Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
28 november 2011 under Noterat | kommentera

Kulturanalys

Emma Emma

I dag är det första mötet med det vetenskapliga rådet på den nya myndigheten Kulturanalys. Det ska bli spännande.

Eftersom jag inte hinner forska så mycket själv, är det ett bra sätt att ändå hålla koll på vad som görs och vad som händer samt regelbundet träffa kollegor på fältet.

Dessutom är det intressant att mer generellt fundera över vad en dylik myndighet förväntas analysera och utvärdera. Kan man till exempel analysera och utvärdera effekter av reformer som knappt trätt i kraft? Hur ser tidsperspektiven egentligen ut? Och – den ständiga frågan – har vi inte ibland, och speciellt i detta tidevarv då allt måste mätas, en väldig tilltro till kausalsamband?

Kommentera
26 november 2011 under Noterat | 1 kommentar

Giriga kompisar?

Emma Emma

Jag blir så himla ledsen när jag ser att det är gamla klasskompisar som ligger bakom den senaste tidens vårdskandaler. Det får mig att tappa tron på människan.

Ägare till Carema är ju bland annat riskkapitalbolaget Triton, som fixat ränteavdrag, gjort profit på både de äldre och alla skattebetalares bekostnad, och delat ut miljarder – till sig själva. Och vd för Triton är Jan Åkesson, min gamla klasskompis, tillika granne och gymkompis, och för övrigt bror till Finansinspektionens fd vd Ingrid Bonde. Fy tusan, vad jag blir besviken!

Jag känner ju Jan. Vi småsnackar alltid när vi ses på gymmet vid Mariatorget. Han är en trevlig person, som jag alltid gillat. Hur kan han ställa sig – eller till och med ligga – bakom sådant här? Jag förstår bara inte.

Det kan ju inte handla om att han plötsligt har blivit en ond människa. Eller blivit korkad. Det måste vara andra drivkrafter som är i spel – och jag vet inte ens om det nödvändigtvis är girighet. Jag har aldrig uppfattat Jan som någon som har ett överdrivet behov av pengar; han bor här på Söder, tränar på ett litet ideellt gym, och så vidare. Så vad är det? Vad får en människa att ställa sig – eller ligga – bakom sådana här vansinnigheter?

Samtidigt som det också får mig att rannsaka mig själv. Vilken roll har jag i det hela? Jag arbetar ju trots allt på en skola, som utbildat inte enbart Jan, utan flera av de profitörer som ligger bakom den senaste tidens skandaler. Är det OK? Är man inte på sätt och vis medskyldig då? Eller är det – just därför – extra viktigt att vara där och plocka in andra perspektiv; uppmuntra andra drivkrafter – och framför allt moral?

Kommentera
25 november 2011 under Noterat | 1 kommentar

Ynglingagatan på Moderna & konstvärldens strukturer

Emma Emma

Tog en snabb sväng förbi Moderna Museet och öppningen av Moment – Ynglingagatan 1. Det är en utställning som väcker många frågor, som får mig att gå igång:

Hur såg konstscenen ut tidigt 1990-tal – och hur ser den ut i dag? Vilka faktorer påverkar? Har scenen blivit mer kommersiell i dag? Kan man tänka sig ett ideellt galleri, likt Ynglingagatan, där man fick betala för att vara med – eller har allt blivit antingen institutionaliserat eller kommersiellt? Vad är skillnaden mellan de många konstnärsdrivna inititativ som finns i dag och den typ av idealism som Ynglingagatan stod för? Vad händer när man flyttar in det alternativa i institutionerna? Vad ser man; vad legitimerar man? Och så vidare… man kan fortsätta i all oändlighet.

Hängde med min kloka, coola kollega Jenny, och hamnade i en massa spännande diskussioner om alternativ konstekonomi, och vad som händer i den kreativa ekonomins tidevarv. Riskerar det alternativa att kramas ihjäl, av antingen institutionerna eller kapitalet? Eller tar det en annan form? Och vad händer nu, när vi går mot en rejäl kris?

(Förresten tycker jag att det talas relativt lite om världens tillstånd i kulturkretsar jämfört med i ekonomkretsar. Stämmer det? Frågar ni mig och framför allt mina handelskollegor, står vi inför en riktigt allvarlig kris, som kommer att påverka oss alla.)

Förutom att det är kul att återse gamla verk från Ynglingagatan 1, är det en utställning som väcker många frågor; inte minst om konstvärldens strukturer. Värd att se, och tänka på, med andra ord. Och jag ska absolut gå på seminariet 20 december för att lära mig mer om 1990-talet.

Kommentera
24 november 2011 under Noterat | 2 kommentarer

”Creative Europe” – EU:s nya program

red red

*** FLASH ***

Idag lanserade EU sitt förslag för programmet “Creative Europe” som syftar till att utveckla kultursektorn och de kulturella och kreativa näringarna. Därmed blir Europa en i raden på den långa listan med olika städer, regioner, länder och världsdelar som har ett Creative-program. Vi lär få anledning att återkomma till såväl upplägg som genomförande.

Programmet kommer sammanföra nuvarande Kultur-, MEDIA 2007- och MEDIA Mundus-programmen under ett gemensamt ramverk. Förslagets totala budget ligger på 1,8 miljarder euro under åren 2014-2020, en ökning med cirka 37 procent enligt EU-kommissionen. Stödet fördelas med 900 miljoner euro till film- och den audiovisuella sektorn, 500 miljoner euro till kultur och 210 miljoner euro till en ny bankgaranti som ska hjälpa  kulturoperatörer att få tillgång till en miljard euro i banklån.

Fokus kommer ligga på att underlätta för kultursektorn att verka på hela europamarknaden. Programmet kommer också arbeta för att främja kulturell mångfald och bidra till 2020-strategins mål om jobb och hållbar tillväxt.

Ladda ned förslaget [.pdf].

Kommentera
24 november 2011 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Erik Robertson: ”Ökat affärsmannaskap behövs inom spelbranschen”

red red

Erik Robertson är vd för nordiska datorspelsprogrammet (Nordic Game Program) som arbetar för att utveckla datorspelsindustrin. Programmet, som finansieras av nordiska ministerrådet, förlängdes nyligen med ytterligare fyra år till 2016.

Vad är syftet med programmet?
Kulturministrarnas beställning är att vi ska säkra tillgången på nordiska kvalitetsspel för barn och unga. Det gör vi genom att ge stöd till utveckling av prototyper och demos för nya spel, och genom att hjälpa dem och alla andra nordiska spelutvecklare ut på den globala marknaden. Det är ju länge sen man kunde ”räkna hem” ett spel på dess försäljning i Norden.

Vilken betydelse har det att programmet är ett nordiskt samarbete?

Tillsammans har vi 25 miljoner invånare och Europas näst största spelindustri, större än Frankrikes och Tysklands, till exempel. Samma kvaliteter som normalt förknippas med nordiska produkter och tillverkare gäller också för nordiska spel och dem som utvecklar dem. Det handlar alltså om att vi tillsammans är starkare och gemensamt bygger ett varumärke som stöds av andra branschers globala landvinningar. Det är detta som kallas ”nordisk nytta” i det nordiska samarbetet. Vi åstadkommer alltså mer tillsammans än länderna kan var för sig.

Vilka lärdomar har ni dragit från den första omgången?
Våra största dokumenterade framgångar från 2006 till nu har varit utvecklingsstödet, konferensen och exportaktiviteterna, och det nya programmet kommer att koncentreras till detta. Dessutom får vi nu uppgiften att arbeta för breddad finansiering, så att ett varaktigt nordiskt samarbete på spelområdet kommer till stånd senast 2016.

Har spelindustrin påverkats av den ekonomiska krisen?
Javisst, precis som alla andra. De som söker investerare och den typen av riskkapitalfinansiering möter samma tvärstopp som andra branscher. Hushållen spenderar på underhållning även i dessa dåliga tider, men det är möjligt att de som säljer 700-kronorsspel i butik särskilt kommer att känna av krisen. Men jag tror att det är lite för tidigt att säga om spelindustrin påverkas på nåt unikt sätt.

Vilka är det största utmaningarna framåt för spelindustrin? Kommer vi se fysiska spelbutiker i framtiden?
Det här beror mycket på tidsperspektivet. Förändringarna är gradvisa. Det kommer nog alltid att finnas åtminstone någon som ser ett särskilt värde i att hantera digitala produkter som om de vore fysiska, och går att ha i handen eller på en lastpall.

För att spelindustrin ska realisera sin fulla potential är kompetensförsörjningen helt central. Dels handlar det naturligtvis om arbetskraft som inte bara kan producera dagens innehåll, utan även kan bygga framtidens motorer som driver innehållet. Dels står många utvecklare inför att ta över mer och mer av förlagens arbete, vilket kräver en djup förståelse för marknadsföring. Att begripa sådant är såklart mycket nyttigt även om man inte ska göra det jobbet själv, man ska utvärdera och välja samarbetspartners. Slutligen kan den framtida betydelsen av spelteknologi, interaktivitet och nätverksinteraktion för teknikutveckling, inlärning och allmän kommunikation nog inte överdrivas. Om sedan branschens djupa insikter på de här områdena verkligen ska gynna branschen ekonomiskt, och inte mest komma andra till del, då kommer ett stort mått av affärsmannaskap att krävas. Nordic Game-konferensen är en av vår viktigaste plattformar för det kompetensbygget och nästa gång blir den i maj, i Malmö igen.

Kommentera
23 november 2011 under Noterat | kommentera

Policyrekommendationer om utveckling av KKN

red red

Kulturekonomi har tidigare rapporterat om det treåriga EU-projektet ”Creative Growth” som nyligen avslutades. I projektet har elva regioner i nio europeiska länder deltagit i syfte att höja vetskapen om den kreativa sektorns betydelse.

Från Sverige har regionförbunden Östsam  och Södra Småland deltagit och i samband med att projektet avslutades har en rapport tagits fram med policyrekommendationer baserat på lärdomar från projektet.

Rapporten ger förslag inom nio stycken policyområden och åtta förslag på riktlinjer för hur regionala och lokala strategier för KKN kan utvecklas. Policyrekommendationerna går ut på att:

  • Främja investeringar och investeringsberedskapen i de kreativa näringarna
  • Ge stöd och hjälp till inkubatorer och liknande tjänster
  • Främja bättre utbildning, forskning och branschrelationer (triple Helix-metoden)
  • Stödja nätverksförmågan för företag och verksamma inom de kreativa näringarna
  • Anpassa redan existerande program för företagsstöd efter behoven för den kreativa ekonomin
  • Stärka banden mellan stödkontor för de kreativa näringarna i olika länder genom nätverk
  • Se till att de kreativa näringarna förblir prioriterade efter 2013
  • Uppmuntra till kreativ experimentering med nya, flexibla stödprogram
  • Upprätta  ett  utbytesprogram  för  konstnärer  och  verksamma inom de kulturella och kreativa näringarna

Riktlinjerna för lokala och regionala strategier innebär att:

  • Regionala/lokala strategier för de kulturella och kreativa näringarna bör vara skräddarsydda och evidensbaserade
  • Uppmuntra deltagande och “buy-in” från intressenter
  • Främja gränsöverskridande beslutsfattande
  • Kommunikation och ledarskap är nyckeln till framgång
  • Glöm inte konst- och kulturinstitutionerna
  • Både hårda och mjuka investeringar krävs för att få fart på utvecklingen av  de kulturella och kreativa näringarna
  • Stärka banden med nationella och internationella initiativ
  • Främja flexibilitet och öppenhet inom stödstrukturen

Ladda ned och läs rapporten i sin helhet [.pdf].

Kommentera
22 november 2011 under Analys, Noterat | kommentera

Ett nytt synsätt har slagit igenom

Tobias Tobias

Ibland sker skiften så gradvis att man knappt märker det. Men på senaste Generatorkonferensen blev en sak tydlig: fokus låg på kulturella och kreativa näringar som motor i samhället, inte branschernas egen tillväxt.

Tydligast blev det genom att de två huvudtalarna snarare betonade de indirekta effekterna. Pier Luigi Sacco menade att det är fel att försöka ringa kulturella och kreativa näringar som en sektor. I stället utgick han från effekter som kultur bidrar med och framhöll betydelsen av deltagande (se hans rapport om kultur 3.0). Faktiskt väldigt lik kulturutredningens diskussion om aspektpolitik. Göran Cars utgår från samhällsplaneringshoristonten och underströk kulturens roll för attraktivitet, i en ganska generell omvärldsanalys som tar upp hur vi allt mer och hur och varför vi väljer platser.

Även Sven-Olof Bodenfors, ordförande för regeringens Råd för kulturella och kreativa näringar, höll fram betydelsen av indirekta värden när jag höll en presentation om musikstatistik häromveckan.

Något började hända för fyra-fem år sedan. Kulturella värden betonades i allt högre grad, inte enbart ekonomisk tillväxt i några branscher. Själv skrev jag ett blogginlägg för fyra år sedan att flera tongivande rapporter inte främst var ekonomiska rapporter, men de kom ändå att tolkas som sådana under en period, bland annat EU-rapporten ”The Economy of Culture”.

Själv tycker jag utvecklingen är bra. Det är viktigt att erkänna att alla små kulturverksamheter och kulturföretag — så kallade livsstilsföretag — snarare bidrar med annat till samhället än att vara ”nya företag” eller ”tillväxtföretag”.

Jag antar att den här tolkningen av kulturella och kreativa näringar också kan förklaras att många regioner, särskilt de med låg befolkningstäthet, har svårt att känna igen sig i diskussionen om tillväxtföretag. Däremot vill de stärka attraktiviteten och hitta alla möjliga jobb som går att finna.

Vad som förvillar är förstås en fundering om vad som då egentligen är nytt (förutom ordvalen). Mitt svar är att det trots allt inom kultur- och underhållningsindustrin finns företag och marknader som varit värda större uppmärksamhet. För det finns också finns företag inom den här sektorn som verkligen vill och kan växa, eller som redan är stora — tänk Spotify, Bonnierkoncernen eller tv-produktionsbolag — även om inte alla kulturbaserade eller ”kreativa” företag ser ut så. Det gäller bara att nyansera diskussionen.

Kommentera
19 november 2011 under Noterat | kommentera

Samarbeten & humanistiska värden

Emma Emma

Det har varit en hektisk vecka, som skulle kunna sammanfattas i: ”vikten av samarbeten och humanistiska värden”.

Måndagen gick som vanligt till administration, med Boomtown Rats gamla låt klingande i huvudet. Jag blir aldrig en lydig byråkrat.

Tisdagen blev roligare, med två föreläsningar på raken om innovation. En del blev förstås irriterade på mig, som vanligt, men några fastnade för teorierna och exemplen på samarbeten och innovation på ett djupare plan, och har hört av sig efteråt. Det är sådant som är roligt!

Teoretiskt lutade jag mig bland annat mot Roberto Vergantis tankar om design-driven innovation, mot Lee Flemings idéer om interdisciplinär innovation, samt Otto Scharmers Theory U.

Speciellt Otto Scharmer är jag rätt influerad av just nu, men jag märker hur svårt det är att prata om hans teorier i en svensk kontext. I Danmark är han ju jättestor, men här verkar vi ha svårt att ta till oss hans tankegångar. Det är som om vi vägrar att tro att människan kan och behöver utvecklas, och att vi också måste lägga vikt vid det, om vi ska skapa ett innovativt samhälle.

Jag hade tänkt att skriva om Teori U i veckans krönika i Dagens Industri, men fick i slutändan inte riktigt till formuleringarna. Kanske är tiden inte heller mogen för det.

Krönikan kom istället att handla om bristen på humanistiska tankegångar i Innovationsplan Sverige, vilket förstås är ett näraliggande ämne. Dock är jag lite besviken på mig själv. Jag vet att det finns något stort där, men jag finner inte riktigt orden. Fast så ser ju ofta processen ut. Det gäller bara att ha tålamod; förr eller senare faller tankarna och orden på plats.

Här är i alla fall min senaste krönika i originalversion, innan redigerarna på DI varit framme och fixat. Och här är min förra, om ni har missat den. Bägge handlar egentligen om humanistiska värden, med rätt mycket utbildningsfokus. Det är det som upptar min tid just nu.

Onsdagen och torsdagen ägnade jag också mest åt Högskoleverket, som hade sin stora utvärdering av Handelshögskolan. Om det finns inte så mycket att säga, mer än att man kan lägga märke till att de starkt betonade vikten av etiska aspekter i utbildningen. Till min stora glädje!

På torsdagen gjorde jag också, tillsammans med Cirkör, en kort presentation av vårt samarbete mellan Handels, Cirkör och Dans- & Cirkushögskolan på Slottet inför kungafamiljen, halva regeringen, FN och en massa andra prominenta personer.

Sådant är ju alltid lite jobbigt, och bäddar för skamattacker efteråt. För att göra det hela ännu värre, hade jag dessutom lyckats lägga in en provtagning på Karolinska på morgonen, som resulterade i att jag svimmade. Från avsvimmad till kunglig talare, hmm….

Men samarbetet mellan Handels, Cirkör och DOCH är ju i alla fall fantastiskt, och ska bli ännu bättre i vår, då vi kör för tredje gången. Och snart, snart ska ni få läsa en liten rapport om det!

Kommentera
15 november 2011 under Noterat | kommentera

Konsthallsboom och större bibliotek

Tobias Tobias

image

Jajamän, svenska kommuner följer bibliotekslagen och har åtminstone ett bibliotek. Vad som kanske är förvånande däremot är att byggts 80 nya bibliotek i Sverige sedan år 2000, apropå den gängse bilden att många bibliotek läggs ner. Men det verkar vara så att trenden går mot ”större och integrerade bibliotek”, för att citera den rapport som presenterades hos Sveriges Kommuner & Landsting igår.

Det var Calle Nathanson som berättade om den första undersökningen av ”kulturanläggningar”. En annan intressant siffra var att 48 procent av kommunerna säger sig ha en konsthall, och att två av tio konsthallar uppförts sedan år 2000. Det omnämns i rapporten som ”konsthallsboom”.

Vi har tidigare diskuterat mycket här på bloggen på tidigare om investeringar i hus kontra verksamhet. Den här rapporten bidrar till kunskap till den diskussionen.

Kommentera
14 november 2011 under Noterat | 1 kommentar

Annie & innovation

Emma Emma

Jag fick tipset att kolla vad Annie Lööf sa när hon mottog Innovationsplan Sverige – och jag måste hålla med om att vi tänker rätt lika:

För mig börjar allt hos den enskilde människan. Därför vill jag att den nationella innovationsstrategin ska ta sin utgångspunkt i människor som kan. Som kan själva och som kan tillsammans. Människor som gör, som skapar, som tänker nytt, som ser saker och ting lite annorlunda. Som ser sådant vi andra inte ser.

Vi behöver med andra ord ta utgångspunkt i en bredare syn på innovation. Vi behöver en syn på innovation, som involverar, inkluderar och berör många människor. Detta synsätt utmanar oss. Bland annat att inte begränsa vårt sätt att betrakta innovation som bara sådant som rör forskning, ny teknik eller tillverkningsindustri. Inte därför att det inte är viktigt, men för att vi genom en sådan gränssättande syn skapar hinder för innovation, exempelvis genom att förstärka traditionella könsmönster eller utesluta vissa typer av innovation.

Idag talar man allt mer om att innovation skapar värden för kunden eller användaren. Innovation kan vara nya kombinationer av varor och tjänster på den globala telekommarknaden eller nya smarta transportlösningar. Det kan också vara nya sätt att utforma vårdtjänster för äldre, eller rådgivning från socialtjänsten via nätet. Det kan också vara nya sätt att nyttja urgamla, naturgivna förutsättningar som exempelvis att börja kyla energislukande dataservrar på breddgrader med kallt klimat.

Vi har därför allt att vinna på att ta tillvara allas kreativitet och förmåga och inte begränsa synen på innovation.

Hade det bara funnits också ett exempel från den kulturella sfären, hade det kunnat vara mitt eget uttalande. Jag håller faktiskt med om rubbet – och ser fram emot att följa regeringens innovationsstrategi.

Det hör nämligen inte till vanligheterna att människan utgör en utgångspunkt, varken i innovationspolitiken eller i innovationsforskningen. När jag frågar mina kollegor, konstaterar de att människan är mer eller mindre bortglömd i stora delar av innovationsforskningen, likaså. Med vissa lysande undantag, förstås, som jag ska berätta mer om i Göteborg i morgon samt i min krönika i Dagens Industri på torsdag.

Om Annie kan bidra till ett större utrymme för alla människor och en innovationsstrategi som utgår från människan är mycket vunnet. Själv har jag en rätt begränsad uppfattning om henne, men jag kan konstatera att hon är väldigt populär bland mina studenter. En av mina duktiga tjejer utbrast härom dagen i en veritabel lovsång till henne, och sådant är ju alltid kul. Vi behöver mer tilltro till våra politiker!

Låt oss därför hoppas på lite ”annivation”; en innovationsstrategi med utgångspunkt i och utrymme för alla människor.

Kommentera