Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
12 november 2011 under Noterat | kommentera

Det nya 1968?

Emma Emma

Diplombal vid Handelshögskolan i Stockholm 11.11.11 – och alldeles uppenbart är något på väg att hända.

Först ett tal från rektor till diplomanderna, där han bland att konstaterade att kritiken mot vad handelshögskolor lär ut just nu är stark. Visserligen ville han inte ge kritikerna rätt, men han påpekade att vi ändå tar kritiken på allvar, och att vi ser över om vi inte ska lägga in mer sociala och humanistiska aspekter i programmen.

(Kanske är det en glädjetolkning, men jag (och mina kollegor) såg det direkt som ett steg på väg mot vårt föreslagna ”contextual track”, som jag just presenterat för ledningsgruppen. Mer om det senare.)

Därefter det klassiska Ord på vägen-talet från en eminent alumn, i år Mats Arnhög. Och det var otroligt bra! Han sa bland annat till studenterna att de borde undvika finansbranschen, och framför allt finansmarknadens ”massförstörelsevapen”, och istället ägna sig åt att skapa verkliga värden. Dessutom slog han ett slag för att ägna sig åt det ideella, och framhöll bland annat Hand-in-Hand.

Och även vår gamla kårordförande, som själv fick sitt diplom, tangerade svängningen i tidsandan, genom att skoja om att ta sin ekonomexamen i dag, känns som att ta läkarexamen mitt under böldpesten – med den skillnaden att man som ekonom både anses ha orsakat pesten och samtidigt inte ha en aning om hur den ska botas.

Det är uppenbart att det skälver på ekonomifronten just nu!

Samma tema präglade middagen. Till bordet hade jag Direktören från Stora Banken – och kvällens samtalsämne blev något i stil med: Kommer 2012 att bli det nya 1968?

Han (!) berättade bland annat hur sjuttio studenter nyligen promenerade ut från grundkursen i nationalekonomi på Harvard – i protest mot att de tyckte att de lär sig ett för ensidigt perspektiv och att man inte tar tillräcklig hänsyn till de inkomstskillnader och att vissa gynnas, och andra inte.

Det är en intressant tid!

Inte minst för oss kulturekonomer. Förutom att ägna oss åt kulturens ekonomi, som det kanske är mest av på den här bloggen, har ju jag och mina kollegor alltid ägnat oss lika mycket, eller mer, åt att föra in kulturella och humanistiska perspektiv på det ekonomiska tänkandet. På den fronten finns det just nu fler öppningar än någonsin!

Kommentera
11 november 2011 under Noterat | 1 kommentar

Bilden av ledaren

Emma Emma

Det är dags att packa aftonväskan med halstabletter, anteckningsblock och proteinbarer, dra på sig långklänningen och ge sig iväg på en evighetslång ceremoni i Stadshuset. Det är diplombal.

Förutom alla politiska spel, är den här typen av akademiska ceremonier och ritualer det som jag gillar allra minst med mitt jobb. Jag avskyr det formella, hatar såväl hierarkier som högklackat och tycker frack är den fånigaste klädsel som finns.
I mig bor för alltid en rebell.

Fast ändå blir jag förstås glad över att få träffa alla gamla studenter och höra vart de är på väg. De är så fina, så begåvade, så gulliga. Och det är så kul att se deras glada, stolta, lättade miner när de får sitt diplom. Ja, det är faktiskt värt alla obekväma kläder i världen!

Extra roligt är att en av dem, som jag haft äran att handleda, i kväll vinner pris för bästa uppsats inom vårt ämne, Dordi Westerlund. Dordi är konstvetare och ekonom och har skrivit en intressant uppsats om bilden av ledaren; en analys av bilder och bildspråk i årsredovisningar. Du kan ladda ned den här.

Kommentera
9 november 2011 under Noterat | kommentera

Vårt seminarium om att mäta

Tobias Tobias

Generatorkonferensens andra dag i Norrköping i nästa vecka (kl 11.15) håller jag och min nya medarbetare Linda Portnoff i ett seminarium om mätningar.

Linda kommer direkt från redovisningsinstitutionen på Handelshögskolan och tänkte koppla erfarenheter därifrån till satsningar på kulturella och kreativa näringar. Hon har skrivit en avhandling om musikbranschens styrningsproblematik, och hon kommer att berätta kort om den samt prata om samband mellan strategier, mål och mått och ge exempel på hur man kan visualisera dessa samband.

Om man vill synliggöra och mäta svårmätbara processer och aktiviteter, hur ska man göra rent konkret? Vilka mått ska man ha? Hur många nyckeltal ska man ha?

Till vår hjälp har vi Robert Stasinski, curator, skribent och en av författarna till den uppmärksammade Timbrorapporten ”Noll koll”, samt Carin Karlsson, Regionförbundet Södra Småland, och en av personerna i det stora EU-projektet Creative Growth.

Något sker just nu när vi pratar mätningar — och många är involverade. Jag sitter ju själv i Insynsrådet till Myndigheten för kulturanalys och följer över huvud taget olika diskussioner om vad samverkansmodellen innebär för mätningar. Samtidigt är vi många som funderar över hur man kan komplettera de ekonomiska mått som ofta används liksom de variabler som ska uppnås under EU-projekt.

Läs gärna tidigare blogginlägg:

-

Kommentera
9 november 2011 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Kai Piippo: ”Ljus är viktigt för attraktion och välbefinnande”

red red

Kai Piippo är ljusdesigner och grundare av företaget Ljusarkitektur som bland annat arbetar med att ljussätta offentliga miljöer. Piippo är en av talarna på Generator-konferensen där han kommer prata om hur ljus kan väcka intresse för en stad och bidra med positiva sociala aspekter.

Hur kan ljus användas för att skapa intresse för en stad eller region?
I vår mörka del av världen är ljus en viktig faktor för att skapa attraktion, välbefinnande och en profilering av en stad eller region. För det första genom en medveten ljusdesign kan ljus användas i de offentliga rummen på ett sätt som tar tillvara alla hållbarhetsaspekter, i synnerhet de sociala. Då krävs det en medvetenhet och att ha en tanke med med all den belysning man har i sin kommun eller stad för att kunna satsa på rätt sätt. Idag är det inte så utan man ljussätter ofta utifrån bilismen istället för människan. För det andra kan ljus skapa intresse genom ljusevenemang där ”Lights in Alingsås” är ett exempel.

Vilken kunskap finns det idag om ljus som en möjlighet för design?
Man behöver en samlad idé eller vision om vad man vill efter att solen gått ner. För att uttrycka sig lite hårt planerar man idag för sommarmånaderna och sedan när klockan blir fem i oktober så går folk hem, och stadskärnorna dör. Man behöver fråga sig hur man kan lyfta fram det som är vackert och framför allt finns det en koppling till att skapa en trygg miljö. Vi är i början av det man kan göra, att jobba med ljus är en lång process där en anläggning byggs och sedan sitter uppe i 20 år, men det är inte av eller på längre utan man kan styra ljuset på ett annat sätt.

Finns det några städer som arbetar aktivit med en ljusstrategi?
Glädjande nog är det fler och fler städer i Sverige som arbetar aktivt med detta. Frankrike är ett föregångsland där mer än 100 städer arbetar med att utföra en ljusplan. Och i Luzern, i Schweiz, har de en lag på att en ljusdesigner ska vara involverad i detaljplanearbeten. Men det är egentligen först nu som den nya tekniken med styrsystem gör det möjligt att skapa flera olika scenarior och stämningar. Det handlar också om energibesparing där exempelvis Oslo har sparat 60 procent av energin med sitt nya styrsystem.

Upplever du att du arbetar i ett slags mellanrum mellan konst och företagande?
Ljus kan tangera vid det konstnärliga men samtidigt handlar det om något basalt, att ljussätta för att se. I och med att man kan göra mer idag måste man få till fler samarbeten mellan företag, politiken och kulturen och så vidare så att alla strävar åt samma håll. Nästan alla har en åsikt om ljus så det gäller att nå ett kompetenslyft inom området. Därför är det väldigt viktigt att starta dessa samarbeten innan man sätter igång med att ta fram en ljusplan.

Kommentera
5 november 2011 under Noterat | 2 kommentarer

Innovationsplan Sverige

Emma Emma

Satt ute hos en kompis i skärgården i går och lusläste Innovationsplan Sverige. Är det bara jag som tycker att det ibland finns en underliggande ton, som motsäger hela syftet?

Inledningsvis har de exempelvis en klok definition av innovation:

Med innovation menar vi att kunskap omsätts till nya värden. Det handlar om att utveckla produkter, tjänster och organisationer i såväl privat som offentlig verksamhet. Det kan gälla allt från industrirobotar, betalningssystem och energieffektivisering till ledarskap, affärsmodeller och hälsovård.

Så långt väl och läser man vidare står det bland annat att vi måste:

Skapa en kultur med värderingar som stimulerar förnyelse och risktagande.

Men sedan svänger det och man hittar till exempel formuleringar som:

På svenska arbetsplatser är attityden till innovation positiv, enligt en undersökning som SIFO genomfört… Men kunskapen om vad ordet innovation innebär är låg; det kopplas nästan inte alls till tillväxt och arbetstillfällen.

Fast så definierade de ju inte ens själva innovation… Är innovation alltså något som enbart handlar om att skapa tillväxt och arbetstillfällen? Hur var det nu med andra värden? Eller med regeringens definition:

Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet uppstår i tillämpningen, användningen och spridningen av en innovation. Det värde som skapas kan vara och värdet kan vara ekonomiskt, socialt och/eller miljömässigt.

(Obs: felskrivningen är regeringens, och inte min.)

I Innovationsplan Sverige finns ibland en underliggande ton, och formuleringar här och var, som gör att man får intrycket av att innovation enbart handlar om kommersialisering. Det tycker jag är synd. Inte för att jag har något emot kommersialisering, men det är ju inte det enda området som har behov av innovation.

Dessutom har jag otroligt svårt för det synsätt på utbildning som uttrycks:

Utbildning ses idag i alltför liten utsträckning som en investering. Konsekvensen blir att möjligheterna till arbete och nivån på livslönen – det vill säga avkastningen på investeringen i utbildning – spelar liten roll för både för individens val av utbildning och för utbudet av utbildningar.

Därmed kan vi stänga ned många av våra konstnärliga utbildningar, eller hur? Och det blir ju säkert jättebra när vi ska skapa ett innovativt Sverige! (Obs: ironi!)

Trots det finns det andra saker som är ännu värre, och framför allt verkar man ha glömt bort vad som utgör grunden för innovation, nämligen människan. Men det ska jag prata mer om på Kvalitetsmässan i Göteborg den 15:e november.

Kommentera
3 november 2011 under Noterat | kommentera

Europeisk plattform snart igång

red red

”European Creative Industries Alliance”, ECCIA, är en plattform inom EU som sjösattes enligt förslag i grönboken om de kulturella och kreativa näringarna. I ECCIA ingår olika experter på KKN – akademiker, praktiker och politiker och tjänstemän – som arbetar för att utveckla de kulturella och kreativa näringarna och förbättra samarbetena inom Europa på området.

Plattformen är organiserad med olika arbetsområden för att skapa så heltäckande strategier som möjligt över administrativa nivåer och involvera en mängd olika typer av intressenter. Målet med initiativet är att mobilisera 100 miljoner euro extra i innovationsmedel för utvecklingen av KKN.

Tre nyckelområden har identifierats vara av särskilt intresse för ECCIA och för varje område har det tillsatts en grupp på fem experter som ska bistå i arbetet med att ta fram en översiktlig utvecklingsplan. De tre områdena är:

  • Innovation och stödservice
  • Inkubation och tillgänglighet till finansiering
  • Klusteruppbyggnad och samarbeten

.

Kommentera
2 november 2011 under Utblick | kommentera

Kreativa Belgrad

Emma Emma

Säg den plats som inte vill vara kreativ dessa dagar, vilket för övrigt en av mina akademiska idoler, sociologen Andreas Reckwitz, skrivit en bra artikel om.

Belgrad utgör inget undantag. Jag var där för andra gången i år, inbjuden av vårt duktiga svenska kulturråd, Helene Larsson, och tillbringade ett par dagar med att träffa driftiga kulturentreprenörer och prata om omvandlingen till ett kreativt samhälle, som de själva kallar det.

I Belgrads fall känns det också viktigt, på riktigt, särskilt om man tar fasta på att ett kreativt samhälle bygger på samarbeten, på öppenhet och olikhet, på lokal förankring, på att ta tillvara människors egna drivkrafter och passion, och på tron att allt är möjligt. Det finns trots allt så mycket gott som kommer med idén om det kreativa samhället; så mycket bortom de ytliga uttrycken.

Ytan är dessutom redan Belgrads paradgren. Det sägs att det där görs flest skönhetsoperationer per capita i Europa, och det skulle inte förvåna mig. Dessutom sägs Belgrad ha det högsta partykapitalet i världen, och stan är redan full av coola ställen; tio gånger coolare än i New York. Det är alltså inte mer av det coola som behövs, utan snarare ett kreativt samhälle som går på djupet.

Bland det roligaste var att jag fick chansen att träffa och intervjua Maja Lalic, som är en av grundarna till Mikser Festival. Mikser, som jag hade förmånen att besöka i våras, är en otroligt häftig och gränsöverskridande festival, och att höra Maja berätta om varför de startade och hur de tänker, gjorde inte det hela sämre. Jag har nämligen ett litet projekt om kvinnliga kulturentreprenörer på gång, och samlar just nu på den här typen av berättelser.

Kommentera
2 november 2011 under Noterat | kommentera

Svar till Kina

Tobias Tobias

Jag fick några frågor från Xinhua, Kinas nyhetsbyrå, apropå landets allt fler uttalade ambitioner inom kulturella och kreativa näringar. Sedan tidigare är området prioriterat och betonas i den nuvarande femårsplanen. Men nu vill man satsa vidare. Jag har viss koll efter en rapport som vi tagit fram plus föredragsbesök på International Creative Industries i Beijing och Asia Cultural Co-operation Forum i Hongkong.

Här är en del av mina svar.

How is Europe developing its cultural industries?

Europe’s cultural industries are ’up and running’ since long, so the starting point is very good. We have the music industry in UK, the fashion industry in Italy and in other nations, a well-developed media and publishing industry all over Europe, great video games companies in Sweden and France as well as a fantastic cultural heritage which attracts tourists, and much more to proud of.

However, the pace of innovation could be higher as well as the growth rate. Many efforts are also being done, primarily on a regional level but increasingly on the European level too, notably a few pan-European projects. In October, The European Commission’s Enterprise and Industry Directorate-General revealed the structure of the planned initiative for establishing a ’European Creative Industry Alliance’.

What role do the cultural industries play in European economy? And in European society?

A big role. As a share of the regional labour market, creative and cultural industries account for the largest shares in the big urban regions, such as London and Paris, and that implies about 5 to 6 percent. But the most important values are the indirect effects, for instance what the cultural industries lead to in terms of tailoring identities, attracting tourists and stimulate innovations in general.

Would you have any advice for China as to how to develop and promote its cultural industries?

I have great hopes of new, creative China. Will we see the latest fashion trends coming from Beijing and Shanghai rather than Paris and Milan? Will the new, young generation in Europe and North America turn their focus away from their local superstars in order to idolize musicians singing in Mandarin or Cantonese?

After all, China is the country that invented porcelain, the compass, the art of printing and the paper. Without China, there would obviously not be a way for artists in other parts of the world to express themselves. The Olympics in Beijing 2008 and the World Expo in Shanghai 2010 have furthermore showed the world that it is a force to count on.

In order to succeed I come to think of a few things:

– Attitudes. Individual innovation and ’thinking outside the box’ has to be encouraged to the same extent as in many other countries. It has to be permitted to ”lose your face”. It is not the bird that flies outside the flock that will get shot, it is exactly that one that will create new great innovations for the future.

– Improve policy initiatives for the cultural industry. Increase the ratio of cultural spending in total public expenditure. Stimulate collaborations with foreign companies in order to learn and find ways to build reputation and effective distribution, as well as attract talents and direct capital to the Chinese cultural SME’s enterprises focused on growth.

– Develop cultural tourism and not only with regards to cultural heritage, but also art galleries, rock clubs with Chinese music and local shopping.

Kommentera
1 november 2011 under Noterat | kommentera

Nytt forskningsprojekt ”Kreativitet & Kapital”

Emma Emma

I somras fick min kollega Lars Strannegård och jag, och våra två fantastiska forskningsassistenter, Erik Wikberg och Sofia Levin, pengar för ett forskningsprojekt om framgångsrika och internationellt verksamma design- och arkitektkontor.
Vi är nu i full fart med att skriva fallstudier om OMA, BDP, CKR, Tengbom, White och kanske Zaha Hadid och ett par till. Det är vansinnigt kul – och jag ska berätta mer när vi har kommit lite längre.
Dessutom har Lars och jag ansökt om att få starta ett nytt forskningscenter vid Handelshögskolan, under arbetsnamnet ABC – Arts, Business & Culture. Hur det går med det, får vi se. Men vi håller tummarna.

Kommentera