Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
30 november 2012 under Noterat | 1 kommentar

Ministrarna svarar (men tack vare oss)

Tobias Tobias

Idag publicerar näringsminister Annie Lööf och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth en replik på SvD Brännpunkt till min och Emmas debattartikel. Vi skrev om ett snöpligt slut för handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar och generaliserade till behovet av en moderniserad syn på företagande.

De borde egentligen tacka oss.

För utan vår provokation hade vi kanske aldrig fått visionen om en fortsättning uttryckt så här. Jag känner förstås till allt det som nämns i ministrarnas replik, men hur allt hänger samman har sådana som jag bara kunnat tolka och försöka tyda. Någon fortsättningsplan har inte kommunicerats.

Det kanske låter som ett kommunikationsproblem, men är allvarligare än så eftersom det handlar om symboliskt ledarskap. Ett symboliskt ledarskap av den typen som sker när ministrarna — för första gången? — skriver ihop om de här frågorna. Så först nu är fortsättningen skapad, oavsett om den funnits på ett skisspapper eller inte. Jag har inte läst något på papper kring en sammanhållen strategi (och jag tror att jag läser allt som kommuniceras offentligt i frågan).

Men hur mycket är efterhandskonstruktion? En del förstås. Att nämna EU:s idéprogram Kreativa Europa har ingenting med svenska regeringen att göra, som knappast applåderat denna utökning av budgeten. Jag vet att vissa retat sig på detta.

Oavsett är jag nöjd med vad vi åstadkommit: att få höra regeringen peka ut en riktning. Många — inte minst runt om i landet — har undrat och har behövt få bekräftade att vad de ägnat energi och resurser på de senaste åren inte har varit förgäves eller för den delen fel.

Uppdatering: Men som Jenny Nilsson, kreatörslots på Almi Uppsala, konstaterade i en twitter-replik:

Och en sak till. Bara ord räcker förstås inte till. Vissa konkreta frågor behöver faktiskt ytterligare svar.

Kommentera
27 november 2012 under Noterat | 1 kommentar

Missade möjligheter? (Om debattartikeln)

Tobias Tobias

image

Svenska Dagbladet idag, debattsidan Brännpunkt. Hela versionen publiceras dessutom på webben här.

Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar handlar inte bara om några branscher, utan om att modernisera synen på företagande generellt.

Sedan är det en sak för sig att näringsministern inte bättre rundar av den här handlingsplanen genom att åtminstone peka lite visionärt framåt, i stället för att bara säga att nu ska vi går över till ordinarie främjarverksamhet, eller hur det nu var hennes statssekreterare uttryckte sig igår på Generatorkonferensen. Om det är något jag tar med mig från årets Generator är det just detta klumpiga avslut: nej, det blir inget mer.

Men kanske kommer det inte spela så stor roll. Joppe Pihlgren, en av de få som varit på alla Generator-konferenser (ihop med mig och Nicke Lundmark, vem mer?), sa att nu kanske det tvärtom blir så att nu vet man, nu kan man köra vidare ändå på sitt sätt.

Fast några bra delar skulle nog behöva uppmuntran och direktiv. Emma har särskilt pekat på olika utbildningssatsningar.

Kommentera
27 november 2012 under Noterat | kommentera

NY RAPPORT KARTLÄGGER DE KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGARNA

red red

Idag släpper Volante rapporten ”Kulturella och kreativa näringarna 2012 – statistik och jämförelser”, som redogör för utvecklingen av sektorn under de senaste åren. Rapporten och statistiken presenteras också på Generatorkonferensen.

Idag publicerar också Tobias och Emma en debattartikel i Svenska Dagbladet i samband med rapportsläppet. En kortad version finns i den trycka tidningen och en längre version ligger på SvD.se. Läs den här.

***

Ladda hem den fullständiga rapporten här.

Kommentera
23 november 2012 under Samtal | 1 kommentar

SAMTAL/Jan Lundin: Stor potential att samarbeta mer mellan kultur- och besöksnäringen

red red


Jan Lundin har en lång erfarenhet inom resebranschen och är numera vd för Rese- och Turistnäringen i Sverige, RTS. Där arbetar han framför allt med utvecklingsfrågor, bland annat inom ramen för TRIP Turistnäringens Utvecklingscenter. Jan Lundin är en av huvudtalarna på Generatorkonferensen i Gävle på måndag.

Du är vd för RTS som bland annat är ansvariga för Turismens utvecklingscenter. Vilka kommer de viktigaste frågorna att vara för Trip framöver?
Att engagera fler aktörer från olika discipliner i gemensamma utvecklingsprojekt som gynnar företagandet. Att utveckla den gemensamma mötesplatsen TRIP.SE (en väg in för offentliga och privata aktörer) med fler användare, verktyg och forum. Fokus är att utveckla turistföretagandet i Sverige och att driva utvecklingen inom prioriterade områden: tillgänglig infrastruktur, investeringar och entreprenörskap med fokus på att utveckla nya innovationsmodeller, mötesplatser och samarbeten. Under 2013 tar vissa projekt ett nordiskt perspektiv där än fler aktörer kan engageras och bidra till utvecklingen.

På vilket sätt har kulturnäringarna betydelse för turismnäringarna?
Kulturnäringarna har en extremt stor betydelse för utvecklingen och är för oss en del av turistnäringen. Historia, kultur etcetera är några av de mest utmärkande reseanledningarna för våra besökare i Sverige.

Hur kan samarbetet mellan dessa näringar förbättras?
Det finns mycket att göra. Vi kan använda ett gemensamt forum via befintliga trip.se för utbyte av erfarenheter och information. Det är även viktigt att se över möjligheten för gemensamma utvecklingsprojekt, mötesplatser, analyser och rapporter.

Vilka hinder ligger i vägen för att ett sådant samarbete ska lyckas?
Stuprörstänk är boven. Vi kommer inte långt om olika aktörer bevakar sitt eget område istället för att dela erfarenheter och verka för att bygga en gemensam och större marknad.

Kommentera
13 november 2012 under Bok, Noterat | kommentera

Framtidens utmaningar

red red


Så här blir omslaget till boken ”Framtidsutmaningar — det nya Sverige” som släpps i januari. Det är Regeringens framtidskommission som har fått i uppdrag av regeringen att identifiera och analysera de viktigaste utmaningarna för Sverige med perspektiv på 2020 och 2050. Tidigare i höstas intervjuade vi Eva Bergquist, författare till kommissionens första rapport som tog upp kulturens utmaningar.

Vid sidan av rapporter har Framtidskommissionen också tagit fram den här debattantologin som Volante ger ut i januari 2013 — inte helt olik ”Framtiden är nu. Kultursverige 2040″ till form och upplägg.

I denna skriver Kulturekonomis Tobias Nielsén och Emma Stenström om passion och innovation. De introducerar begrepp som passionsekonomin och passionspotential. Även om inte kulturekonomiska frågeställningar nämns explicit så ruvar de i bakgrunden: konstnärer och andra kulturarbetare drivs ju av passion mer än kanske något annat. Å ena sidan blir passion på så sätt en förutsättning för prestationer och arbetsglädje. Å andra sidan så blir det en utmaning att hantera ”passionsjakten”; allt fler söker ju efter vad de brinner för.

I övrigt är det främst Stina Westerberg, Musikverkets generaldirektör, som analyserar konsten och kulturen från ett framtidsperspektiv. Hon betonar konstnärens roll som förändringsagent.

Redaktör för boken är Jesper Strömbäck, huvudsekreterare för Framtidskommissionen och professor i journalistik och politisk kommunikation. De medverkande kommer både från akademin och från näringslivet, bland andra Viveca Ax:son Johnson, Lars Trägårdh och Bo Rothstein.

Kommentera
12 november 2012 under Noterat | 2 kommentarer

Europeisk kulturstatistik

red red


Är det här bokbransch eller porrindustri? Ibland är det svårt med avvägningar, men att till slut ändå välja riktlinjer är att föredra framför att inte göra några mätningar alls. ESSnet publicerade nyligen slutversionen av rapporten om europeisk kulturstatistik. Syftet med rapporten är att ta fram metoder som gör det möjligt att göra jämförelser mellan länderna. Rapporten (550 sidor!) spänner brett över kulturområdet inklusive finansiering, kulturindustrin och dess spill over-effekter, kulturellt deltagande och sociala aspekter.

Arbetet har letts av Eurostat och koordinerats av Luxemburgs kulturdepartement i samarbete med franska och nederländska kulturdepartementen och Tjeckiska och Estländska statistikbyråerna. Ladda ned rapporten direkt [.pdf].

Kommentera
12 november 2012 under Samtal | 1 kommentar

SAMTAL/Giep Hagoort: Kreativa Europa är redan verklighet

red red

Holländske Giep Hagoort är forskare vid Utrecht School of the Arts där han framför allt intresserar sig för entreprenörskap inom de kulturella och kreativa näringarna. Hoogart ledde också arbetet med EU:s grönbok om de kulturella och kreativa näringarna och på onsdag, 14 november, talar han vid konferensen Ka-tziing i Göteborg som bland annat Nätverkstan är med och arrangerar.

Du ledde arbetet med EU:s grönbok om de kulturella och kreativa näringarna. Hur har processen fortsatt efter att grönboken publicerades?
Grönboken från EU-komissionen publicerades under våren 2010. Vår egen forskning för kommissionen om den entreprenöriella dimensinonen hos de kulturella och kreativa näringarna började dock redan 2008. Vår studie fokuserade på en bättre förståelse för kulturella och kreativa företag, särskilt de små och medelstora företagen, och hur de kan stödjas inom EU. Först publicerade vi en litteraturgenomgång där vi förklarade företagens särskilda kännetecken. Det följdes sedan av expertmöten, runda bords-diskussioner och kompletterande kvantitativ forskning.

Vår viktigaste slutsats var att småföretagen utgör 80 procent av det totala antalet av de kulturella och kreativa företagen. En stödjande infrastruktur måste dörför baseras på dessa kännetecken. Grönboken har följt den slutsatsen. Och flera organisationer har understrukit det angreppssättet när de har kommenterat grönboken, och i Europakommissionens förslag, Kreativa Europa 2014, går det att se att den aspekten fortfarande är synlig.

Slutligen har vi (Utrecht School of the Arts-HKU) publicerat den kompletta rapporten om den entreprenöriella dimensionen i december 2010.

Vilka är de ”heta frågorna” som rör de kulturella och kreativa näringarna i EU nu? Kommer KKN fortsätta att ta plats på agendan eller tar andra frågor över?
Då jag samlat in alla möjliga trender, utvecklingar och i nya studier – som vår egen forskningsrapport ”Pioneering Minds Worldwide” – observerar jag tre centrala frågor:

  1. Den dynamiska relationen mellan KKN och andra sektorer. På global, nationell, regional och lokal nivå har nya digitala lab och cross‑over-nätverk skapats, med ett fokus på innovation. I min egen omgivning ser jag ett växande samarbete när det gäller hållbarhetsfrågor, där konstnärer, designers och kulturella entreprenörer spelar en proaktiv roll.
  2. En växande politisk medvetenhet hos regeringar om en mer holistisk ansats när det gäller KKN. Att inte bara de ekonomiska aspekterna är viktiga, utan även social och geografisk samanhållning. Detta samlar nya grupper vid bordet att utarbeta nya aktiviterer uppifrån och ner och nerifrån och upp.
  3. Kreativa städer vill etablera ett europeiskt parnerskap med andra städer för att dela med sig av erfarenheter och kunskap, utbyta kulturella event och skapa ”lärandelab” (”Learning Labs”). Särsklit mellanstora städer är aktiva inom det här området. Vi är akademisk partner till flera europeiska städer som Colchester, Lille, Edinburgh och Hagen som arbetar tillsammans under den gemensamma rubriken Creative Urban Renewal (CURE). Vi har noterat ett ökat intresse för en stödjande urban infrastruktur med hjälp av kreativa näringar.

Med säkerhet kommer en kraftigt sammankopplad kulturell och kreativ sektor vara avgörande för EU och dess medlemsstater under de kommande åren.

Från ditt perspektiv, hur placerar sig Sverige internationellt när det gäller KKN?
Om vi talar om Sverige i ett internationellt sammanhang ser jag olika bilder. I 2011 års upplaga av det globala kreativitetsindexet – som Richard Florida utformat där hänsyn till alla möjliga indikatorer tas – är Sverige i topp och lämnar 81 länder bakom sig, med USA som tvåa och Finland på tredje plats. Jag vill gratulera Sverige till den positionen! Indexet behandlar dock inte forskning om KKN. Efter att ha sett de här siffrorna, har jag fått intrycket av att svenska forskare behöver stärka sin prestation. Jag saknar dem vid konferenser som handlar om entreprenörskap inom KKN. Jag saknade dem också i UNCTAD-rapporten från 2010. Eftersom Sverige placerar sig först i indexet måste de svenska forskarna sitta inne med väldigt intressanta berättelser!

Kommer Kreativa Europa att bli verklighet tror du? Vilka är de potentiella hindren?
Kreativa Europa – idéen, praxisen – och Kreativa Europa 2014 – EU-förslaget – är redan verklighet! Alla europeiska intressenter vill se ett starkt och kreativt Europa inom den globala kreativa ekonomin.

Ändå lider politiker av något som jag kallar för ”Europestress”: å ena sidan ser de Europa som en rik kulturell och kreativ kontinent, men å andra sidan tvekar de inför att skapa en stark politisk konstruktion för ett framtida Europa. Kanske är det EU:s medlemsstater som inte vill finansiera de kreativa ambitionerna inom EU, och det är ett stort hinder. Ett annat hinder är om vi enbart fokuserar på Europa, och glömmer bort att skapa starka nätverk på gräsrotsnivåer och ignorerar kulturella och kreativa ambitioner på dessa grundläggande nivåer.

Men som medlem av den urbana kreativa rörelsen ”City for Utrecht for Cultural Capital of Europé 2018”,  är jag optimitst när det handlar om att hantera dessa hinder.

Kommentera
9 november 2012 under Noterat | kommentera

Nordisk strategi för kultursamarbete

red red

I slutet av oktober samlades de nordiska kulturministrarna i Helsingfors för att bland annat besluta om en ny strategi för det nordiska kultursamarbetet för perioden 2013-2020. Strategin kommer att ha fem fokusområden; Det bärkraftiga, interkulturella, kreativa, unga och digitala  Norden. Den 27 november anordnar ministerrådet en kulturforskningskonferens i Oslo med utgångspunkt i strategins olika områden. Ladda ned strategin direkt [.pdf].

På mötet i Helsingfors diskuterades också hur barn- och ungdomslitteratur kan uppmärksammas bättre och en eventuell gemensam nordisk satsning på kultur och hälsa.

Kommentera