Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
18 januari 2013 under Analys | kommentera

Åtta perspektiv på film och nya medier

Tobias Tobias

Är det bara jag som har känslan att filmbranschen — såväl den svenska som internationellt — tittar sig lite villrådigt runt omkring på den teknologiska utvecklingen och inte alltid vet hur man ska förhålla sig. Ibland blir det huvudet i sanden, ibland några trevande försök för sakens skull.

Visserligen ser vi stora innovationer också, men kommer inte de utifrån, från andra håll än traditionella branschaktörer?

Jag är följeforskare för EU-projektet Moving Pictures 2, som drivs av Filmregion Stockholm-Mälardalen, och ett av deras delprojekt handlar just om nya medier. Frågan är förstås hur de ska angripa detta område som har så många olika infallsvinklar. Jag har tidigare varit inne på frågan i samband med rapporten ”Film utanför filmen” (om rapporten och releasen, om seminarium och andra artiklar,

I ett försök att bena ut hur man från filmens perspektiv kan fundera kring nya medier har jag landat i punkterna nedan. Har jag missat något? Andra kommentarer? Resonemanget är förstås basala till viss del, men sådana bitar måste också med, inte minst eftersom inte alla är insatta.

Hur filmen produceras. Nya sätt att filma, utveckla animationer och på övriga sätta ”göra film” har möjliggjorts av teknologisk utveckling. Till exempel har videokameran på mobiltelefonen använts för att filma (även om resultaten främst kan ses som experiment). Mer banbrytande har varit utvecklingen inom animation vilket märks i filmer som ”Sagan om ringen”-trilogin.

Hur en film definieras. Är ”film” detsamma som långfilm? Se till exempel hur Youtube, en av världens största webbsajter, därutöver huserar mängder av videoklipp som gjorts av både professionella och amatörer. I flera fall handlar det dessutom om bearbetningar av befintliga filmer; och det har i flera talats om att en film inte längre är färdig när den släpps utan det är då bearbetningar gjorda i en hybrid- eller remixkultur tar vid (prokonsumtion).

Hur en film bara är en medieform. Karaktärer som skapas på film har sedan länge även tagit sig ur filmen och sålts som leksaker, tshirttryck eller tagit plats i andra medieformer som bok eller datorspel. Det är då vi kan prata om crossmedia. Ett annat ord, myntat av amerikanske professorn Henry Jenkins, är transmedia som syftar på hur en historia som berättas i en film kompletteras av andra, unika berättelser på olika plattformar, men som är sammanflätade.

Hur en film distribueras. Digitaliseringen har medfört möjligheter för nya typer av distribution. Det gäller såväl hur filmer sprids till biografer som nya distributionskanaler (internet). Detta har medfört att fönsterneutralitet lyfts fram, till exempel inom ramen för Filmavtalet där vissa korrigeringar har skett som tar hänsyn till nya distributionssätt (även om biografdistribution fortfarande är huvudspåret; men i nya Filmavtalet står att Sverige ska vara ledande i Europa på nya tekniska plattformar). Till en följd av den teknologiska utvecklingen kan vi idag se filmer på en mängd olika sätt: via mobiltelefonen, via surfplattan, via datorn, utöver traditionella sätt som på biografen eller på teve. Bland hoten märks biografdöd och olaglig nedladdning.

Hur en film diskuteras och rekommenderas. Internet har möjliggjort enorma databaser med information om film, liksom hur människor kan koppla ihop sig genom sociala medier och dela med sig av åsikter och sprida filmklipp.

Hur en film konsumerasDetta hänger ihop med både distribution och diskussion och s.k. prokonsumtion (apropå definition ovan), men det är viktigt att betona mottagarperspektivet.

Hur en film finansieras. Nya medier har dessutom skapat större möjligheter för s.k. crowdsourcing, då en mängd människor genom ofta mindre insatser kan finansiera filmprojekt. I USA märks tjänster som Kickstarter, i Sverige finns inom filmområdet Filmbasen som arbetar med en crowd culture-plattform (och där detta EU-projekt också är involverade).

Hur en film arkiveras. Hur ska filmarvet tas om hand, helst både arkiveras och tillgängliggöras.

***

För filmbranschens aktörer blir det relevant att fundera i termer av inuti eller utåtvänt. Ska man koncentrera sig på sina egna frågor innan det är dags att sitta på möten med IKT-klustret i Kista?

Jag tänker mig att man måste jobba på båda spåren. Utan något som helst utåtvänt perspektiv så kommer man förtvina helt, vilket Theodore Levitt förklarar fint i sin klassiska HBR-artikel om närsynthet (Marketing myopia). Samtidigt måste en organisation i en bransch i strukturomvandling fokusera inåt och inte tro att allting fyller samma funktion som tidigare.

Lämna en kommentar

Viss HTML kan användas