Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
6 juli 2011 under Rapport, Samtal | 4 kommentarer

SAMTAL/Rudolf Antoni: “Viktigast för en stad är kultur”

Tobias Tobias

I Almedalen presenterade Rudolf Antoni en rapport om kulturens betydelse för städers attraktivitet, en delrapport i en större studie om städers attraktivitet som tas fram i ett samarbete mellan Fastighetsägarna och Handelns utredningsinstitut. Antoni är utredare och biträdande näringspolitisk chef på Fastighetsägarna. Han har tidigare ansvarat för SOM-institutets kultur- och livsstilsanalys.

Varför har kultur betydelse för var vi väljer att bo?
Kulturen är betydelsefull för staden på många sätt. Den kan exempelvis fungera som marknadsförare. Se bara på den uppmärksamhet som Pinocchioskulpturen skapade för Borås. Oavsett om man gillar konceptet så är det betydligt svårare att säga att Borås är en tråkig stad efter att den gubben dök upp. Kulturen sprider ryktet och säger oss någonting om stadens karaktär och om vilka som bor där. En kreativ ung människa som idag ska välja stad att flytta till vill ha en spännande plats med intressanta människor och högt i tak för oliktänkande och olika livsstilar. Kulturen öppnar dörren för dessa människor. Det är precis det de vill se i en stad.

Vad är då viktigast för detta – deltagarkultur eller åskådarkultur?
Kultur föder mer kultur. Högt eller lågt och deltagande eller bara mottagande är underordnat. Men viktigast för staden är förstås den kultur som får ut människor på gatorna. Det är människorna som vitaliserar staden och gör den intressant för andra. Vi får inte heller glömma att den kulturella publiken också är bra kunder för handeln och restaurangnäringen och kan bidra starkt till att fylla gatorna med människor i blandade åldrar även kvällstid. En stad med ett intressant kulturutbud, en levande handel och välmående restauranger är en stad de flesta kan tänka sig att flytta till.

Kan man säga om kulturens roll är relativt viktigare i landsbygd eller i storstäderna?
Ingen stad kan överleva utan ett minimum av kulturutbud. Faktum är att många mindre städer i landet har svårt att överleva i konkurrens med regionhuvudorterna. Ofta försöker man skapa ett tillräckligt handelsutbud för att få befolkningen att stanna trots att externa köpcentrum och närhet till större städer i princip gör det omöjligt. Jag tycker istället att man borde satsa på andra kvaliteter som bra skola, bostäder och omsorg. Detta kombinerat med en satsning på den lokala kulturen kan skapa en attraktiv boendemiljö och istället vara ett alternativ till stadslivet.

Vilken stad i Sverige är mest ”kulturell”?
Lund är den stad som placerar sig högst upp på den ranking som vi gjort över invånarnas kulturvanor. Kartläggningen visar också att det är stora skillnader mellan städerna, i exempelvis Stockholm är det mer än dubbelt så vanligt att invånarna går på bio regelbundet än i Borås.

Hur har ni mätt detta?
Mitt fokus är alltid på människan. Det spelar förstås ingen roll om din stad har ett fantastiskt utbud om ingen nyttjar det. Därför har jag utgått från SOM-institutets stora mätningar av människors vanor och attityder och där studerat kulturvanor i Sveriges drygt 30 största städer.

***
Läs mer om delrapporten som Rudolf Antoni presenterade i Almedalen.

-

2 kommentarer
  1. Hmmm – er virkelig kultur viktigst for en stad? Ikke i Norge, og troligen hellre ikke i Sverige. Arbeidsplatser er klart viktigst. Det er ikke slik (enda) at alt arbeid skapes av kreative mennesker som kommer flyttende till! Det er heller ikke slik at mengdre kultur et sted, har signifikant påvirkning på innbyggervekst – i alle fall ikke i Norge. Våre norske analyser av sammenheng mellom kultur og vekst, viser noe annet enn Antonis rapport. Se: http://www.tmforsk.no/publikasjoner/detalj.asp?r_ID=1989&merket=5
    Og:
    http://www.regjeringen.no/nb/dep/krd/dok/rapporter_planer/rapporter/2013/programteori-for-attraktivitet.html?id=727658

  2. Joakim skriver:

    @Lars: Jag håller med dig och min bild av forskningsläget i Sverige och internationellt generellt är att för inflyttningen har jobbmöjligheter och personliga nätverk en större betydelse än kulturutbudet.

    Ur ett fastighetsägarperspektiv, som Antoni representerar, är det dock troligt att boendemiljön med ett rikt kulturutbud har större direkt ekonomisk betydelse när det gäller fastighetens värdeökning. Exempelvis det enorma trycket på lägenheter i Stockholms innerstad verkar tyda på det. Men det handlar mer om flyttmönster mellan stadsdelar som inte syns i tillväxtstatistiken på kommunal nivå.

    Vi känner väl till er rapport från Telemarksforsking, vi intervjuade också Knut Vareide i samband med att den släpptes. Se här: http://kulturekonomi.se/2012/03/27/samtalknut-vareide-kultur-bidrar-inte-till-okad-inflyttning/

    Joakim Sternö
    Redaktör för analysbrevet för Kulturekonomi.

  1. […] Per Falk ___________________________________________ Läs mer om förslaget till Kultur- och fritidspolitiskt program här > Skriften Kulturen och staden kan laddas ner från Fastihetsägarna > Författaren är Rudolf Antoni. Läs en intervju med honom på nättidskriften Kulturekonomi > […]

  2. By Kulturekonomi | Almedalen 2014 on juni 24, 2014 at 24 juni 2014

    […] av Volante Research, och en paneldiskussion med bland annat Rudolf Antoni från Fastighetsägarna (se tidigare samtal med Rudolf).  Lokal utveckling och stadsutveckling berörs även vid ett seminarium som Umeå arrangerar med […]

Lämna en kommentar

Viss HTML kan användas