Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
29 juni 2011 under Noterat | kommentera

Arvika borde lärt sig av Hultsfreds fall

Tobias Tobias

Det är oerhört tråkigt att höra om Arvikafestivalens konkurs: det blir inget 20‑årsjubileum. Trots försök att återgå till festivalens ursprung efter de senaste årens ekonomiska svårigheter och förra årets kris då nedläggningen var väldigt nära. I år är det helt enkelt för få som har köpt biljetter.

Det hela påminner mycket om Hultsfred ifjol — och kanske hade Arvika kunnat lära sig en del från sin småländska kollega.

När vi pratade med Putte Svensson, en av grundarna till Hultsfredsfestivalen och ansvarig förra året,  sa han att de borde tagit time out, att de inte hann börja om och göra bra bokningar i tid. Kanske borde Arvika på så sätt tagit en paus i år och kraftsamlat inför nästa?

För arrangörerna underlättades säkert inte biljettförsäljningen av att Hultsfredsfestivalen i år ligger på samma datum som Arvikafestivalen skulle ha ägt rum. Hultsfredsfestivalen som förra året gick i konkurs och sedan i år övertagits av tyska FKP Scorpio.

När Hultsfredsfestivalen, och föreningen Rockparty, gick omkull var det inte bara festivalen utan ett helt system med utbildningar och olika former av nätverk som riskerades. Utbildningarna kommer dock att finnas kvar men satsningen är strikt kommersiell för den nya ägaren, även om indirekta effekter i form av turism och profilering kvarstår och anses viktiga.

Notera att de nya tyska ägarna har fått bättre villkor än den tidigare föreningen. Hultsfreds kommun går in med 2,7 miljoner till festivalen per år under de kommande tre åren men Scorpio ska börja betala tillbaka till kommunen redan nästa år enligt planen.

Andra lärdomar från Hultsfred handlar om att hänga upp det samhällsekonomiska bygget på en enskild, sårbar aktör. I Värmland finns projektet Modell A, med fokus framför allt på Arvika och som arbetar för att utveckla skärningspunkterna mellan kultur, besöksnäring och näringsliv. Jag kan för lite om det projektet, men jag konstatera två saker utifrån att Hultsfred under många år blev en symbol för samhällsplanering kring upplevelseindustri och kulturella och kreativa näringar:

– Det är lätt att glömma marknadsmässiga risker och tro att vad som funnits länge kommer pågå av sig själv för evigt. Risken för verksamheten blir också risken för samhällssatsningen om de hänger ihop för intimt.

– Att dra in en verksamhet in i ett samhällsbygge måste ske varsamt. Fokus måste få fortsätta vara verksamheten — annars, enligt punkten ovan, kan allting falla ihop.

Frågan är såklart komplex och jag har funderat mycket över den. För samtidigt behövs insatser på glesbygden för att stärka den s.k. kritiska massan inom relevanta nätverk.

Lämna en kommentar

Viss HTML kan användas