Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
22 december 2011 under Noterat | 3 kommentarer

Det blir inte större än så här (Fairytale of New York)

Tobias Tobias

Det var länge sedan jag kände:
Jag var där.
Men i lördags hände det, på Swedish House Mafias ”efterspelning” i New York — och det var först efteråt som jag förstod hur stort det var, för det här är ju inte min typ av musik egentligen.

Kvällen efter klev jag ut från en taxi  i East Village och växlade några ord med de som tog över bilen, och de frågade över min accent. Jag sa ”Sweden” och de direkt kontrade med att de sett Swedish House Mafia på Madison Square Garden dagen före. Sedan började jag läsa på mer kring vad de just hade gjort, vad som hade hänt och  konstaterade att alla stora tidningar rapporterat.

Jag håller just nu på en sammanställning kring statistik för musikbranschen i Sverige och effekterna av en sådan här spelning är svårmätta. Men onekligen väldigt stora, även bortom biljettintäkterna (och gagerna) förstås.

Det finns tre spektakulära delar i detta. För det första att de faktiskt kallar sig ”Swedish” — apropå Sverigebilden och handelsministerns intresse för den svenska musikbranschen. För det andra att ingen annan svensk artist spelat på fucking Madison Square Garden tidigare. För det tredje att detta sker under radarn på de flesta svenskar, som kan hylla Robyn och andra svenskar, som ändå inte är i närheten av de här framgångarna. Är svenskarna mindre intresserade av modern dansmusik än övriga världen?

Spelningen på Madison Square Garden utannonserades först av bandet själva i en mycket påkostad trailer på YouTube, som enligt tidningen Rolling Stone var ”over-the-top”. Nyheten om MSG-spelningen kom tillsammans med nyheterna om den kommande spelningen på jättearenan Milton Keynes Bowl i Storbritannien, med plats för 65000 åskådare, och ett nytt album.

Över 20 000 personer var på Madison Square Garden för Swedish House Mafias spelning. Men långt fler än så ville gå. Biljetterna sålde slut på 10 minuter enligt uppgifter från tidningar – vissa säger 9 och andra 20. Men att det gick fort är ingen tvekan om.

Från början var tanken att SHM skulle släppa ett antal förhandsbiljetter till sina mest hängivna fans, men trycket på bokningssajten blev så stort att den till slut kraschade. Bandet agerade genom att skriva till sina 2 miljoner (!) fans på Facebook:

Bandet uppmanade även sina fans till att inte köpa biljetter på andrahandsmarknaden, detta hjälpte dock inte och snart fanns biljetter – äkta eller falska – ute på auktionssajter för nästan 1000 dollar styck.

Några videoklipp och bilder som jag tog med mobilkameran:

På väg bakom scenen. Jag hade tur att få VIP-biljett.

Kommentera
21 december 2011 under Noterat | 1 kommentar

Humaniora + Ekonomi

Emma Emma

Min goda vän Bengt Kristensson Uggla skriver i dag en underbar understreckare om behovet av humaniora i ekonomutbildningar. Han staplar klokhet efter klokhet, på sitt sedvanliga pedagogiska vis, och har en poäng i att det också krävs att humanisterna bjuder till; inte enbart ekonomerna.

Böckerna som Bengt refererar till, ”Rethink Undergraduate Business Education” och ”Academically Adrift”, har jag själv skrivit om i ett par andra sammanhang, i Svenska Dagbladet i somras och i en krönika i Dagens Industri i våras. Bägge böckerna är mycket läsvärda.

Särskilt Carnegierapporten är förstås intressant ur ett historiskt perspektiv. Det var Carnegie Foundation som på 1950-talet slog fast att ämnet ekonomi inte var tillräckligt ”vetenskapligt”, vilket ledde till den ”matematiska vändning”, som vi har sett under senare år – och som anses ligga bakom en del av problemen. Om det och mycket annat, kan man för övrigt läsa i en annan intressant bok, ”The Roots, Rituals and Rhetorics of Change”.

På flera håll i världen integreras nu humaniora, eller liberal arts, i utbildningen av ekonomer och på min egen skola, Handelshögskolan i Stockholm, har vi ju precis bestämt att vi ska införa ett s k ”contextual track” i vår kandidatutbildning, där vi bland annat vill integrera historia, filosofi och annan humaniora. Mer om det senare; vi kommer under våren att arbeta fram ett förslag till kursplan.

Kommentera
19 december 2011 under Noterat | kommentera

e-böcker på biblioteket

Emma Emma

… är ju en toppengrej! Jag, som nästan helt gått över till e-böcker under 2011, har sett fram emot att smidigt kunna låna dem. Men så smidigt verkar det inte vara…

Vad har du för erfarenheter av e-bokslån? Är de smidiga, eller inte?

Själv har jag ännu inte lyckats komma igång. Bibliotekskortet var försvunnit och först i veckan lyckades jag hämta ut ett nytt. När jag sedan skulle logga in och låna, behövde man också en pin-kod, som också måste hämtas på biblioteket. Kunde de inte ha sagt det? Eller?

Usch, jag känner hur jag blir en sur kund istället för en glad medborgare. Just när det kommer till e-tjänster är man ju så bortskämd med att det fungerar smidigt, och hela det här traskandet fram och tillbaka till en fysisk plats för att hämta små sifferkombinationer känns rätt underligt i dessa digitala tider.

Men det kanske blir jättebra när jag väl får till det. Idén är i alla fall toppen och jag ser fram emot att kunna låna och läsa böcker på min padda i jul – och slippa stiga upp ur soffan!

Kommentera
17 december 2011 under Noterat | 1 kommentar

Humaniora på Handels

Emma Emma

Veckan inleddes med celebert lunchsällskap: ett par nobelpristagare, en finansminster, en rektor och ett antal andra eminenta gäster. Traditionen bjuder att nobelpristagarna i ekonomi alltid kommer till Handels och håller en föreläsning efter festligheterna. I år blev det ovanligt kul, eftersom Anders Borg kastade sig in i debatten och ifrågasatte om deras teorier fortfarande är användbara, vilket under lunchen föranledde att en av pristagarna konstaterade att de aldrig tidigare stött på en finansminister som verkligen kunde sin nationalekonomiska teori. Heder åt alla, med andra ord – och en ovanligt stimulerande och aktuell debatt.

Själv är jag ju annars lite mer förtjust i Tomas Tranströmer, som jag ägnade ett helt kapitel i min doktorsavhandling åt. Och ja, jag ställer mig ofta frågan om jag verkligen har hamnat rätt, eller helt fel.

Direkt efter lunchen i måndags kändes det dock rätt. Jag la fram vårt förslag om att integrera humaniora i grundutbildningen på Handels – och, tro det eller ej, det gick igenom!

I sådana stunder känns det ju ändå som om jag är på rätt plats, just för att jag går igång mer på poesi än på nationalekonomiska modeller; mer på metaforer än på vektorer.

Kommentera
9 december 2011 under Noterat | kommentera

OMA

Emma Emma

Roligast i Rotterdam var OMA. Vi blev själva förvånade över deras gästfrihet; att de ställde upp timtals med intervjuer, att vi kom ända upp till vd-nivå, att vi fick se alla projekt och så vidare. Det var fantastiskt!

Och jag måste säga att jag är djupt imponerad över hur OMA leder och organiserar sina processer; det vill säga det som vi skriver om.

Det är dessutom så mycket i företagsfilosofin som jag delar: hur man balanserar mellan det kreativa och det kommersiella, hur man undviker att följa specifika metoder, hur man kombinerar det intellektuella med handling, hur man tänker kring de värden man bidrar med till klienterna liksom kring innovation och interdisciplinaritet, och hur man tycker att det är en fördel att inte drivas av att tjäna pengar, och så vidare.

Inser dessutom att jag måste ha varit intresserad av dem länge, eftersom jag hittar flera bilder i familjealbumet, t ex sonen på stadsbiblioteket i Seattle och jag själv framför bygget av teatern i Dallas. Och snart blir det CCTV i Kina.

Lars och jag hade dessutom förmånen att äta middag med Rem Koolhaas, en av delägarna, tillika grundaren, av OMA, när han var i Stockholm.

I går fick vi dessutom klartecken från Kina; där vi ska titta på internationella strategier bland kinesiska arkitekt- och designkontor. Hur spännande ska inte det bli?

Kommentera
9 december 2011 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Bill Gartner: ”Att misslyckas är ett sätt att lära”

red red

William B. Gartner är en av de mest rutinerade entreprenörskapsforskarna med sina över 30 års erfarenhet på området. Gartner har bidragit till att både utveckla och bredda fältet med sitt fokus på entreprenören i ett sammanhang snarare än individen. Den 14 december gästar han Stockholm och ger en föreläsning om entreprenörskap och storytelling, fri entré.

Varför är det viktigt att prata om misslyckanden inom entreprenörskap?
Vi pratar alltför lite om misslyckanden, i den utsträckning att misslyckanden måste vara en del av inlärningsprocessen. Annars vet vi inte var gränserna ligger. Beträffande vad vi lär oss, så lär vi oss vad som inte fungerar. Varför kunder inte köper våra produkter eller tjänster, varför våra kostnader är för höga, varför idéen vi hade inte fungerar som en livskraftig affärsmodell och så vidare. Så, ja, man bör se på misslyckanden som ett sätt att ta reda på varför ens första antaganden inte fungerade.

Varför pratas det så lite om misslyckanden i så fall?
Vi är verkligen rädda för att misslyckas på grund av en rad anledningar så det framstår som ett stort problem för många människor. De är inte villiga att försöka, för att de inbillar sig att konsekvensen av ett misslyckande skulle bli ödesdigert, ibland kan det innebära stora problem men oftast inte. Siten www.failureclub.org försöker att prata om de här frågorna.

Dessutom, en hel del av våra misslyckanden går ouppmärksammade förbi, då vi misslyckas med saker hela tiden. Men det är små misslyckanden. Karl Weick har skrivet en suverän artikel i ämnet, ”Small Wins”. När vi gör olika situationer stora i våra liv, så blir de ett problem.

Du har använt dig av pjäser, filmer och romaner för att beskriva entreprenörskap. Hur kan konst och humaniora hjälpa oss att förstå entreprenörskapsprocessen bättre?

  • Processen – hur det verkligen fungerar.
  • Motivationer – hur människor känner och beskrivningar av varför de gör som de gör.
  • Konsekvenser – vi ser människor gå till handling, och, de får svar tillbaka, och sedan måste de ta i tu med det.
  • Tankar – hur människor tänker igenom problem, planerar, planlägger, svarar och anpassar sig.
  • Sammanhang – vad händer i situationen, andra spelare, deras tankar, känslor, handlingar och så vidare.

Att allt detta sker också över tid, så, vi kan se hur tankar och handlingar fungerar över tid i särskilda sammanhang vilket får särskilda konsekvenser. Och det är moraliska, etiska och estetiska aspekter att lyfta fram också. Så, vad konst och humaniora gör, är att verkligen ta itu med alla de här ämnena, de vänder sig verkligen mot hela ”människan” i alla de situationer som nämnts ovan.

Och för det mesta lär vi oss från berättelser. Jag kan föreläsa och ge ut tusentals powerpoints om ett ämne, men, människor har förmodligen lärt sig mer av att se ”The social network” än från de flesta texter om entreprenörskap. Det är en utmärkt film, och den säger massor om alla de saker jag listat ovan till exempel.

Vad kan du säga om drivkrafter bakom entreprenörskap?
En av de första insikterna jag hade när jag började intervjua entreprenörer för mer än 30 år sedan var att en entreprenör som anger ”tjäna pengar” som sitt huvudskäl till att vara entreprenör, troligtvis är en väldigt olycklig människa. Det är helt enkelt inte en särskilt övertygande anledning för att finnas till.

Jag tror att kreativa människor är mer benägna att göra vad de vill, vilket är viktigt. Utmaningen för kreativa individer är att balansera det de vill göra på ett sätt att de kan tjäna pengar på det. Jag har sett, alltför ofta, konstnärer som inte är intresserade av att göra någonting som kan generera pengar, jag har så många bra fallstudier kring detta. Men, jag tror att det är möjligt för konstnärer att röra sig i en riktning där de kan göra tillräckligt av det de vill, och fortfarande tjäna pengar på det.

Kommentera
8 december 2011 under Noterat | kommentera

EU och kulturen

red red

Kulturfrågor har på senare tid diskuterats lite mer flitigt inom EU och kanske framför allt frågor som rör de kulturella och kreativa näringarna. Bland annat i relation till EU 2020-strategin och lanseringen av förslaget till EU:s nya program, Creative Europe.

En fråga det talas mer om är var, och hur, det finns plats för kulturens egenvärde i diskussioner om kulturens relation till tillväxt. I ett inslag i P1:s “Mitt i musiken” diskuterades dessa frågor med Tobias Nielsén och Emma Ernst, som arbetar med lobbyingkampanjen “we are more” och som Kulturekonomi intervjuade tidigare i höstas. Som en aktivitet inom “we are more” arrangerar idag Intercult och Riksteatern en konferens där kulturens roll inom smart, hållbar tillväxt för alla diskuteras. Konferensen kan även följas via webben. I radioinslaget deltog även Ann Branch, EU-kommissionen.

Kommentera
8 december 2011 under Noterat | kommentera

Filmavtalet på väg mot undergång?

red red

Ett nytt förslag till filmavtal är klart men flera av parterna vägrar skriva under det, däribland Film- och tv-producenterna och Film i Väst. Kritik riktas bland annat mot att avtalet skulle omfatta mindre pengar, inte tar höjd i teknikutveckling och internationaliseringen av branschen.

Vidare har bredbandsbolagen uteslutits som avtalspartner vilket var tänkt som ett sätt att bredda det nya filmavtalets samverkan. Anledningen är piratdiskussionen där bredbandsbolagen inte vill agera poliser.

Det har tidigare under hösten flaggats för att det sett mörkt ut att komma fram till ett nytt avtal till årsskiftet. Någon avsiktsförklaring innan de skarpa avtalsdiskussionerna började kunde inte färdigställas och desperation har märkts i debattinlägg.

Kommentera
8 december 2011 under Noterat | 2 kommentarer

Vikten av ett internationellt perspektiv

Emma Emma

Just hemkommen från Rotterdam, är jag alldeles uppfylld av alla intryck. Som en del av vårt forskningsprojekt om kulturella och kreativa näringar, med fokus på arkitektur & design, var vi där och intervjuade.

Holland är ju också tacksamt för att det är rätt lika Sverige. Om än lite mer internationellt.

De firmor vi pratade med var noga med att framhålla att de såg det som absolut nödvändigt att arbeta internationellt, dels för att hämta inspiration, dels för att sprida riskerna. Dessutom var den holländska hemmamarknaden alldeles för liten.

Att vi inte har ett fokus på det internationella i vår handlingsplan (som vi tyvärr aldrig kunde visa, eftersom den enbart finns på svenska…) kan man ju faktiskt vara rätt förvånad över. Hur kommer det sig?

Kommentera
6 december 2011 under Noterat | kommentera

Handlingsplan på engelska

Emma Emma

Sitter här i Rotterdam och har haft en lång dag av fantastiska intervjuer med OMA och Richard Hutten. Så himla intressant; inte minst att höra hur de sprider sina risker och hämtar inspiration genom att arbeta på många håll i världen.

I morgon ska vi träffa OMA:s vd för en ännu en sittning. Han är dessutom ordförande i Hollands motsvarighet till Rådet för kulturella och kreativa näringar – och var därför nyfiken på att ta del av den svenska handlingsplanen.

Men vi kunde inte hitta den på engelska någonstans. Är det någon som kan hjälpa till?
Var finns en engelsk version?

Kommentera