Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
31 januari 2013 under Samtal | 1 kommentar

SAMTAL/Emmaboda satsar mest på kultur

red red

The Glass Factory i Emmaboda är ett gammalt glasbruk som gjorts om till ett upplevelsebaserat interaktivt glasmuseum. Och en av flera satsningar som gör att Emmaboda hamnar i topp när det gäller hur mycket kommunen spenderar på kultur per invånare.* Det framgår i rapporten ”Samhällets utgifter för kultur” som Myndigheten för kulturanalys tagit fram. Görel Abramsson är kultursamordnare i Emmaboda.

Varför är Emmaboda i topp när det gäller hur mycket kommunerna spenderar på kultur per invånare?
Politikerna i kommunen har insett vikten av att satsa på vårt kulturarv och vår kulturverksamhet. För oss är kultur viktigt för den personliga utvecklingen och trivseln, en motor för samhällsutvecklingen. Det är en angeläget för demokratin. Vi satsar därför på kulturverksamhet och bibliotek i alla tätorter inom kommunen. Behovet av att rädda de stora glasskatterna från Kosta, Åfors och Boda glasbruk och att satsa på ett glasmuseum i kommunal regi var ett viktigt strategiskt steg som naturligtvis har krävt vissa resurser, men som vi får tillbaka genom ökad besöksnäring.

Hur märks detta i kommunen?
Den stora satsningen i kommunen är The Glass Factory – glasmuseet i Boda som öppnade sommaren 2011. Kommunen köpte in de stora glassamlingarna från Kosta, Åfors och Boda glasbruk. Det är totalt över 40 000 glasföremål. De renoverade det gamla glasbruket till ett modernt och funktionellt glasmuseum mitt i Glasriket. The Glass Factory är ett upplevelsebaserat interaktivt glasmuseum med basutställning och fyra till fem tillfälliga utställningar parallellt. I samarbete med Design House Stockholm, som finns i samma byggnad, drivs hyttan Vet hut. Det gör att den stora samlingen, utställningar med det allra senaste och en tillverkning i hyttan finns under samma tak.

Det finns också totalt åtta bibliotek i vår förhållandevis lilla kommun; ett huvudbibliotek, ett renodlat skolbibliotek och sex filialbibliotek som är kombinerade folk- och skolbibliotek. Det betyder mycket för att nå ut med verksamheten till hela kommunen. Biblioteken ligger också i topp i landet med antal utlån per invånare, ett bra bevis för att våra satsningar lönar sig.

Kommunen har sett till att vi har resurser som gör att vi kan vara aktiva på många kulturområden. Det är att stötta föreningslivet, vara rådgivande vid planarbete inom kommunen, bland annat angående kulturmiljöers bevarande, satsa på konstinköp, arrangera egna konstutställningar och program kring Vilhelm Moberg med mera.

Kultur i skolan är en mycket stor del av vår verksamhet. Alla skolelever får se två skolbiofilmer per år, oftast lika många teater- eller musikföreställningar och delta i en omfattande skapande skolverksamhet. Kulturskolan byggs successivt ut och ligger i toppranking i landet. Det gör också vår skola i sin helhet.

Vilken betydelse har kulturen i en relativt liten kommun som Emmaboda?
Kulturen är kittet som håller oss människor samman och den har på så vis väldigt stor betydelse. De demokratiska processerna är viktiga att främja och där fyller de många biblioteken en stor funktion. Att vi dessutom kunnat satsa på våra två glasmuseer, främst The Glass Factory men även Kristallmuseet, är viktigt för besöksnäringen. Likaså är det med arbetet utifrån Vilhelm Mobergs författarskap. Såsom många andra små kommuner, har vi behov av fler invånare och då är ett brett kulturutbud förutsättningen för att både kunna behålla våra invånare som att locka nya. Kulturen skapar pulsen i vårt samhälle.

Går det redan nu att säga om samverkansmodellen haft någon effekt på kulturlivet i Emmaboda?
Det är för tidigt att säga. Diskussionerna och de många mötena har inneburit en större kunskap på regional nivå kring vår verksamhet. Men vi kämpar fortfarande för att The Glass Factory ska få status som länsinstitution och på så sätt få ordinarie verksamhetsbidrag från Regionförbundet i Kalmar län.

—-

*Fem i topp (antal spenderade kronor på kultur per invånare):

  1. Emmaboda, 1769 kr
  2. Umeå, 1740 kr
  3. Härnösand, 1709 kr
  4. Vara, 1638 kr
  5. Helsingborg, 1611 kr

 

Kommentera
30 januari 2013 under Noterat | 1 kommentar

Musikbranschen fortsätter växa

red red

Idag presenterar vi rapporten ”Musikbranschen i siffror – Statistik för 2011” som Volante tagit fram i samarbete med Musiksverige och Tillväxtverket.

Rapporten är en uppföljning av föregående års rapport och det går att konstatera att musikbranschen vuxit med fyra procent mellan 2010 och 2011. Omsättningen var totalt 6,3 miljarder kronor år 2011.

Konsertintäkterna är den del som är klart störst och står för 51 procent av de totala intäkterna. Den strömmade musiken, exempelvis via Spotify, är däremot den intäktsdel som ökar snabbast. Ökningen för den strömmade musiken mellan 2010 och 2011 var hela 106 procent.

År 2011 gick också onlineförsäljningen av inspelad musik om den fysiska försäljningen i absoluta tal på den inhemska marknaden. Även på exportmarknaden pekar trenden mot att onlineförsäljningen tar en allt större del av den totala försäljningen.

Läs mer och ladda ned rapporten i sin helhet.

***

Rapportering i media (uppdateras)

 

Kommentera
22 januari 2013 under Noterat | 1 kommentar

Svenska modebranschen omsätter 206 miljarder kronor

red red

206 miljarder kronor, så mycket omsatte den svenska modebranschen 2011. Av dessa miljarder stod exporten för 60 procent och den inhemska marknaden för resterande 40 procent.

Antal anställda inom modebranschen uppgick till nära 50 000 personer (och ännu fler om vi inkluderar egenföretagarna). Det är fler personer än inom livsmedelsindustrin och nästan hälften av antalet anställda inom fordonsindustrin. Drygt 70 procent av de anställda i modebranschen är kvinnor och antalet kvinnor på vd- och styrelseordförandeposterna är högre i modebranschen än i näringslivet som helhet.

Avkastningen på sysselsatt kapital i ett urval av små till medelstora företag var 18 procent under 2011. Bland de allra minsta företagen tror man att exporten de närmsta åren kommer att öka.

Det här är några av de fakta som vi presenterar i rapporten ”Modebranschen i Sverige – Statistik och analys” idag tillsammans med Association of Swedish Fashion Brands och Modeinkubatorn i Borås. Vinnova har finansierat projektet.

****

Rapporten har uppmärksammats på flera håll i media

 

Kommentera
21 januari 2013 under Noterat | kommentera

Unesco tar fram handböcker om mätmetoder

red red

Unescos enhet för statistik, UIS, håller på att ta fram globala riktlinjer för hur det är möjligt att mäta kulturens ekonomiska bidrag. Handböckerna har ett särskilt fokus på länder med stark ekonomisk tillväxt (ex. Kina, Indien och Brasilien) där data ofta är begränsad.

Två handböcker finns nu publicerade. Den första handlar om de kulturella och kreativa näringarna och gör en litteraturöversikt över mätmetoder som använts i olika delar av världen. Den andra handboken fokuserar på kulturellt deltagande. Handboken tar upp mätmetoder för att fånga mer traditionellt deltagande och nya sätt av kulturellt deltagande som digitalisering har inneburit.

Kommentera
18 januari 2013 under Analys | kommentera

Åtta perspektiv på film och nya medier

Tobias Tobias

Är det bara jag som har känslan att filmbranschen — såväl den svenska som internationellt — tittar sig lite villrådigt runt omkring på den teknologiska utvecklingen och inte alltid vet hur man ska förhålla sig. Ibland blir det huvudet i sanden, ibland några trevande försök för sakens skull.

Visserligen ser vi stora innovationer också, men kommer inte de utifrån, från andra håll än traditionella branschaktörer?

Jag är följeforskare för EU-projektet Moving Pictures 2, som drivs av Filmregion Stockholm-Mälardalen, och ett av deras delprojekt handlar just om nya medier. Frågan är förstås hur de ska angripa detta område som har så många olika infallsvinklar. Jag har tidigare varit inne på frågan i samband med rapporten ”Film utanför filmen” (om rapporten och releasen, om seminarium och andra artiklar,

I ett försök att bena ut hur man från filmens perspektiv kan fundera kring nya medier har jag landat i punkterna nedan. Har jag missat något? Andra kommentarer? Resonemanget är förstås basala till viss del, men sådana bitar måste också med, inte minst eftersom inte alla är insatta.

Hur filmen produceras. Nya sätt att filma, utveckla animationer och på övriga sätta ”göra film” har möjliggjorts av teknologisk utveckling. Till exempel har videokameran på mobiltelefonen använts för att filma (även om resultaten främst kan ses som experiment). Mer banbrytande har varit utvecklingen inom animation vilket märks i filmer som ”Sagan om ringen”-trilogin.

Hur en film definieras. Är ”film” detsamma som långfilm? Se till exempel hur Youtube, en av världens största webbsajter, därutöver huserar mängder av videoklipp som gjorts av både professionella och amatörer. I flera fall handlar det dessutom om bearbetningar av befintliga filmer; och det har i flera talats om att en film inte längre är färdig när den släpps utan det är då bearbetningar gjorda i en hybrid- eller remixkultur tar vid (prokonsumtion).

Hur en film bara är en medieform. Karaktärer som skapas på film har sedan länge även tagit sig ur filmen och sålts som leksaker, tshirttryck eller tagit plats i andra medieformer som bok eller datorspel. Det är då vi kan prata om crossmedia. Ett annat ord, myntat av amerikanske professorn Henry Jenkins, är transmedia som syftar på hur en historia som berättas i en film kompletteras av andra, unika berättelser på olika plattformar, men som är sammanflätade.

Hur en film distribueras. Digitaliseringen har medfört möjligheter för nya typer av distribution. Det gäller såväl hur filmer sprids till biografer som nya distributionskanaler (internet). Detta har medfört att fönsterneutralitet lyfts fram, till exempel inom ramen för Filmavtalet där vissa korrigeringar har skett som tar hänsyn till nya distributionssätt (även om biografdistribution fortfarande är huvudspåret; men i nya Filmavtalet står att Sverige ska vara ledande i Europa på nya tekniska plattformar). Till en följd av den teknologiska utvecklingen kan vi idag se filmer på en mängd olika sätt: via mobiltelefonen, via surfplattan, via datorn, utöver traditionella sätt som på biografen eller på teve. Bland hoten märks biografdöd och olaglig nedladdning.

Hur en film diskuteras och rekommenderas. Internet har möjliggjort enorma databaser med information om film, liksom hur människor kan koppla ihop sig genom sociala medier och dela med sig av åsikter och sprida filmklipp.

Hur en film konsumerasDetta hänger ihop med både distribution och diskussion och s.k. prokonsumtion (apropå definition ovan), men det är viktigt att betona mottagarperspektivet.

Hur en film finansieras. Nya medier har dessutom skapat större möjligheter för s.k. crowdsourcing, då en mängd människor genom ofta mindre insatser kan finansiera filmprojekt. I USA märks tjänster som Kickstarter, i Sverige finns inom filmområdet Filmbasen som arbetar med en crowd culture-plattform (och där detta EU-projekt också är involverade).

Hur en film arkiveras. Hur ska filmarvet tas om hand, helst både arkiveras och tillgängliggöras.

***

För filmbranschens aktörer blir det relevant att fundera i termer av inuti eller utåtvänt. Ska man koncentrera sig på sina egna frågor innan det är dags att sitta på möten med IKT-klustret i Kista?

Jag tänker mig att man måste jobba på båda spåren. Utan något som helst utåtvänt perspektiv så kommer man förtvina helt, vilket Theodore Levitt förklarar fint i sin klassiska HBR-artikel om närsynthet (Marketing myopia). Samtidigt måste en organisation i en bransch i strukturomvandling fokusera inåt och inte tro att allting fyller samma funktion som tidigare.

Kommentera
11 januari 2013 under Analys, Noterat | kommentera

Mellanåret 2013 (men gott nytt år ändå)

Tobias Tobias

Det finns några saker som talar för att 2013 blir ett mellanår. Jag tänker framför allt på varselvåg med försiktighet och bantade plånböcker som följd, avvaktan efter politiska insatser och uppladdning inför valår och över huvud taget internationella kriser runt om (USA, Europa).

Apropå avvaktan efter politiska insatser så minns jag ett seminarium som Kreanord kallade till i höstas där vi var en del som pekade på att 2013 riskerade att bli ett mellanår sett till offentliga satsningar.

Regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar var på väg mot sitt slut och ingen fortsättning hade pekats ut. Något som dröjde och dröjde, men aldrig kom. Det föranledde min och Emmas debattartikel om missade möjligheter i slutet av november, och om det senare kom en formulerad fortsättning så kändes det nästan som att den kom tack vare artikeln.

Nu hittar vi några formuleringar här och där, bland annat i regleringsbrevet som ger Tillväxtverket fortsatt uppdrag (men utan budgetstyrka), och Kreanord har fått en fortsättning med svenskt ordförandeskap. Vi vet också att Rådet för kulturella och kreativa näringar överlämnar några förslag till ministrarna i början av februari.

Vissa kanske argumenterar för att det på regional nivå faktiskt pågår en hel del – och det stämmer – men jag slås nog snarare av hur mycket som ändå har avslutats. Det är ganska mycket strukturkapital och erfarenheter hos enstaka personer som riskerar att inte tas tillvara.

Man bör också fråga sig vad en fortsättning är värd. Jag grunnar en del på sådant som vad alla kartläggningar lett till? Vad olika projekt och mötesplatser bidragit med?

Och vad händer med kulturpolitiken? Regionalt en hel del förstås. Eller har arbetet med alla kulturplaner tagit på energin? Jag vet inte, men misstänker att den fart och mobilisering som vi sett de senaste åren inte kan vara för evigt.

På ett nationellt plan tror jag inte vi ska förvänta oss stora nyheter inför valåret 2014. Nuvarande kulturministern har nog genomfört det som hon såg som sina stora frågor — eller vad tror ni?

Nåväl. Detta är offentliga ramar och konstnärer liksom andra typer av entreprenörer på marknader som IT, media och turism gör saker ändå, och aktörer som måste agera för att förändringar i omvärlden helt enkelt omkullkastar förutsättningarna. Förlagsbranschen kommer knappast kunna stå still till exempel, klämd mellan mindre intresse hos unga för böcker och ebokens intåg — men en oerhört spännande utveckling att vara med i.

Vi kan konstatera att om krisen slår igenom så kommer kapitalmarknaderna att bli försiktigare och att en del konsumenter får mindre pengar att röra sig med. Om jag till slut ändå ska vända detta till något positivt är det väl att det är ur kris som det nya, det kreativa, faktiskt föds.

Och om det var något som 2012 lärde oss var väl att det som kan prägla ett år kan vara helt oförutsägbart.

För vem hade kunnat tro att en koreansk musikvideo skulle bli det första klipp på youtube som passerar 1 miljard tittare. Även om det kan låta som kuriosa så säger detta fenomen en hel del om man granskar siffrorna lite mer. För första gången så toppade en koreansk låt USA-listor vilket ju säger en hel del om Asiens större inflytande. Den enorma siffran en miljard (nu 1,1) säger också mycket om internets genomslagskraft. En tredjedel av de som tittat på klippet har dessutom gjort det via smartphones, vilket understryker förflyttningen till mobil kulturkonsumtion.

Så gott nytt år! Utveckling pågår trots allt och visst är det roligt att hänga med.

 

 

Kommentera
10 januari 2013 under Bok | 2 kommentarer

Passionssamhället

Tobias Tobias

image

I den debattantologi som släpps i nästa vecka, ”Framtidsutmaningar: Det nya Sverige”, lanserar jag och Emma våra tankar om passion och innovation. Vi diskuterar kring det passionssamhälle som vi tycker oss se.

Det är tankar som grott i oss ett tag som vi nu äntligen skrivit ner. Det har gått snart två år sedan vi pratade om att vi skulle skriva en bok om ämnet. Vi har pratat tidigare om att skriva böcker ihop utan resultat (det har mest blivit gemensamma rapporter), men vem vet, kanske blir det här gången vi sätter oss ner.

Så här introducerar vi vårt kapitel:

Passion kommer bli allt viktigare både för individen som vill förverkliga sig själv och göra något meningsfullt, och för samhället, som måste hantera det och behöver passionerade människor för att utvecklas på bästa sätt. Hur väl man lyckas hantera passionspotentialen – det vill säga medborgarnas möjligheter att finna och förverkliga sin passion – kommer att bli ett allt större konkurrensmedel för ett land eller en plats.

Notera att vi inte argumenterar för att alla har rätt att få syssla med sin passion. Det finns också utmaningar kring detta. Kan det skapa en ineffektiv stress att man alltid ska syssla med det som gör en passionerad? Vad händer med de jobb som anses mindre attraktiva men som ändå måste göras? Den sistnämnda frågan tangerar diskussionen om det finns utrymme i ekonomin för att enbart syssla med sin passion.

Ändå är det tydligt att när verkliga framsteg sker så härstammar dem utifrån en vilja att åstadkomma något extraordinärt. Och den drivkraften hämtas nästan alltid i en passion för det man vill uppnå eller det man vill göra.

I vår debattartikel för SvD Brännpunkt från november är vi också inne på en ytterligare dimension, nämligen att vi hittar många av de här passionsföretagen inom de kulturella och kreativa näringarna. Genom att förstå företagen i de här branscherna så skapar vi även manualer för den riktning som företagandet tar över huvud taget, det vill säga mot en passionsekonomi.

Kapitlet ”Passion och innovation” kan även köpas separat som e-singel (bland annat via dito). Boken är för övrigt den första på Volantes nya förlag 8tto som har skapats för samarbeten och inriktat mot samhällsfrågor och debatt.

Emma var även inne på det är temat på sitt föredrag på Generator-konferensen i Gävle i november:

Många kapitel i boken ”Framtidsutmaningar” är läsvärda. Helt ärligt så har läsningen av vissa kapitel givit mig en oerhört bra översikt över viktiga utmaningar framåt. Vad gäller kultur så missa förstås inte kapitlet om det nyskapande kulturlivet och samhället av Stina Westerberg, till vardags generaldirektör på Statens musikverk.

Se även Svenska Dagbladets recension (som kom en vecka före utsatt recensionsdatum).

image

 

Kommentera
8 januari 2013 under Noterat | kommentera

Att mäta den kreativa ekonomin

red red

Vi är många som försöker mäta den kreativa ekonomin på olika sätt. I slutet av januari presenteras två nya undersökningar i Sverige: 22 januari presenteras statistik om modebranschen (handelsministern introducerar) och 30 januari statistik om musikbranschen (näringsministern är med). Vi är själva involverade i de här undersökningarna och återkommer. Lägg till den statistikrapport om kulturella och kreativa näringar från i november där vi bland annat jämför mellan några av de mest inflytelserika definitionerna av dessa näringar.

Brittiska Nesta fortsätter också att fundera. De har tagit fram en ny metod för att kartlägga den kreativa ekonomin. Bakgrunden är delvis en kritik mot brittiska kulturdepartementets definition. Nesta menar att den definitionen missar att fånga en del industrier med en hög grad av kreativitet och inkluderar andra industrier som inte kräver en hög kreativitet. Metoden går ut på att mäta den “kreativa intensiteten” inom olika sektorer för att på så sätt göra en mer rättivsande bild av hela den kreativa ekonomin. Metoden är framtagen för att kunna göra internationella jämförelser och kunna anpassas till strukturförändringar i ekonomin. Ladda ned rapporten direkt.

Kommentera