Visserligen älskar jag boken, den fysiska, tryckta saken av papper. Som barn till en bokhandlare och en lärare är jag uppvuxen med väggar klädda med böcker och som tjugoåring samlade jag på förstaupplagor. Jag älskar papper, omslag, känslan i en bok.
När jag och min familj flyttade senast så funderade jag på om vi skulle prioritera bokhyllan. Vid förra flytten, 2006, bytte jag musiksystem till datorlösning enbart. Inga skivor framme. Men det blev ändå en stor vägg med böcker. Jag älskar ju det.
Men risken är att bokhyllan kommer få karaktär av ett museum, med ett före och efter 2011. För i höstas gick jag över helt. Sedan dess har jag bara läst böcker på skärm. Valet var medvetet — jag ville på djupet testa med tanke på vårt experimentella arbete på Volante med e-böcker.
Med anledning av våra olika försök och framgångar, bland annat försöken med olika priser på titeln ”Monster”, och kanske alla inlägg här på bloggen, har tidningen Svensk bokhandel gjort en intervju och placerat mig på omslaget.
Nu har jag svårt att gå tillbaka till tryckta böcker. När jag ser andra bära omkring på sådana känns det mest jobbigt och tungt. Okej, jag överdriver lite. Men tidigare idag blev jag småirriterad av att inte kunna köpa boken som jag sökte efter (svenska utgåvan av ”Torsk”) direkt, inte minst eftersom jag vet att jag köpt den tidigare men inte hittar.
Den stora fördelen utöver direktleveransen är att jag hinner läsa mer eftersom jag alltid har med mig boken.
Flera har frågat kring hur jag läser. Jag läser främst på tre skärmar:
– Mobil. En android-lur med stor skärm, som funkar bra upp till en halvtimme, det vill säga på tunnelbanan, i kösituationer och då barnen inte vill somna under nattning.
– Dedikerad läsplatta. Min andra Amazon Kindle och den som jag helst läser på och därför förstavalet hemma eller på resa.
– Mediaplatta. En (ny) iPad som mest tas fram för läsning i mörker då den till skillnad från läsplattan har bakgrundsbelyst skärm.
Jag har testat tre andra läsplattor men föredrar Kindle just nu eftersom deras app möjliggör läsning även på andra enheter smidigt. Synkning sker automatiskt för att hitta där jag senast slutade läsa, oavsett enhet. Svenska titlar köper jag på Dito och konverterar själv till mobi-format via gratisprogrammet Calibre. Inte kanon, främst eftersom jag tappar synkningen, men okej. På mobilen och iPaden kan jag då läsa med dito-appen.
Kanske hade jag valt en annan plattform än Amazon Kindle om jag verkat i USA. Det finns många invändningar mot Amazons dominans och hur företaget utnyttjar den, och troligen hade jag känt mig drabbad av hur Amazon inte verkar för branschens och litteraturens bästa.
Framför allt är arkiveringen inte användarvänlig. Dels hittar man till slut inte bland alla titlar, dels är inlåsningen — det går inte att flytta sina filer till andra system — allt annat än optimal… Men egentligen behöver jag inte ha kvar de här titlarna som jag redan läst. Jag behöver bara kunna söka i dem vid behov. Och helst alla andra böcker också, apropå Spotify för böcker som ju då och då lyfts fram som önskemål. Nya titlar kan jag betala mer för.
Sverige är en marginell marknad för Amazon, men de har köpt Lovefilm och det skulle vara förvånande om de inte vill bygga vidare på sitt herravälde. Det kommer finnas anledning att återkomma i ämnet.
Genombrottet för eboken i Sverige? Jag trodde något skulle ske i höstas då Dito tapetserade storstäderna med reklam och då Zlatan-boken sålde slut och bara fanns i e-format. Men det finns för få prisvänliga och enkelt tillgängliga läsplattor för vardagskonsumenten. Dessutom, bland annat på grund av olösta frågor kring bibliotekens utlåning av e-böcker, känner sig inte förlagen tvungna att driva utvecklingen hårdare.
Under tiden jobbar vi hårdare än någonsin.
Två av mina lässkärmar. Kindlen och iPaden. Men Steve Jobs-biografin läste jag nog mest på mobilen.