Linda Portnoff, Volante, gästbloggar om forskningen som hon presenterade på eventet Almost Famous Deluxe, som arrangerades av SMFF i samarbete med Musiksverige.
För nästan ett decennium sedan började jag forska om musikbranschen, och den 29:e april var jag inbjuden till Almost Famous-eventet för att berätta om min avhandling som lades fram på Handelshögskolan 2008. Den handlar om styrning av kulturellt och finansiellt värdeskapande i ett nätverk av aktörer inom musikindustrin.
Ok, mycket har förändrats, men samtidigt är det en hel del som består. Lusten till musikkonsumtion, till exempel att uppleva musik i ett socialt sammanhang tillsammans med andra. På väg till musikbranschföresläsningen ringlar sig kön lång utanför Kafé 44 redan klockan halv fem på eftermiddagen.
Utanför Kafé 44 innan The Hives spelning.
Oavsett de senaste årens teknik- och strukturförändringar, så består också någonstans utmaningen att inom ekonomiska ramar och under finansiella krav förmå skapa kulturella värden i form av kvalitativ musik. De värdeskapande processerna i musikbranschen sträcker sig utanför enskilda företags legala och finansiella gränser. Värden skapas i relationer mellan företag, enskilda individer, band/grupper, organisationer och konsumenter. Sammanhanget för styrningen blir mer komplext eftersom det involverar många ömsesidiga beroenden. Och de värden som skapas genererar i slutändan flera olika typer av intäkter; konsertintäkter som i fallet ovan, intäkter från inspelad musik (som min avhandling fokuserar på), och slutligen upphovsrättsliga intäkter.
Traditionella metoder och modeller för ekonomistyrning har ett starkt fokus på kostnadseffektivitet och rationaliseringar, men som vi vet har musikaliska framgångar ganska lite att göra med kostnadsstyrning; desto mer att göra med hur intäkter skapas i gemenskap med konsumenter, fans, recensenter, radio med flera.
Man kan se det som att två typer av värden inryms i musiken – användarvärden och utbytesvärden (för den intellektuellt nyfikna, kolla in ursprungstankarna i Das Kapital). Användarvärdet har att göra med hur musiken upplevs och vilka behov den fyller; tycker konsumenterna att den är bra? Tycker skaparna att den är meningsfull? Och utbytesvärdet har att göra med växelkursen mellan konsten och pengarna; vilken är betalningsviljan för musik i dess många olika former och paketeringar? Framtidens frågeställningar för musikbranschen kommer att handla om hur utbytesvärden kan knytas till nya former av användarvärden. Jag tror också att vi kommer se nya finansieringsformer för musikproduktion, men det är ett kapitel för sig. Återkommer om det.
Forskaren Daniel Johansson som snart lägger fram sin avhandling om det nya musikindustriella systemet, och som också deltog i Amloust Famous Deluxe, hade spännande tankar kring nya betalningsmodeller inriktade mot användarvärden snarare än exemplarframställning. Och Thomas Florén som disputerade 2010 på avhandlingen ”Talangfabriken” vid Stockholms Universitet om kunskap, kreativitet och kompetens i musikindustrin uppmanade åhörarna att försöka se bortom föreställningarna att konst och kommers alltid står i rakt motsatsförhållande till varandra.
Se en film från kvällen här.
Live on stage
//Linda Portnoff