Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
25 september 2011 under Noterat | 2 kommentarer

Framtidens kulturarenor

Tobias Tobias

Ännu en hockeyarena har invigts, den här gången i Växjö. I torsdags var jag med och föreläste då arenan visades upp för näringslivet och kulturaktörer (för arenan ska även användas för kultur och underhållning, bland annat för en deltävling i Melodifestivalen nästa år).

Jag pratade om framtiden och framtidens kulturarenor, bland annat utifrån antologin ”Framtiden är nu. Kultursverige 2040″. Erika Månsson, cultural planning-metodens frontfigur i Sverige och numera vd för Kulturparken, var moderator. Särskilt kul att vara på plats hemma i Småland.

Det har byggts idrottsarenor för minst 10 miljarder kronor under det senaste decenniet. En hel del mer om man inkluderar hus för kultur, enligt en kommande rapport från SKL.

En förklaring varför blev tydlig under mötet i Växjö. Arenan framstod som en stor symbol och något som skapade samling mot att jobba ihop framåt. Som någon sa, stämningen var nästan religiös. 200 personer var på plats och lyssnade.

Jag pratade om platsen och kopplade till att man måste kunna växa i och med den, att det måste finnas plats för det ofärdiga, enligt inspiration från Rasmus Fleischers och Evelina Wahlqvists texter i ”Framtiden är nu”-antologin.

Även U2 spelade i mörka källarlokaler innan de började fylla arenor.

image
Kommentera
23 september 2011 under Noterat | 5 kommentarer

Flyktbeteende på bokmässan

Tobias Tobias

Tillbaka från bokmässan. Jag var med på seminariet om framtidens marknad för eböcker (bild nedan). Per Sundin från musikindustrin — han är vd för Universal — fick frågan om han trodde att allt skulle gå ”åt helvete” för författarna och förlagen.

”Absolut”, var hans svar.

Men på mässan märktes inget av det. Alla kör på som vanligt och kanske var jag bara lite bakis och trött idag, men jag kände ändå starkt att detta kommer inte hålla, ökningen av antalet utgivna titlar kan inte fortsätta. Och framför allt: är det rimligt att alla dessa böcker trycks? I de flesta fall är formgivningen så standardiserad och formatet så enkelt att det inte tillför något alls.

Jag blev ännu mer övertygad om att eboken kommer slå ut stora delar av bokbranschen, både förlag och bokhandlare.

Det finns affärslogiska skäl till att så lite har skett. De flesta aktörer tjänar på att så lite som möjligt förändras, och den tryckta boken är lättare att ta (mycket) betalt för. Detta ska dock ställas mot Per Sundins refererande till Itunes devis… ”keep’em clickin'”. Då kan inte priset vara för högt.

En viktig förklaring till det svenska stilleståndet är att starka marknadsplatser för eboken hittills saknats i Sverige, så det har varit intressant att i veckan notera KF Medias satsning på eboksplattformen Dito.

Här är även Svensk Bokhandels notering om seminariet.


Kommentera
22 september 2011 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Charlotta Netsman: “En liten insats har lett till en mångfald av aktiviteter”

red red

Charlotta Netsman är projektledare för Region Gävleborgs satsning på att utveckla de kulturella och kreativa näringarna i regionen med projektet ”KKN Gävleborg”. Där har de bland annat arbetat med att sammanföra kulturföretagare med ”traditionella” affärsnätverk och att skapa incitament för kommunerna i regionen att satsa på kulturnäringarna.

Hur har ni arbetat med stimulera kommunernas arbete med kulturella och kreativa näringar?
Vi har gjort en rad saker men om man börjar från början så hade vi i uppdrag att göra en inventering för att sprida kunskap om hur stora de här branscherna är hos oss i Gävleborg. Deras omsättning, antal sysselsatta, vilka branscher som ingår etcetera. Själva begreppet ”KKN” var då för två år sedan relativt okänt här. Och för att det inte bara skulle bli en rapport med siffror på papper så bokade vi in dialogmöten i varje kommun där vi presenterade statistiken nedbruten på kommunnivå. Kommentarerna från kommunerna som bland annat handlade om hur vi på den regionala nivån skulle hjälpa dem i deras arbete vävdes sedan in i rapporten tillsammans med intervjuer med företagare och aktörer inom området. Vi erbjöd även en mindre summa i medfinansiering om de ville genomföra en aktivitet för att stärka och synliggöra ”sina” företagare i de här branscherna.

En del av arbetet har inneburit att skapa möten mellan näringslivs- och kulturchefer i länets kommuner. Varför tycker du att det är viktigt?
De sitter ju på varsin sida av det där ”glappet mellan stolarna” som man talar om att företagarna från de här branscherna hamnar i. I flera av kommunerna var vårt möte också första gången de satt vid samma bord. Kommunerna är viktiga eftersom de har den direkta kontakten med företagen och vi erbjuder dem verktyg för att överbrygga det där glappet.

Vilka lärdomar drar du? Uppstod det några svårigheter?
Vi har lärt oss mycket. Den viktigaste lärdomen är kanske att genom att erbjuda en möjlighet att göra en insats utifrån behoven och förutsättningarna i varje kommun så har vi fått en mångfald av aktiviteter, ett fantastiskt engagemang och en karta över prioriterade branscher, ämnen och arbetssätt som vi aldrig hade kunnat dirigera fram. Vi har kramat och skickat iväg en liten snöboll som till vår stora glädje rullar och växer fortfarande. De flesta genomförda arrangemang hade en mycket större budget än de 15 000 kronor vi erbjöd. Och det har gett direkta konkreta resultat ut till företagen, nya kontaktytor, begynnande nätverk, inspiration. I all sin enkelhet har det varit mycket uppskattat.

Vad har insatserna lett till?
Om man tänker på att i början av processen hade näringslivs- och kulturcheferna i många fall inte träffats tidigare så har det lett till en hel del. De har byggt relationer, kunskap och engagemangn och genomfört riktade insatser tillsammans. I flera kommuner ligger de på och vill fortsätta, gå vidare och utveckla sitt arbete för de här företagen och branscherna.

Vad fokuserar ni nu på framåt när det gäller kulturnäringarna?
Vi fortsätter arbetet med att utifrån vår strategi: sprida kunskap, stärka företagen, bland annat genom vårt systerprojket Affärsdesign KKN som är vår ”verkstad” på Almi, stärka företagandet genom att utveckla och erbjuda kompetens, kunskap och verktyg åt befintliga organisationer och stödstrukturer. Just precis nu står vi i startgroparna inför ett spännande utvecklingsprojekt tillsammans med Movexum som är företagsinkubatorn i Gävleborg. Fjärde punkten i vår strategi är att skapa förutsättningar för tillväxt genom samverkan där vi profilerar oss inom postproduktion av film via nätverket The Galaxy of Postproduction. Vi är också intresserade av att undersöka kopplingarna och bygga broar mellan besöksnäringen och andra branscher och aktörer inom de kulturella och kreativa näringarna. Och så laddar vi för att få kandidera om att få arrangera Generatorkonferensen i Gävle 2012.

Kommentera
20 september 2011 under Noterat | 2 kommentarer

Framtidens marknad för e-böcker och appar

Tobias Tobias

Framtidens marknad för e-böcker och appar. En omöjlig uppgift att ge alla svar på — men jag får fint sällskap under seminariet med den här rubriken.

Paneldiskussionen äger rum på Bokmässan på torsdag kl 16.30. Plats är Molnet, plan 2, ett område som i år är vigt åt mediediskussioner. Se bland annat Elibs sammanställning kring vad som sker kring ämnet eböcker.

Temat för vårt samtal:
Vilka möjligheter för digitaliseringen av bokbranschen med sig? Och vilka risker? Kan appar och e-böcker sprida läsning till nya grupper av läsare eller är de ett hot mot den traditionella boken? Och, inte minst, går det att göra digitala böcker lönsamma för förlag och återförsäljare utan att det blir för dyrt för kunden?

Medverkande:

  • Per Sundin, vd Universal
  • Tobias Nielsén, kulturekonom och vd Volante
  • Johanna Ögren, egen företagare PR på internet och en av grundarna till bokhora.se
  • Torbjörn Flygt, författare
  • Klas Fjärstedt, ansvarig för digitala satsningar, Norstedts Förlagsgrupp

Moderator är Mattias Fyrenius, strategi- och affärsutvecklingsdirektör KF Media.

Kommentera
20 september 2011 under Analys, Noterat | kommentera

Kulturbudgetens passningar till kreativa näringar

Tobias Tobias

Ögnar igenom kulturbudgeten med kulturnäringsglasögonen på — och ser framför allt:

  • Under 2012–2014 avsätter regeringen 3 miljoner kronor per år för att stärka bokens ställning och mångfalden på bokmarknaden. Den pågående Litteraturutredningen (dir. 2011:24) ska den 1 november 2011 lämna förslag till hur pengarna ska fördelas.
  • Svenskt mode växer i betydelse både som kulturuttryck och som näringsgren. Därför kommer regeringen att ge Svensk Form i uppdrag att uppmärksamma och främja svenskt mode i Sverige och utomlands. Svensk Form får också i uppdrag att arbeta mer för att främja ung svensk design i utlandet och säkerställa deltagande unga svenska designers på internationella arenor.
  • För att förbättra villkoren för den kommersiella radion ytterligare föreslår regeringen att avgifterna för dem som sänder analog kommersiell radio ska sänkas.
  • Regeringen ger Svenska Filminstitutet sammanlagt 60 miljoner kronor under perioden 2011–2014 för att digitalisera biografer.
  • Regeringen ökar det statliga stödet till regionala kultur­ verksamheter med totalt 75 miljoner kronor 2012−2014. Förstärkningen ska inriktas på verksamheter som förnyar och utvecklar kulturområdet, både vad gäller konstnär­liga uttryck och nydanande sätt att tillgängliggöra och sprida kulturen till nya och bredare publikgrupper.
Kommentera
20 september 2011 under Noterat | kommentera

Kreativa städer

red red

Creative City Challange, CCC, är ett internationellt projekt där städer i Nordsjön-området deltar. Bakgrunden till projektet är att det ofta existerar ett glapp mellan politiken som berör kulturnäringarna på EU-, regional- och lokal nivå i städerna. Syftet med projektet är därför att utveckla och förverkliga en “innovativ och kreativ strategi”  som är integrerad på alla de administrativa nivåerna.

Några av de olika delprojekten eller events som CCC arrangerar är “Best Collaboration Award” som belönar välgenomförda samarbeten mellan aktörer inom KKN och andra mer traditionella sektorer och konferenserna “European Creative and Innovation Day” och “European Night of Creativity” där städer har möjlighet att visa upp sina projekt och lära från varandra.

Kommentera
16 september 2011 under Noterat | kommentera

Generatorkonferensen 15-16 november

red red

Den årliga Generatorkonferensen som fokuserar på de kulturella och kreativa näringarna äger i år rum i Norrköping den 15-16 november. Årets konferens har ett tredelat tema och nytt för i år är att några utländska aktörer även har bjudits in varför delar av programmet är på engelska.

Under det första temat, ”Vid kärnan till kreativitet”, ligger fokus på de som är verksamma inom KKN och talar gör bland annat The Ark och arkitekten Kai Piippo. Det andra temat, ”Kreativitet – en värld av möjligheter”, berör hur KKN kan bidra till samhällsutveckling och trender på området. Talar gör bland annat professor Pier Luigi Sacco som myntat begreppet Kultur 3.0 som betonar kulturellt deltagande. Det sista temat, ”Det är såhär vi gör det. Människor och metoder”, fokuserar på hur KKN kan utvecklas och hur man kan skapa möten. Talar gör bland annat professor i urbanforskning Göran Cars. Du kan läsa mer om talarna här.

I programmet finns det även några öppna platser där det är meningen att deltagarna ska ha möjlighet att komma med förslag om inspirerande projekt som kan tas upp på konferensen.  Kom in med tips och diskutera på Generators Facebook-sida.

Anmälan till konferensen kan göras här.

Kommentera
11 september 2011 under Noterat | kommentera

Om inte (tio år senare)

Tobias Tobias

Såhär började dagen, med kaffe från den här mannen runt hörnet. Han hälsade alltid på samma sätt: ”Hi boss.”

Var var du? Hur var det? Jag har fått frågan hundratals gånger.

Jag var på Manhattan den dagen, 11 september 2001. Jag hade just återvänt med mitt morgonkaffe till mitt studentrum mellan 105:e och 106:e gatan när jag hörde jetplan dåna förbi på den klarblå himlen.

Men nyheten fick jag via Expressens sajt. Jag hade ingen teve. Mejlen började strömma in. Hur är det? Det var min enda kontaktväg. Det här var tiden före Facebook, före mobiler som funkade överallt, före behovet att vara synlig jämt.

Sedan begav jag mig ut och försökte, som gammal journalist, ta mig mot det attackerade området. Paniken var påtaglig. Allting var i samma stund både avstannat och accelererande. Alla taxibilar gick åt andra hållet, norrut, bortåt, och t-banan var avstängd. Jag halvsprang nog 20 gator söderut innan jag gav upp. Tevebilderna såg jag ihop med andra utanför skyltfönster på gatan. Därefter skrev jag en artikel till Expressens 12 september-tidning.

Jag börjar minnas allt mer när jag nu tänker tillbaka. Framför allt minns jag hur jag och en vän – också gammal journalist, så vi kom in via våra pressleg – tog oss in mot det som skulle kallas ground zero.

Det var som en spökstad. Ingen el och inget vanligt ljus utöver generatordrivna strålkastare som kastade ett vitt, stelt ljus över enstaka fasader. Över allting låg ett månlikt dammlager. Allt tyst utöver arbetet från bilar som körde fram och tillbaka. Och detta i en stad som annars låter hela tiden.

Jag minns särskilt den starka doften av bränt och känslan av damm på tungan. På väg tillbaka slår vi oss ner på en kvartersbar. På bardisken har folk lagt sina nyinskaffade munskydd bredvid ölglasen.

Dofterna syntes aldrig på teve, men gjorde tillvaron på södra Manhattan outhärdlig i flera dagar. Det dröjde många dagar innan alla bränder var släckta.

Så vi hyrde en bil på Rent-a-wreck och åkte omkring i några dagar i Connecticut, förbi småstäder med flaggor på halv stång överallt och spontana insamlingar utan direkta syften, bara som ett svar på att göra något. En magisk resa på sitt sätt.

Volontärarbetare i den månlika spökstan som sträckte sig många kvarter runt om ground zero. De flesta bar munskydd på grund av dammet.

***

Det fanns några exempel på hur konsten och kulturen under den följande hösten försökte hitta en roll i sammanhanget – jag minns att jag läste om några teaterföreställningar – men försöken kändes trevande om än engagerade. För mig understödde kulturen  snarare eskapism. Jag såg filmen ”Moulin Rouge”. Jag var på opera och konserter. Inget som anknöt utan tog mig bort.

Fortsatte det inte så? Med tanke på den stora påverkan som attacken fick på världsordningen och samtalen, är jag också förbluffad över hur relativt lite som vi märkt av samtidens stora frågor i konsten och kulturen under nollnolltalet. Jag tänker på teman som krigen, terrorbalansen, finanskriserna och hur maktfördelningen i världen börjat skifta.

Klart att det finns exempel. Men man behöver inte gå längre än till litteraturen för att se att det om detta skrivits förvånansvärt lite. Se till exempel senaste ”Babel” för en intressant genomgång.

***

Idag är mina tankar kring nine-eleven mest förknippade med vad som hade hänt utan attacken mot World Trade Center och USA. Om inte.

Många ställer samma fråga. The Economist diskuterar i sitt senaste nummer, med ännu ett vackert omslag, på samma tema och konstaterar att George W Bushs största misstag var att gå in i Irak.

Men själv gör jag det mest på ett personligt plan. Här var jag, i världens dåvarande huvudstad, på en riktigt bra skola – men staden var paralyserad. Energin dog aldrig, men det var som allting vilade i ett standby-läge, förstärkt av lågkonjunkturen redan under våren börjat märkas. Hade jag blivit kvar annars? Vad hade hänt då?

Jag tror till exempel inte att den här bloggen hade startats.

Långhårig business-student. Det var många som anmärkte mot det.

Med hyrbil på väg utan mål.

Några dagar senare. Flaggan på halv stång överallt.

Kommentera
9 september 2011 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Magnus Thure Nilsson: ”Media är på allvar”

red red


Magnus Thure Nilsson är vice vd på Media Evolution som arbetar för att främja innovation och tillväxt inom mediabranscherna i Skåne och Blekinge. I förra veckan arrangerade de “The Conference”s.

Media Evolution City är ett hus som just nu håller på att byggas i Malmö som ska inrymma kontorsplatser och bland annat möjligheter för konferenser och utställningar och med en restaurang i bottenplanet.

Vad är Media Evolution City?
Det är en mötesplats i form av ett hus på 7,5 tusen kvadratmeter som kommer rymma 400 personer. Huset står färdigt i mars och ligger i centrala Malmö i delvis Kockums  gamla lokaler och en del som är nybyggd. Vi som driver det huset heter Media Evolution och är ett näringslivsutvecklande företag som jobbar för att bygga Europas största plattform för innovation och tillväxt inom media. Vi jobbar med konvergens kan man säga och ser till att olika mediebranscher möter varandra och korsas, att tv möter mobil och mobil möter datorspel och så vidare. Det vill säga att minska trösklarna för samarbeten.

Varför behövs det ett mediehus i Malmö?
Huset som sådant  bygger på en idé om att man möts varje dag. En fysisk mötesplats är därför viktig som symbol men också för att det ska ske saker. Huset kommer rymma företag från olika mediebranscher men också i olika storlekar där de största kontoret har plats för 130 personer till kontorsplats med klippkort där en person sitter i huset en till två dar i veckan. Den andra biten är att mediebranscherna idag kräver en stor flexibilitet. De krymper och växer om vartannat, deltar i projekt och arbetar ofta i nätverk. Sedan så ser vi till att mötena mellan branscher och mellan stora och små företag sker naturligt varje dag. Efterfrågan har varit extrem stor och vi kommer ha kö på företag som vill sitta där.

Ni gör inte det här själva utan med hjälp av en privat fastighetsägare. Kan du berätta om samarbetet.
Rent praktiskt fungerar det så att Wihlborgs äger huset och att vi hyr delar av huset där vi har byggt ett koncept med möbler, städning, internet etc. Och det är sådant som fastighetbranschen inte har intresse av att göra idag. I övrigt hyr de ut resten av huset och vi bestämmer tillsammans vilka företag som ska sitta där. Det viktiga är att det är en mix av branscher och storlekar på företag. Och vi känner till branschen och är involverade på en mängd olika områden vilket ger oss ett stort förtroende i branschen som gör det möjligt för oss att samla dem. Dessutom har vi inte något vinstintresse utan allt det vi tjänar går tillbaka till våra medlemmar. På så sätt är vi en neutral plattform mellan det akademiska, näringslivet och det offentliga. Och det är det som har gjort det här möjligt, Wihlborgs hade aldrig kunnat göra det på egen hand. Personligen tror jag att det visar vägen för hur kontor kommer se ut i framtiden, det vill säga vara något mer än att bara sitta och arbeta vid ett skrivbord.

Finns det en risk att pengar satsas på infrastruktur istället för innehåll?
Det är inga offentliga pengar inblandade utan projektet drivs helt på marknadens villkor. Jag tror att det är viktigt att inte bygga hus för offentliga pengar. Då bygger man monster som man måste driva vidare oavsett. Och sker det ett regimskifte i en stad eller det kommer en lågkonjunktur så orkar man inte med att driva det. Kommunala hus är problematiska på det sättet, dessutom drivs de inte på marknadens villkor vilket också är problematiskt. Om man ska bygga ett projekt som vi gör är det viktigt att det sker på marknadens villkor. Däremot kan man stoppa in pengar som smörjmedel i en uppstartsfas. Media Evolutions organisation var exempelvis från början 100 procent finansierat av det offentliga medan vi idag är nere på 75 procent och siktar mot ungefär 50-50.

Media Evolution The Conference ägde rum i förra veckan. Vilka frågor tyckte du var de viktigaste som diskuterades på konferensen?
Rent dramaturgiskt tycker jag det var fantastiskt att vi lyckades ha Al Jazeera i slutet. För allt det man diskuterar om medias utveckling och sociala medier, ”Hur ska vi använda det?”, ”Hur bygger man en marknad kring det?”, ”Hur ser konkurrenskraften ut?”, ”Hur ser människors användning ut?”. Det är väldigt lätt att sådana frågor såhär en masse kan bli lite navelskådande. Och då när Al Jazeera kommer och berättar att det vi pratat om i två dagar har förändrat världen i grunden. Och det var faktiskt människors användande av Twitter som bidrog till det. Då förstår man hur stort media är. Media är det som kommer förändra vår civilisation de närmsta 20 åren. Kanske till och med de stora ekonomiska grundvalen. Det har i alla fall förändrat människors beteenden i förhållande till samhällskontraktet och den parlamentariska demokratin. Och då börjar man nästan ta så stora ord i sin mun att man blir mörkrädd. Men det är ju så stort det är. Och det tycker jag att konferensen visar, att vi fick ihop en bra mix som visar att det här är på allvar.

***
>> Se alla föredrag från ”The Conference” hos Media Evolution.

Kommentera
8 september 2011 under Noterat | kommentera

Kalkerpapper på idrott

Tobias Tobias

image

Idag var det workshop i Varberg för att utveckla surfnäringen. Hälften kom i shorts och som någon sa, det var tur att det inte var bättre vindar, då hade han kanske inte kommit alls.

Jag var där för att presentera en rapport som bland annat handlar om lärdomar från idrottsevents och idrottens roll i samhället. Det är slående hur många paralleller som finns mellan kultursektorn och idrottsområdet. Både när det gäller kulturens och idrottens sociala effekter och dess ekonomiska betydelse genom kulturella och kreativa näringar respektive sportbranschen.

Även på EU-nivå gör idrotten en liknande resa som kulturen gjort de senaste åren. Idrottens roll för regional utveckling börjar alltmer lyftas fram som ett prioriterat område.

Dessutom finns mängder av kopplingar om vi ser på hur de fungerar. Företagen drivs ofta av genuint intresserade och passionerade människor och de är ofta små- eller egenföretag. När det gäller actionsport är därtill kultur och idrott mycket nära sammanflätade när det gäller hur livsstilen formas och kommuniceras, med hjälp av mode, filmer, musik och dataspel.

CRED i Varberg försöker med projektet “Coastal Culture” gifta samman idrott, kultur, näringsliv och akademi för att utveckla framför allt surfnäringen i regionen. Projektet kan ses som en inkubator i eventform. Och både tidigare studier och erfarenheterna från det senaste Coastal Culture visar på en rad positiva effekter bara när det gäller att genomföra evenemang.

Genom eventet organiseras det oorganiserade, informella nätverk skapas och stärks, uppdrag förmedlas som bidrar till en grund i pågående verksamheter, samverkan med kommunen förbättras och inte minst, eventet skyndar på och bidrar till en rörelse åt samma håll.

Kommentera