Kulturekonomi har fyllt fem år och vi firar imorgon med mingel och seminarium med kulturministern under bokmässan. Kulturekonomi har alltså funnits ungefär lika lång tid som Lena Adelsohn Liljeroth varit minister.
Vi ska sträcka oss ut mot utmaningar framåt – men utgå från att blicka tillbaka. Vad har vi framför allt plockat upp och reflekterat kring under den senaste femårsperioden?
För Kulturekonomis del har vi sedan starten i maj 2007 skrivit 1.180 inlägg. Ungefär 65.000 unika besökare har varit inne på bloggen och sedan början av 2008 besöker omkring 2.500 personer bloggen varje månad.
Premiärinlägget som Tobias skrev den 30 maj 2007 handlade om ett möte med europeiska kulturföretagare hos Nätverkstan i Göteborg. Emmas första inlägg, 1 juni 2007, tog upp vad kulturorganisationer kan tjäna på att se sig som en del av civilsektorn snarare än det offentliga eller kommersiella. Båda inläggen är representativa för vad bloggen många gånger återkommit till, utvecklingen av kulturföretagandet och kulturens finansiering.
Bloggens mest lästa inlägg är samtalet med Katti Hoflin som då jobbade med att dra igång Kulturhusets ungdomsbibliotek, Tiotretton (ett tecken på bibliotekarier är aktiva i sociala medier?). Böcker, eböcker och bokbranschen har varit ett av ämnena som följts närmre under åren.
Bland annat i inlägg om teknikskiften där bokförlag är på väg att bli teknikföretag och böckernas betydelse för Sverigebilden.
En annan av de mer vällästa artiklarna är Tobias inlägg från 2009 “Nu slutar jag med kulturpolitik”, ett blogginlägg som också plockades upp av tidskrifterna Fokus och Konstnären. Trots frustrationen i det inlägget har kulturpolitik varit ett återkommande ämne såväl innan dess som efter.
Några av de viktigare nedslagen inom kultur- och näringslivspolitik rör Handlingsplanen för de kulturella och kreativa näringarna. Ett arbete vi följt noga under åren, se exempelvis samtalen med Anna Hag på Näringsdepartementet och Per-Olof Remmare på Tillväxtverket. Vi har också varit på plats och rapporterat om kulturpolitiken i Almedalen där bland annat musiksektorns ekossystem och filmpolitiken diskuterats.
Ett annat av de mest lästa inläggen är “Fem svar till svenskt näringsliv” som kritiserade Svenskt Näringslivs utspel om att sänka studiestödet till studenter som läser humaniora (Emma svarade SN i en debattartikel i SvD “Korkat utspel om humaniora”). Utbildningsfrågor är också ett ämne som Emma skrivit om vid ett flertal gånger, framför allt om behovet av humaniora på ekonomiutbildningar och tvärsektoriella samarbeten.
Bloggen har också uppmärksammats utanför de närmast intresserade. Både 2009 och 2010 var Kulturekonomi nominerad till stora kulturbloggspriset och 2010 vann vi Kulturbloggens specialpris.
Vi ser nu fram emot de kommande fem åren och att ni fortsätter vara med oss.
// Joakim Sternö, redaktör analysbrevet