Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
11 oktober 2012 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Sira Jokinen Lisse: Samverkan viktigt för konstnärer i det lokala

red red

Sira Jokinen Lisse är utbildad konstnär från Pratt Institute i New York och har varit verksam runt om i världen. Numer har hon sin bas i Motala där hon driver lokala och internationella kulturprojekt där samarbetet är utgångspunkten, ofta tillsammans med näringsliv och skola. Tidigare i höstas talade hon på Jönköpings kulturting.

Vilken roll spelar konstnären i lokalsamhället?
Jag tror att konstnären har, eller snarare skulle kunna ha en mycket stor betydelse i lokalsamhället. Utmaningen handlar snarare om att det finns en mycket begränsad insikt i den kunskap som konstnären har. För att ge ett exempel skulle konstnärer i mycket större utsträckning kunna ingå i stadsplaneringen redan från start, för att skapa en trygg, vacker och på alla vis attraktiv kommun. I dagsläget finns det ett behov av att göra en kartläggning över vilka kompetenser som finns inom yrkeskategorin konstnär och därefter väldigt konkret kunna beskriva hur dessa kompetenser på ett mycket lättbegripligt sätt skulle kunna ge ett mervärde inom respektive kommunområde. Därvid blir de lättare för potentiella uppdragsgivare att välja att anlita en konstnär istället för exempelvis en lärare, assistent, omvårdspersonal, arkitekt med fler.

Hur ska konstnärer som vill ta en tydligare roll i samhällsbygget gå tillväga?
En av de absolut viktigaste bitarna är nätverk och samverkan mellan konstnärer. Idag saknas det ofta nätverk och återkommande mötesmöjligheter mellan konstnärer, såväl på det lokala som på det regionala planet. Det är alltid en tillgång om det är fler som gemensamt vill driva en fråga, istället för enstaka individer, som då ofta uppfattas som ”enbart besvärliga”.

Enligt mig är en viktig del att lära sig hur en kommun styrs, få insikt i den politiska beslutsprocessen för att därigenom effektivt kunna påverka och driva frågor. Med andra ord, att man har kunskap om vem man ska vända sig till och med vilka frågor och vilka redskap som finns tillgängliga för att kunna få till stånd förändring. För de konstnärer som är beredda att engagera sig som fritidspolitiker, så är detta en av de bästa skolorna för att skaffa sig kunskap i såväl kommunens styrning och inte minst lära känna sina partikamrater/lokalpolitiker för att därigenom kunna påverka ”inifrån”, lobba för att partiet ska kunna uppmärksamma och prioritera vissa frågor och därigenom förhoppningsvis även budgetmässigt satsa extra på vissa områden. Jag tror väldigt mycket på att påverka lokalt, eftersom kommunerna i mångt och mycket har självstyre. Börja i det lilla på lokalt plan och därifrån utvidga till det regionala planet.

Du har arbetat runt om i världen, vad kan vi bli bättre på i Sverige när det gäller kulturområdet?
Ja, jag har arbetat i många länder i världen, men jag måste påpeka att det är inte alltid som jag har arbetat i alla länderna inom kulturbranschen. En skillnad som jag önskar vi i Sverige kunde bli bättre på är nyfikenheten och öppenheten. Förvånansvärt ofta har jag stött på en nyfikenhet inför både vem man är som person, som vad det är man jobbar med. Som ny i ett land har jag genomgående blivit väl bemött och har känt mig välkommen. Det har också funnits en större acceptans för att arbeta gränsöverskridande mellan olika konstarter och inte lika uppdelat i respektive uttrycksform, som jag upplever att det fortfarande är idag i Sverige. Jag upplever att det kan vara svårt, kanske speciellt på mindre orter att få komma med i konstnärsgemenskapen. Det är inte alls den slags öppenhet och nyfikenhet som jag upplevde utomlands, utan till en början mer av att man värnar om sitt och kanske i större utsträckning ser de nya som konkurrenter. Det är nog väldigt svårt för konstnärer som kommer från andra länder, särskilt kulturer som inte är typiskt västerländska, att få en plats i konstvärlden i Sverige.

Men nu bor du i Motala, vad kan mindre kommuner eller städer gör för att behålla konstnärer och kulturarbetare så att inte alla flyttar till någon av de tre stora städerna?
Svaret på frågan är rätt komplext eftersom det finns flera faktorer, såväl på det nationella och regionala planet som påverkar det lokala.

Eftersom respektive kommun/stad i Sverige är unik, så tror jag att det även behövs en kulturstrategi, som är unik för just respektive kommun och stad. Tyvärr så utgår det mesta på nationellt plan när det gäller handlingsplaner, problemställningar och lösningar från Stockholm/storstäder och är egentligen i mycket liten grad relevanta utanför Stockholmsområdet.

Det lokala perspektivet
Jag tror därför att det är oerhört viktigt att man i respektive kommun utformar en kulturstrategi/vision för kommunens kultur, med tydliga mål, handlingsplaner för att uppnå målen, inklusive en realistisk budget.

Första steget i utformandet av en kulturstrategi är att skapa ökad kunskap bland beslutsfattarna, kring kulturens möjligheter och dess värde för medborgarna i respektive kommun. Det handlar om att initiera ett samverkansråd, exempelvis i form av ett kulturpolitiskt nätverk mellan beslutsfattare och professionella kulturskapare. Just det här erfarenhetsutbytet och samtalen är enligt mig nyckeln till förändring. Flertalet politiker har en mycket begränsad kunskap gällande kulturområdet och kulturskaparna i sin tur har en begränsad kunskap i politisk styrning/hur en ”kommun fungerar”. Om man ser till flertalet av de politiska prioriteringar så handlar de genomgående om attraktivitet – det vill säga att fler invånare ska välja att flytta till kommunen, få bukt på arbetslösheten – skapa fler jobb, kvalitativ utbildning – barn och unga klarar de uppnådda målen och läsa vidare på högskola, vård och omsorg av hög kvalité – äldre som är nöjda med den vård som kommunen erbjuder. Inom i stort sätt alla politiska prioriteringsområdena skulle kulturen/kulturskaparna vara en viktig tillgång. Exempelvis kring attraktivitet – att det finns tillgång till såväl professionell kultur som man kan besöka och att det finns exempelvis kulturaktiviteter/kulturskola som ens barn kan delta i kan vara viktiga faktorer som potentiella nya kommuninvånare tittar på vid sitt val av boendeort. Att det finns en vacker och trygg boendemiljö/stadskärna med mer och även i detta sammanhang har konstnärerna och kulturskaparna en viktig roll att spela, med utsmyckningar, medverkan vid stadsplanering med mer.

Det handlar inte om att kulturskaparna ska gå i politikens ledband, för att infria mandatperiodens vallöften, utan det handlar snarare om att beslutsfattarna ska få upp ögonen för kulturens möjligheter och värde inom alla samhällsområden och inte enbart inom det mycket begränsade området kultur. Med en insikt om kulturens värde/potential inom ”alla samhällsområden”, så breddas även området/arbetsfältet för kultur, vilket i sin tur medför kraftigt utökade arbetstillfällen för kulturskaparna.

Regional samverkan
Eftersom enbart ett fåtal mindre kommuner har möjlighet till att både ha en egen konsthall, konsertsal, teatersalong med mer, så tror jag att det är viktigt att man kartlägger det som är unikt på kulturområdet inom respektive kommun, för att vidareutveckla just den unika kulturformen. Låt säga att man bestämmer att det är exempelvis dansen, som är det som man har sin styrka i, så kan det mycket väl bli till navet för regionens dans och man bör heller inte vara rädd för att se utanför länsgränsen för att skapa samarbeten såväl nationellt och internationellt.

Jag tror att det är viktigt för kommunerna i en region att i mycket större utsträckning samarbeta, för att det i regionen som helhet ska finnas tillgång till såväl bredd och udd inom alla kulturuttryck.

Även de befintliga kulturinstitutionerna bör i större uträckning få rollen av hela regionens kulturinstitution, vilket innebär att respektive kulturinstitution, som nästan utan undantag finns i regionens största stad, även bör ha ett samarbete med åtminstone en av regionens mindre orter.  Dessa kulturinstitutioner tillsammans med de unika kulturyttringarna i respektive kommun skulle även kunna vara platsen för regionens fortbildning/experimentell verkstad för de professionella kulturskaparna. Därigenom skulle det i mycket större utsträckning ges fortbildningsmöjligheter för kulturskaparna i sin kommun/i regionen.

Lämna en kommentar

Viss HTML kan användas