Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
25 februari 2012 under Inblick | kommentera

Kulturentreprenörskap i utbildningar

Emma Emma

Det har varit en intensiv vecka på utbildningsfronten. På Handelshögskolan i Stockholm var det avrapportering av det årliga samarbetet med Dans- och Cirkushögskolan.

Ett fyrtiotal handelsstudenter har under fem veckor gått en kurs i entreprenörskap och kommunikation tillsammans med tio cirkusartister – och i onsdags var det dags för handelsstudenterna att presentera sina analyser av hur cirkusartisterna kunde utveckla sina företag. För att riktigt röra till det, tog jag dessutom med mina konstfackstudenter dit. Det blev en härlig blandning av ekonomer, cirkusartister, konstnärer och formgivare i salen.

(Precis som det ska vara i ett samhälle där det inte längre funkar att arbeta i stuprör och silos…. även om utbildningssystemet gör sitt bästa för att hålla kvar oss i det tänkandet. Ska man arbeta gränsöverskridande, över disciplinerna, krävs en massa eget initiativ och en vilja att gå utanför ramarna. Några naturliga mötesplatser finns inte. Det är helt galet!)

Som alltid var det intressant att se handelsstudenternas analyser och annorlunda arbetssätt. De flesta tog – rätt förutsägbart – ett utifrån-och-in-perspektiv på artisternas verksamhet; analyserade styrkor och svagheter samt marknadspotentialen och gav med hjälp av det strategiska råd. Nästan alla använde dessutom exakt samma modeller. Det är rätt typiskt Handels.

Någon grupp stack ut genom att tydligt koppla artistens vision till det strategiska arbetet, vilket jag tror är viktigt att göra. Då blir det mer av ett inifrån-och-ut-perspektiv, och allt det där – i artisternas ögon – tråkiga arbetet med budgetar och prissättning och marknadsanalyser och sådant där, blir mer meningsfullt.

De flesta artister var dock nöjda efteråt, och likaså tyckte konstfackstudenterna att de fått flera användbara redskap med sig. Säga vad man vill, men det finns förstås ett behov av att strukturera upp och tänka igenom affärsmodeller och annat när man ska driva företag – och där har handelsstudenterna utan tvekan mycket att bidra med!

Samtidigt som man inte får glömma att lärandet går lika mycket åt andra hållet. När man ser den ena nästan identiska presentationen efter den andra; när man märker hur nästan alla tar ett utifrån-och- in-perspektiv och själva inte är ett dugg personliga, då inser man att det också behövs dem som lär ekonomer entreprenörskap – och de kommer antagligen från konstnärligt håll!

Vi behöver nämligen ha in mer kreativitet, mer risktagande, mer osäkerhet; vi behöver förstå mer om kommunikation; vi behöver våga ställa existentiella frågor, ta med oss själva och hitta våra egna drivkrafter i ekonomsammanhang.

Att studenter på konstnärliga utbildningar kan ha nytta av att lära sig entreprenörskap har ju alla politiker förstått; men vem driver det motsatta?

(Till politikernas försvar ska jag kanske lägga till att kulturministern faktiskt ville äta lunch med oss och prata om just det här, efter att vi hade gjort en dragning av samarbetet mellan Handels och DOCH inför hovet, halva regeringen och en massa andra innan jul… Jag har bara inte hunnit.)

Lika tydligt blir det i den kurs jag just nu ger på Konstfack, en masterkurs med namnet ”Cultural Entrepreneurship & The Business of Culture”. Vi har bara hållit på en vecka, men jag ser redan hur annorlunda det är jämfört med på Handels.

Medan vi på ekonomutbildningar alltid stannar i det som är, drar konstfackstudenterna iväg in i framtiden. I går hade till exempel studenterna förberett dragningar av några av de – i mina ögon – viktigaste teoretikerna och tankarna på det kulturekonomiska fältet: Pierre Bourdieu, Angela McRobbie, Eve Chiapello & Luc Boltanski, Andreas Reckwitz, kritiken mot kulturella & kreativa näringar samt idén om konstnären som entreprenör från Joseph Schumpeter och framåt.

De gjorde det jättebra, men det intressanta var att de direkt hamnade i frågan om vad som är alternativet. Om något inte är bra, vad gör vi då? Kan vi hitta andra sätt att arbeta? Vad är nästa steg? Och så vidare.

Jag tycker att det är så intressant – och så roligt. Det är så fundamentalt olika mot hur det är att undervisa på Handels.

Jag älskar visserligen mina handelsstudenter lika mycket. Just nu har jag två absolut fantastiska klasser, som det är en ära att få möta och undervisa (även om det alltid känns som om de undervisar mig istället för tvärtom – de är så otroligt smarta!). De är snabba, analytiska och briljanta – men de är mycket mer inriktade på status quo jämfört med konstfackstudenterna. Vad tror ni om framtiden, frågar jag, och får inget svar.

Är det inte intressant? Själv tror jag väldigt mycket på att kombinera perspektiven – inte minst om man talar om entreprenörskap och innovation. Jag tror att vi både behöver vara duktiga på att – likt ekonomstudenterna – tänka strategiskt och analysera det som är, men också – likt konststudenterna – våga se både inåt och framåt.

Åh, vad jag är privilegierad som får möta bägge grupperna och ibland till och med får möjlighet att föra samman dem! Jag är såååå tacksam!

Lämna en kommentar

Viss HTML kan användas