte sig på något, något unikt, och som floppade tyvärr.

Tommy Körberg är en av Sveriges bästa sångare. Varför inte försöka göra ett avtryck, än en gång? Orkar han inte längre? Att sedan svenska folket sedan röstar fram de här gubblallarna är en annan sak och både obegripligt och beklämmande.

Det har gått en vecka sedan jag lyssnade på Tim O’Reilly i New York. ”The innovator’s innovator” som han presenterades. Han var oerhört inspirerande och avslutade med:

”It’s not about how much money you make, but how much difference you make. 
Work on stuff that matters.”

Det känns som att Körberg och hans grupp, vad den nu heter, befinner sig på längst bort på andra sidan av den skalan som O’Reilly måttade upp. O’Reilly är en av mina förebilder, men han var över huvud taget sevärd för alla som funderar över media och kultur i allmänhet och böcker och bibliotek i synnerhet. Se videon längre ner.

20130221-142648.jpg

 

 

Kommentera
19 februari 2013 under Gäst | kommentera

Gästkrönika/Linda Portnoff: Inspiration och klokskap från By:larm

red red

Linda Portnoff är analysansvarig på Volante och bland annat huvudförfattare till rapporterna om musikbranschen som Volante tagit fram på uppdrag av Musiksverige. I förra veckan besökte hon by:Larm där hon fick träffa idolen och ikonen Kim Gordon.

Jag var på by:Larm i Oslo i fredags och presenterade statistik över musikbranschens intäkter och hade då förmånen att få lyssna till ett 1,5 timmars samtal med Kim Gordon som berättade om konst som inspirerat henne, och frågor som hennes egen konst behandlat. Kim berättade bland annat om sina deltagande observationer av män som tillåts leva ut sina mer feminina sidor via musik, manlig bonding, män som håller på med experimentell musik (med den ironiska betoningen på män som för att markera det absurda i frågan hon ofta fått: ”hur känns det att vara kvinna på noisescenen”).

Under samtalet fick jag också en förklaring som kan hjälpa oss att tolka statistiken vi tagit fram som bland annat visar att musikbranschens intäkter till mer än hälften utgörs av liveintäkter. Hur kommer det sig att vi betalar så mycket pengar för att gå och uppleva musik live? ”People pay to see others believe in themselves”, skrev Kim Gordon på åttiotalet i en artikel i tidskriften Artforum som  refererades under samtalet. Det ögonblicket blev det uppenbart för mig vari kraften ligger.

 

Kommentera
15 februari 2013 under Analys | kommentera

Att tänka globalt (New York del 1)

Tobias Tobias

 

Ser ni Mamma Mia-skylten där nere till höger? Låt mig återkomma till den.

Det må ha varit snöstorm för en vecka sedan, men nu är gatorna torra vid Times Square och den strålande solen lyckas ibland komma i rätt vinkel i förhållande till de höga husen för att nå fram.

På ett hotell bredvid pågår konferensen Tools of Change for Publishing. Det är en konferens riktad mot bokförlag och tar upp aspekter som har att göra med den teknologiska utvecklingen.

Jag pratade i onsdags på konferensen och presenterade vår nya förlagsdel Density som kommer bli ett internationellt förlag med i huvudsak digital distribution Inriktning är forskning i kortformat.

Bakgrunden är hur bokbranschen internationaliseras, men ur en icke-amerikansk och litet förlags synvinkel. Det är ovanligt här. Från ett amerikanskt perspektiv så ser man bara möjligheter med att kunna sälja fler böcker på engelska direkt till utländska läsare, som i Sverige.

Men för ett svenskt förlag som har köpt rättigheterna till en bok och översatt den, är originalutgåvan på engelska ofta den största konkurrenten. Jag känner till exempel när det engelska originalet har sålt mer än tio gånger så mycket som översättningen. Lägre pris (ibland) och tajming (då översättningen kommer mycket snare) är två förklaringar.

Fast varför bara ta emot i denna internationella konkurrens och bara känna av nackdelarna? Jag tror att det är möjligt att även ett svenskt förlag kan konkurrera på den internationella spelplanen, även om det innebär att titlarna är på engelska. Frågan är förstås hur man gör — och under mitt föredrag gick jag igenom både egna och andras lärdomar.

Jag jämförde även med den svenska musikbranschen där internationalisering är ett naturligt inslag. Apropå Mamma Mia-skylten så berättade jag om hur Abba framför allt vidgade horisonten och visade att internationella, stora framgångar var möjliga — för att sedan efterföljas av Roxette och svenska superproducenter som Max Martin, Shellback, Avicii och Swedish House Mafia, och på företagssidan Spotify och X5.

En viktig poäng här att det handlar om självbild och känsla av vad som är möjligt. Här ligger flera svenska kulturella och kreativa näringar bra till i jämförelse med många andra länder.

Internationella framgångar brukar ibland förklaras med att vi är relativt bra på engelska och ligger långt fram när det gäller teknik etc. Men den viktigaste förklaringen är att vi ser sådana framgångar som möjliga, till och med självklara. Och därför ger oss ut.

Kommentera
14 februari 2013 under Noterat | kommentera

Kreativt kapital: Ny antologi om organisation och ledarskap i kulturella och kreativa näringar.

red red

Missa inte denna bok! I mitten av mars släpps antologin “Kreativt kapital – om ledning och organisation i kulturella och kreativa näringar” (ladda ner ett utdrag direkt). Redaktörer för antologin är Lars Strannegård tillsammans med Kulturekonomis Emma Stenström.

Boken tar upp frågor som om man kan bli kreativ på beställning? Kan kreativitet effektiviseras – så att det skapas fler nya idéer, produkter och tjänster på mindre tid och med mindre resurser?

Antologin består av 23 fallstudier av såväl svenska som internationella företag inom arkitektur, design, film, mode, måltid och reklam. Bland de studerade företagen finns svenska modeföretag som Filippa K, Odd Molly och Whyred; krogkoncernen Debaser; globala ”starchitects” som Zaha Hadid och OMA.

Boken utgör en sammanställning av resultaten från de forskningsprojekt om arbetsledning och organisation i ”kreativa företag” som har skett inom ramen för handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar. Syftet med antologin är att inspirera, väcka nyfikenhet och utgöra underlag för policyrelevanta rekommendationer genom att belysa hur ett antal framgångsrika företag arbetar.

I samband med att boken släpps kommer ett seminarium att hållas i Stockholm. Tid och plats för detta kommer inom kort. Det går även redan nu att förhandsbeställa boken. Kontakta olle@8tto.se för mer information och intresseanmälan. Ladda ned ett utdrag ur boken.

 

Kommentera
9 februari 2013 under Gäst | 3 kommentarer

Gästkrönika/Kulturen på den digitala marknaden

red red

Det är lätt att se hur digitaliseringen påverkar affärsmodeller inom olika branscher i kultursektorn. Men hur digitaliseringen påverkar kulturpolitiken och institutionerna behöver diskuteras mer, skriver Max Valentin, vd på Fabel Kommunikation som är med och arrangerar konferensserien Truly Digital.

Datorns och internets födelse har varit viktiga faktorer i den globala ekonomin och en viktig milstolpe för hela världshandelns utveckling. Spreadsheets, eller på svenska kalkylprogram, var bland de första programmen som användes brett för att sköta företagens bokföring och ekonomi. Och IT-jätten IBM var bland de första som utvecklade programmen för en bredare grupp användare redan 1976.

På kulturområdet har den digitala utvecklingen förändrat vårt sätt att konsumera kultur vilket påverkar hur vi distribuerar och finansierar kultur och vice versa. När kulturen nu träder in på den digitala marknaden är det viktigt att känna till hur detta ekosystem ser ut.

Vi ser att värdekedjorna förändras bland annat genom att vägen nu är kortare mellan kreatör till publik och vem som är upphovsperson förändras för den delen också. Från att ha finansierat, producerat och sedan marknadsfört ett verk mot publik suddas nu gränserna ut och det blir allt vanligare att dessa steg sker parallellt. Marknadsföring och finansiering går hand i hand och produktionsprocessen blir mer transparent och deltagarfokuserad.

Nya affärsmodeller växer fram som möter den digitala utvecklingen och utmanar den tidigare värdekedjan. Tjänster som Flattr, iZettle, Crowdculture, Paypal och prenumerationslösningar som Spotify och Netflix drar ner distributionskostnaderna och gör det möjligt för kreatörer att nå konsument och publik direkt på nya sätt. En bok kan gå direkt från författarens dator till din läsplatta och metoder som crowdfunding kopplar också samman finansieringen med marknadsföring och social spridning.

Dessa tjänster och verktyg och den förändrade konsumtionen ställer krav på förändrade arbetssätt och en ny rollfördelning. Aktörer utmanar varandra för att hitta sin rätta plats i det framväxande ekosystemet. Det är lätt att se hur det fundamentalt förändrar förlags-, film- och musikbranschen men hur påverkar det våra institutioner och kulturpolitiken?

Även insamlingsorganisationernas roll påverkas av denna utveckling vilket har lett till en het debatt om upphovsrätt och ersättning av digitalt distribuerad kultur. Insamlingsorganisationerna fyller en viktig roll i att skydda upphovsrättsägare och se till att de får skälig ersättning för sina verk om de spelats, visats, lästs och så vidare. När distributionsmöjligheterna blir fler och rättighetslicenser som Creative commons allt vanligare, hur ser ersättningsmekanikerna ut då?

Ett exempel på försök att möta det nya landskapet var att, under hösten 2011, införa en ”hårddisksavgift” i Sverige som en utökning av den tidigare privatkopieringsavgiften. Dessa administreras och delas ut av Copyswede och motsvarande försök gjordes i filmavtalet i relation till bredbandsbolagen men där gick det inte igenom. I Frankrike och Tyskland går diskussionens vågor höga nu när rättighetsägarna vill införa höga avgifter för sökmotorerna då privatpersoner letar efter skyddat material.

Oavsett vad man tycker så finns det vissa som tjänar på att material distribueras och fyller webbaktörernas sidor med innehåll, men hur gör vi återkopplingen av pengar till de som skapar? Är det tjänsteleverantörer, bredbandsbolag eller hårdvaruproducenter som ska göra det genom beskattning eller ska marknaden hantera det hela? Hur möter vi digitala besök och visningar, vems verk bör belönas och hur vill vi stödja talangutvecklingen?

För att adressera frågorna om kulturlivet i den digitala tidsåldern har vi startat konferensserien Truly Digital – A Nordic Ecosystem for the Arts. På Louisiana utanför Köpenhamn den 1:a mars är det dags för del två i serien och denna gång fokuserar konferensen på nya affärsmodeller och policys i den digitala tidsåldern.

Digitala frågor kommer att vara högt prioriterade på både den Nordiska och Europeiska agendan fram till 2020. I EUs nästa ramprogram länkas strategier för utveckling av de kreativa industrierna till den digitala agendan och Nordiska ministerrådet driver initiativ för att skapa bättre integration mellan de nordiska ländernas digitala marknader.

 

Kommentera
7 februari 2013 under Noterat | 1 kommentar

Turisternas kulturkonsumtion ökar

red red

Igår släppte Tillväxtverket sin årliga rapport över turismens utveckling, siffrorna är från 2011.

Den totala turismkonsumtionen var 264 miljarder kronor 2011 vilket är en ökning med 6,4 procent från året innan och 76 procent sedan 2000. Utländska besökare stod för 98,8 miljarder vilket var en ökning med 9,3 procent från året innan.

När det gäller kultur och rekreation är det en av de mindre utgiftsposterna som turisterna lägger pengar på, drygt fjorton miljarder kronor och en ökning med 3,1 procent mellan 2010 och 2011. Tillväxtverket påpekar dock att kultur och natur är sektorer som bidrar till attraktionskraften och därmed driver resandet och övriga sektorer framåt.

Under Generator i höstas pratade Jan Lundin, vd för RTS (Rese och Turistnäringen i Sverige), om att det finns en stor potential för kulturen att utvecklas inom turismen. Se hans föredrag nedan.

 

Kommentera
7 februari 2013 under Noterat | kommentera

Rådet för kulturella och kreativa näringar presenterar sina förslag

red red

I onsdags presenterade Rådet för kulturella och kreativa näringar en sammanfattande rapport med sina slutsatser. Rådet har haft som uppgift att bistå regeringen i arbetet med handlingsplanen och bidra till en större diskussion kring kultur och kreativitet.

Två saker har förvånat oss när det gäller rapporten, och båda handlar framför allt om kommunikation.

För det första så har vi stött på bilden från flera håll (bland annat från riksdagsledamöter) att Rådets förslag är grundande i slutsatser från handlingsprogrammet, det vill säga vad de 73 miljonerna utmynnat i. Men Rådet har ju haft sin egen process och handlingsprogrammet bestått främst av andra aktiviteter. Inte desto mindre så är det lätt att konstatera att det inte har varit tydligt vem som kommunicerar vad och varför. Eller i alla fall att detta inte nått fram.

Det som Rådet presenterar är tre konkreta rekommendationer eller förslag. Det första förslaget är att stödja initiativ för att införa ett slags superbranschorganisation av samma slag som Teknikföretagen eller Svensk handel.

Det andra förslaget innebär att stödja formandet av ett serviceföretag som kan avlasta KKN‑företagen med administrativa uppgifter. En förebild är Praktikertjänst som fungerar på så sätt för tandläkare och läkare som driver egna praktiker.

Det tredje förslaget är att staten ska stötta instiftandet av ett stort antal priser eller utmärkelser som kan bidra till kvalitetsutveckling.

För det andra så har filmen som Rådet tagit fram en hel del höjda ögonbryn. Det är en 50 minuter lång film med kommentarer och tankar från rådets medlemmar och eftersom the media is the message känns det tyvärr inte som att vi har att göra med det mest kreativa eller framåtsträvande tänkandet. Det är synd och en missad möjlighet då det är kloka personer som deltar och säger kloka saker.

Konkret, några förslag: 1) Dela upp filmen i kortare delar med tydligare rubriker och taggar. Hur många kommer se hela filmen annars? 2) Sprid filmen på en öppen plattform som möjliggör enklare spridning, till exempel Vimeo eller Youtube. 3) Låt filmen i sig vara ett exempel på den kreativitet man talar om och visa upp framgångsexempel. Mer spännande klipp och bilder, inte bara talking heads.

Budgetfråga? Visst, när det gäller hur filmen är gjord, men inte i lika hög grad hur den sprids och kommuniceras.

Ladda ned rapporten direkt och hör en intervju i Sveriges radio med Sven‑Olof Bodenfors, rådets ordförande.

 

Kommentera