Om kulturpolitiken traditionellt har definierats som en nationell företeelse så ser vi just nu en utveckling mot två andra håll. För det första mot en regionalisering beroende på samverkansmodellen.
För det andra mot en europeisk kulturpolitik — en utveckling som pågått i många år, men som blev tydlig med programförslaget ”Kreativa Europa” som kom i slutet av november förra året.
För två månader sedan arrangerades en välbesökt konferens i Stockholm på temat ”Det europeiska projektets framtid”. Jag har skrivit en rapport för Intercult som arrangerade ihop med Riksteatern.
Rapporten finns att ladda ner här.
I rapporten bygger jag bland annat vidare på min nyårskrönika om ”det stora skiftet”, nämligen att kulturen betraktas som en motor i utvecklingen generellt. Detta synsätt har varit på gång länge, men från början möttes s.k. aspektpolitik och nyttoargument med skepsis från inte minst kultursektorn själv.
Rapporten diskuterar utöver detta kulturpolitik på europeisk nivå och varför tiden verkar vara mogen för en nyttoorienterad syn på konsten och kulturen.
Intercult är över huvud taget på hugget när det gäller att stimulera en diskussion om europeisk kulturpolitik. Ibland blir det gensvar och i fredags bjöd Kulturdepartementet in till ett första rundabordssamtal om Kreativa Europa. I mars arrangerar Intercult ytterligare träffar för den som vill veta mer om idéprogrammet.
–
PS. Fler rapporter kommer snart! På torsdag släpper Tillväxtverket rapporten ”Musikbranschen i siffror” som jag och Linda Portnoff har skrivit och utrett på uppdrag av Musiksverige.