Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
26 april 2012 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Debora Voges: Vi testar hur en inkubator för KKN kan fungera

red red

Debora Voges arbetar som projektledare för the Creative Plot, en plattform i Lund som utvecklar och stödjer de kulturella och kreativa näringarna. Innan hon flyttade till Sverige arbetade hon i över åtta år inom kultursektorn i Storbritannien med frågor som rör policy, planering och företagsstrategi på Tate Gallery och brittiska filminstitutet.

Vad är the Creative Plot?
The Creative Plot är en plattform, ett paraplyprojekt, ett initiativ, en idéfabrik, och en inkubator bland annat. Det startade som ett gemensamt initiativ förra året av kulturavdelningen och avdelningen för ekonomisk utveckling på Lunds kommun. Det är en motor för att skapa nya sätt att arbeta, samarbeta och dela med sig av kunskap och erfarenhet mellan kulturella och kreativa näringar, akademi och företag.

Ett av våra huvudsyften är att stödja idé- och företagsutvecklingen inom de kulturella och kreativa näringarna. ”The Creative Plot på Ideon Innovation”, vårt flaggskeppsprojekt inom detta område, är en inkubator för KKN-företag. Projektet är ett partnerskap mellan The Creative Plot och Ideon Innovation, en etablerad inkubator i Skåne, och det har fått finansiering av Tillväxtverket, EU och Region Skåne. Det är ett pilotprojekt som kommer pågå i ungefär 18 månader och stödja fem stycken nystartade företag från den kreativa sektorn i deras proccess att ta sina idéer och utveckla dem till hållbara företag.

Varför behövs det en särskild inkubator riktad mot KKN-företag?
Det är en väldigt bra fråga och vi är inte riktigt säkra på svaret ännu. Det är precis det som det här pilotprojektet handlar om, att hitta svaret på denna fråga. Vi testar i vilken utsträckning det är möjligt att utnyttja den infrastruktur och process som nu används på Ideon Innovation för att stödja företag inom de kulturella och kreativa näringarna. Hur mycket av det är relevant? I vilken utsträckning måste det anpassas för KKN-företag? Det är några av frågorna vi arbetar med. Vi kollar i detalj på varje steg i processen, från rekrytering och utgallring av kandidater, urval och framgångskriterier, inkubatorprocessen själv, den typ av råd och expertkunskap som behövs, men också mindre detaljer som språket vi använder, hur våra formulär och informationsmaterial är utformade etc.

Det är också därför forskare följer projektet och varför resultatet kommer att utvärderas. I slutet av projektet kommer en rapport tas fram som beskriver de bästa rekommendationerna som vi kommer dela med andra.

Vilka krav ställer ni på företag som deltar?
Det är en av de första frågorna som vi har diskuterat länge i projektgruppen. Ett resultat av dessa diskussioner som ägde rum när vi utformade vår utgallrings- och rekryteringsprocess är att vi upptäckte att vi inte kunde använda samma sorts kriterier som används av Ideon Innovation. Vår utgallringsprocess sker i två separata steg. I den första ser vi till mognad i affärsidén, hur väl den passar in i KKN-sektorn och vilket värde som inkubatorn kan bidra med för företaget. Utvalda kandidater bjuds sedan in att presentera deras företagsidé för en panel och att delta i aktiviteter inom inkubatorn. Vid detta andra steg är vi mycket mer specifika och vi letar efter originalitet i affärsidén och dess skalbarhet och vinstpotential. Utöver detta, och i förhållande till företagets team, ser vi också till hur pass motiverade och beslutsamma de är, deras erfarenhet och kunskap, ”coachability”, och deras engagemang i att delta i inkubatorns större sammanhang. När det handlar om vinstmöjlighet och skalbarhet har vi krav men också en förståelse för att det finns delar inom KKN-sektorn som gör att de är begränsade till den svenska/skandinaviska marknaden.

Vilka är era mål?
Det finns ett åtagande från Lunds kommun att fortsätta stödja The Creative Plot. För inkubatorn kommer resultatet av pilotprojektet avgöra hur arbetet kommer fortsätta. Det faktum att vi under bara några veckor kontaktades av över tjugo potentiella kandidater för de fem tillgängliga platserna vid inkubatorn är bevis på att det finns ett behov av detta. Vi är därför fast beslutsamma att stödja att dessa personer utvecklar sina företag, men i vilken form vi kommer göra detta i framtiden är beroende av resultatet av pilotprojektet och den utvärdering vi gör.

Kommentera
20 april 2012 under Noterat | 2 kommentarer

Det här är originalet

Tobias Tobias

image

Fanbild är kanske att ta i. Men David Throsby, till vänster, är kulturekonomiforskaren som vi så ofta refererar till.

Inte minst hans modell med cirklar, concentric circles model.* Throsby har publicerat oerhört mycket under fem decennier och formulerar sig klokt och tydligt. Idag har det varit seminarium om kulturens värde på Handelshögskolan i Göteborg och Throsby var en av talarna. Övriga var Bruno Frey, Trine Bille och John Armbrecht

Jag frågade honom efteråt kring något som jag grunnar på. Vad händer efter det starka fokus på kulturekonomi och kulturella och kreativa näringar som vi sett de senaste 10-15 åren?

En mer realistisk diskussion med rimliga förväntningar, var Throsbys gissning, som även innefattar det globala perspektivet. Till Göteborg hade han kommit via resor i Afrika och Asien. Han är annars baserad i Australien.

Jag lyfte frågan om det inte finns en risk för minskat intresse för kultur från politiker — och därmed minskade kulturbudgetar — om de upplever att kulturen inte bidragit ekonomiskt så som de hade trott (regional utveckling, tillväxtbranscher, attraktionskraft, turism etc), på grund av orealistiskt höga förväntningar.

Men David Throsby var positiv. Det gladde mig.

*Det ska sägas att han inte var först med att tänka i form av cirklar. Den är så intuitiv att alla som sysslar med kulturekonomi landar i de här tankarna. Jämför min solsystemsmodell som kom till innan jag läst Throsby.

Kommentera
13 april 2012 under Noterat | kommentera

De mest absurda kopiorna

Emma Emma

Vi tillbringar påsken i Istanbul. Jag känner mig rätt hemma. Det är precis som i fakulteten på Handels: bara män överallt.

Veckans mest absurda hittar vi på Grand Bazaar. Kopior av Tom’s. Vem köper kopior av Tom’s??? Hur tänker man då???

Hela idén med Tom’s är ju att företaget för varje par skor man köper, skänker ett par skor till ett barn som behöver dem. Det är därför man köper Tom’s.

Men hur tänker man när man köper ett par kopior? Att det ska se ut som om man är en god människa, fast man i själva verket inte är det?

Att idealen har svängt från karaktär och etik till utseende och estetik är uppenbart – och tråkigt.

Kommentera
10 april 2012 under Analys, Noterat | 3 kommentarer

Jag läser på tre skärmar

Tobias Tobias

image
image

Visserligen älskar jag boken, den fysiska, tryckta saken av papper. Som barn till en bokhandlare och en lärare är jag uppvuxen med väggar klädda med böcker och som tjugoåring samlade jag på förstaupplagor. Jag älskar papper, omslag, känslan i en bok.

När jag och min familj flyttade senast så funderade jag på om vi skulle prioritera bokhyllan. Vid förra flytten, 2006, bytte jag musiksystem till datorlösning enbart. Inga skivor framme. Men det blev ändå en stor vägg med böcker. Jag älskar ju det.

Men risken är att bokhyllan kommer få karaktär av ett museum, med ett före och efter 2011. För i höstas gick jag över helt. Sedan dess har jag bara läst böcker på skärm. Valet var medvetet — jag ville på djupet testa med tanke på vårt experimentella arbete på Volante med e-böcker.

Med anledning av våra olika försök och framgångar, bland annat försöken med olika priser på titeln ”Monster”, och kanske alla inlägg här på bloggen, har tidningen Svensk bokhandel gjort en intervju och placerat mig på omslaget.

Nu har jag svårt att gå tillbaka till tryckta böcker. När jag ser andra bära omkring på sådana känns det mest jobbigt och tungt. Okej, jag överdriver lite. Men tidigare idag blev jag småirriterad av att inte kunna köpa boken som jag sökte efter (svenska utgåvan av ”Torsk”) direkt, inte minst eftersom jag vet att jag köpt den tidigare men inte hittar.

Den stora fördelen utöver direktleveransen är att jag hinner läsa mer eftersom jag alltid har med mig boken.

Flera har frågat kring hur jag läser. Jag läser främst på tre skärmar:

– Mobil. En android-lur med stor skärm, som funkar bra upp till en halvtimme, det vill säga på tunnelbanan, i kösituationer och då barnen inte vill somna under nattning.
– Dedikerad läsplatta. Min andra Amazon Kindle och den som jag helst läser på och därför förstavalet hemma eller på resa.
– Mediaplatta. En (ny) iPad som mest tas fram för läsning i mörker då den till skillnad från läsplattan har bakgrundsbelyst skärm.

Jag har testat tre andra läsplattor men föredrar Kindle just nu eftersom deras app möjliggör läsning även på andra enheter smidigt. Synkning sker automatiskt för att hitta där jag senast slutade läsa, oavsett enhet. Svenska titlar köper jag på Dito och konverterar själv till mobi-format via gratisprogrammet Calibre. Inte kanon, främst eftersom jag tappar synkningen, men okej. På mobilen och iPaden kan jag då läsa med dito-appen.

Kanske hade jag valt en annan plattform än Amazon Kindle om jag verkat i USA. Det finns många invändningar mot Amazons dominans och hur företaget utnyttjar den, och troligen hade jag känt mig drabbad av hur Amazon inte verkar för branschens och litteraturens bästa.

Framför allt är arkiveringen inte användarvänlig. Dels hittar man till slut inte bland alla titlar, dels är inlåsningen — det går inte att flytta sina filer till andra system — allt annat än optimal… Men egentligen behöver jag inte ha kvar de här titlarna som jag redan läst. Jag behöver bara kunna söka i dem vid behov. Och helst alla andra böcker också, apropå Spotify för böcker som ju då och då lyfts fram som önskemål. Nya titlar kan jag betala mer för.

Sverige är en marginell marknad för Amazon, men de har köpt Lovefilm och det skulle vara förvånande om de inte vill bygga vidare på sitt herravälde. Det kommer finnas anledning att återkomma i ämnet.

Genombrottet för eboken i Sverige? Jag trodde något skulle ske i höstas då Dito tapetserade storstäderna med reklam och då Zlatan-boken sålde slut och bara fanns i e-format. Men det finns för få prisvänliga och enkelt tillgängliga läsplattor för vardagskonsumenten. Dessutom, bland annat på grund av olösta frågor kring bibliotekens utlåning av e-böcker, känner sig inte förlagen tvungna att driva utvecklingen hårdare.

Under tiden jobbar vi hårdare än någonsin.

image

Två av mina lässkärmar. Kindlen och iPaden. Men Steve Jobs-biografin läste jag nog mest på mobilen.

Kommentera
5 april 2012 under Analys, Noterat | kommentera

Gäst/Almost Famous Deluxe

red red

Linda Portnoff, Volante, gästbloggar om forskningen som hon presenterade på eventet Almost Famous Deluxe, som arrangerades av SMFF i samarbete med Musiksverige.

För nästan ett decennium sedan började jag forska om musikbranschen, och den 29:e april var jag inbjuden till Almost Famous-eventet för att berätta om min avhandling som lades fram på Handelshögskolan 2008. Den handlar om styrning av kulturellt och finansiellt värdeskapande i ett nätverk av aktörer inom musikindustrin.

Ok, mycket har förändrats, men samtidigt är det en hel del som består.  Lusten till musikkonsumtion, till exempel att uppleva musik i ett socialt sammanhang tillsammans med andra. På väg till musikbranschföresläsningen ringlar sig kön lång utanför Kafé 44 redan klockan halv fem på eftermiddagen.

Utanför Kafé 44 innan The Hives spelning.

Oavsett de senaste årens teknik- och strukturförändringar, så består också någonstans utmaningen att inom ekonomiska ramar och under finansiella krav förmå skapa kulturella värden i form av kvalitativ musik. De värdeskapande processerna i musikbranschen sträcker sig utanför enskilda företags legala och finansiella gränser. Värden skapas i relationer mellan företag, enskilda individer, band/grupper, organisationer och konsumenter. Sammanhanget för styrningen blir mer komplext eftersom det involverar många ömsesidiga beroenden. Och de värden som skapas genererar i slutändan flera olika typer av intäkter; konsertintäkter som i fallet ovan, intäkter från inspelad musik (som min avhandling fokuserar på), och slutligen upphovsrättsliga intäkter.

Traditionella metoder och modeller för ekonomistyrning har ett starkt fokus på kostnadseffektivitet och rationaliseringar, men som vi vet har musikaliska framgångar ganska lite att göra med kostnadsstyrning; desto mer att göra med hur intäkter skapas i gemenskap med konsumenter, fans, recensenter, radio med flera.

Man kan se det som att två typer av värden inryms i musiken – användarvärden och utbytesvärden (för den intellektuellt nyfikna, kolla in ursprungstankarna i Das Kapital). Användarvärdet har att göra med hur musiken upplevs och vilka behov den fyller; tycker konsumenterna att den är bra? Tycker skaparna att den är meningsfull? Och utbytesvärdet har att göra med växelkursen mellan konsten och pengarna; vilken är betalningsviljan för musik i dess många olika former och paketeringar? Framtidens frågeställningar för musikbranschen kommer att handla om hur utbytesvärden kan knytas till nya former av användarvärden. Jag tror också att vi kommer se nya finansieringsformer för musikproduktion, men det är ett kapitel för sig. Återkommer om det.

Forskaren Daniel Johansson som snart lägger fram sin avhandling om det nya musikindustriella systemet, och som också deltog i Amloust Famous Deluxe, hade spännande tankar kring nya betalningsmodeller inriktade mot användarvärden snarare än exemplarframställning. Och Thomas Florén som disputerade 2010 på avhandlingen ”Talangfabriken” vid Stockholms Universitet om kunskap, kreativitet och kompetens i musikindustrin uppmanade åhörarna att försöka se bortom föreställningarna att konst och kommers alltid står i rakt motsatsförhållande till varandra.

Se en film från kvällen här.

Live on stage

//Linda Portnoff

Kommentera
4 april 2012 under Noterat | kommentera

Intellektuella företag & det stängda Sverige

Emma Emma

I måndags var det dags för nästa fallstudie, Zaha Hadid Architects i London. De var otroligt generösa och vi fick massvis av tid med olika chefer på företaget, bland annat Zahas parhäst, Patrick Schumacher, som visade sig vara en stor ideolog och hade massvis av tankar om organisationer generellt. Vi hamnade till exempel i en lång diskussion om ”parametricism”, som han menar följer dekonstruktivismen.

Jag skulle vilja påstå att det är rätt typiskt för flera av de framgångsrika arkitektkontor som vi intervjuat. De sysslar inte enbart med arkitektur, utan också i allra högsta grad med ett slags intellektuell produktion. Hos Zaha Hadid förklarade man det med vikten av ett ständigt växelspel mellan det intuitiva och det intellektuella, mellan att göra och reflektera, mellan estetik och ideologi. Det har jag inte sett så mycket om i litteraturen om kulturella och kreativa näringar, men det är något vi kommer att skriva om.

Likaså kommer vi förstås att behandla synen på internationalisering. Ju fler vi intervjuar, desto tydligare blir skillnaderna. Zaha Hadid Architects såg, precis som de flesta andra av våra utländska fallstudier, hela världen som sin marknad. Att arbeta i olika länder var ett sätt att sprida riskerna och nå volym. Sverige undvek man däremot, eftersom Sverige upplevdes så stängt. Det är ju, minst sagt, tråkigt.

Kommentera