Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
29 juni 2011 under Noterat | kommentera

Arvika borde lärt sig av Hultsfreds fall

Tobias Tobias

Det är oerhört tråkigt att höra om Arvikafestivalens konkurs: det blir inget 20‑årsjubileum. Trots försök att återgå till festivalens ursprung efter de senaste årens ekonomiska svårigheter och förra årets kris då nedläggningen var väldigt nära. I år är det helt enkelt för få som har köpt biljetter.

Det hela påminner mycket om Hultsfred ifjol — och kanske hade Arvika kunnat lära sig en del från sin småländska kollega.

När vi pratade med Putte Svensson, en av grundarna till Hultsfredsfestivalen och ansvarig förra året,  sa han att de borde tagit time out, att de inte hann börja om och göra bra bokningar i tid. Kanske borde Arvika på så sätt tagit en paus i år och kraftsamlat inför nästa?

För arrangörerna underlättades säkert inte biljettförsäljningen av att Hultsfredsfestivalen i år ligger på samma datum som Arvikafestivalen skulle ha ägt rum. Hultsfredsfestivalen som förra året gick i konkurs och sedan i år övertagits av tyska FKP Scorpio.

När Hultsfredsfestivalen, och föreningen Rockparty, gick omkull var det inte bara festivalen utan ett helt system med utbildningar och olika former av nätverk som riskerades. Utbildningarna kommer dock att finnas kvar men satsningen är strikt kommersiell för den nya ägaren, även om indirekta effekter i form av turism och profilering kvarstår och anses viktiga.

Notera att de nya tyska ägarna har fått bättre villkor än den tidigare föreningen. Hultsfreds kommun går in med 2,7 miljoner till festivalen per år under de kommande tre åren men Scorpio ska börja betala tillbaka till kommunen redan nästa år enligt planen.

Andra lärdomar från Hultsfred handlar om att hänga upp det samhällsekonomiska bygget på en enskild, sårbar aktör. I Värmland finns projektet Modell A, med fokus framför allt på Arvika och som arbetar för att utveckla skärningspunkterna mellan kultur, besöksnäring och näringsliv. Jag kan för lite om det projektet, men jag konstatera två saker utifrån att Hultsfred under många år blev en symbol för samhällsplanering kring upplevelseindustri och kulturella och kreativa näringar:

– Det är lätt att glömma marknadsmässiga risker och tro att vad som funnits länge kommer pågå av sig själv för evigt. Risken för verksamheten blir också risken för samhällssatsningen om de hänger ihop för intimt.

– Att dra in en verksamhet in i ett samhällsbygge måste ske varsamt. Fokus måste få fortsätta vara verksamheten — annars, enligt punkten ovan, kan allting falla ihop.

Frågan är såklart komplex och jag har funderat mycket över den. För samtidigt behövs insatser på glesbygden för att stärka den s.k. kritiska massan inom relevanta nätverk.

Kommentera
23 juni 2011 under Noterat | kommentera

Stark tillväxt för medie- och underhållningsindustrin

red red

I veckan besökte vi Operaterassen där PWC presenterade resultat från rapporten Global entertainment and media outlook: 2011-2015 som den också kallas. Rapporten är en framtidsutsikt över medie‑ och underhållningssektorn under de kommande fyra åren i 48 länder. SIME arrangerade.

I Sverige kommer de snabbast växande medieområdena att vara de digitala sektorerna. Framför allt gäller det internet access (5 procent), internetreklam (8 procent) och datorspel (6 procent) som är de områden som sticker ut när det gäller den förväntade tillväxten i Sverige. Klicka på bilderna för att kunna se graferna bättre.

Jämfört med den globala förväntade tillväxten är ”business to business”, nyhetstidningar och bokpublicering de områden där tillväxten kommer vara högre i Sverige än det globala genomsnittet. De två senare dock endast i nivå med den förväntade tillväxten generellt på två procent. Den globala tillväxten för medie- och underhållningssektorn förväntas ligga på 5,5 procent. Det ser dock olika ut i olika delar av världen där siffrorna för de ”mogna länderna”, dit Sverige hör är siffran 3,9 procent, i BRIC-länderna 11,7 procent och hos de så kallade G8-länderna 12,7 procent.

Tillväxten är alltså väldigt hög i dessa sektorer och tittar man bakåt i tiden blir det väldigt tydligt hur mycket de olika medieområdena växer.

Ett nyckelord för framtiden som framhölls under presentationen är ”samarbete” och tre så kallade megatrender; 1) Den stärkta konsumenten, 2) Den involverade annonsören och 3) Förändra företagandet till digitalt.

Erik Wall och Alexander Rodriguez Forsgren från PWC som presenterade rapporten valde att tala mer om den första megatrenden. Den kommer innebära ett större behov av konsumentrelevans och -engagemang. Det vill säga att konsumenterna måste få möjlighet att påverka. När mycket media och underhållning finns tillgängligt gratis kommer fem faktorer vara viktiga för att få folk att betala:

  • Bekvämlighet.
  • Upplevelse.
  • Kvalitet.
  • Deltagande, exempelvis genom att rösta.
  • Förmåner, exempelvis att få se nästa avsnitt av ”Solsidan” snabbare på TV4 Play.

Jämför med Kevin Kellys essä från 2008(!), ”Better than Free”, där han tar upp åtta värden som gör oss beredda att betala för framåt. Journalisten sammanfattade essän i en krönika i DI Weekend.

Nya konsumentvanor innebär även att folk ger upp några gamla. Ett exempel är så kallad chord-cutting, det vill säga att folk exempelvis säger upp sitt fasta telefonabonnemang. Fler kommer också nöja sig med att hyra innehåll istället för att äga det, exempelvis som Spotify. Att folk kommer vara uppkopplade 24 timmar om dygnet innebär nya förutsättningar för annonsering och möjligheter för nya former av tjänster.

Kommentera
23 juni 2011 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Kulturrådet: ”Vi behöver fler kontaktytor”

Tobias Tobias

Eva Ottosson är utredare på kulturrådet och sitter bland annat med i en arbetsgrupp i EU som arbetar för  ”kulturindustrin och den kreativa industrin”. Gruppen hade sitt första möte under våren där Pier Luigi Sacco presenterade en modell för ”Kultur 3.0”.

Vad ska arbetsgruppen åstadkomma?
Medlemsländerna i arbetsgruppen ska ta fram en policyhandbok för beslutsfattare inom området kulturella och kreativa näringar. Arbetet handlar om hur medlen i EU:s strukturfonder kan användas strategiskt för att främja dessa branscher och deras spridningseffekter i hela ekonomin. Kort sagt – how to use the money.

Du har precis kommit tillbaka från senaste mötet. Vad pratade ni om?
Just nu befinner vi oss i en fas där vi ska bearbeta alla de goda exempel och rekommendationer som finns på området och ge konkreta förslag på program, strukturer och projekt som fungerat i olika länder. Handboken är ett verktyg för att snabba på överföringen av goda idéer.

Det står att ni vill öka medvetenheten om nyttan av en integrerad kulturpolitik i regional och lokal utvecklingspolitik. Vad innebär det?
Kultur börjar alltmer erkännas som en värdeskapande kraft – men det är viktigt att på allvar etablera detta synsätt så att kulturen inte blir en enkel måltavla för budgetnedskärningar vid nästa ekonomiska kris. Det finns bra argument i professor Pier Luigi Saccos rapport som tagits fram inför EU:s nästa strukturfondsprogramperiod och det är viktigt att förankra detta i den regionala och lokala utvecklingspolitiken. Kulturen kan inte avfärdas som en samhällsekonomiskt avskild sektor.

Skiljer sig det svenska perspektivet på något sätt från övriga länders?
Det är skillnad i mognadsgrad länderna emellan. I arbetsgruppen finns tre olika undergrupper, vilka ganska väl speglar denna skillnad i utvecklingen av KKN-området och diskussionen; att skapa förutsättningar för kulturnäringarna, att stärka villkoren för befintliga kulturföretag, samt spridningseffekterna från kulturnäringarna i den bredare ekonomin. Sverige befinner sig i ”stärkande” fasen/gruppen. Vi ser den absoluta nyttan av kreativa och kulturella branscher, men det är en bit kvar till att vi med självklarhet börjar tala om spridningseffekterna i den bredare ekonomin.

Har du fångat upp något som tycker skulle bidra till att förbättra diskussionen i Sverige om de kulturella och kreativa näringarna?
Vikten av en diskussion på tvären. Jag vet att en diskussion mellan näring, kultur, turism och andra områden pågår på olika nivåer i Sverige – men jag tror att många med mig ser ett behov av fler kontaktytor och tätare samarbeten. Den här arbetsgruppens existensberättigande är dialog och förankring. Det är så vi når målet; ökad medvetenhet om kulturens potential.

Kommentera
22 juni 2011 under Noterat | 1 kommentar

Här sitter de som ska veta mest om kultur

Tobias Tobias

Idag var jag på mitt första möte som medlem i Insynsrådet till Myndigheten för kulturanalys. Här sitter myndigheten, på Kungsholmen i Stockholm i en liten lokal vid Statskontoret och i ett kvarter där annars Trygg Hansa breder ut sig. Det är en liten organisation. Totalt vill de till att börja med bli fyra utredare, en chef och en koordinator på halvtid.

När kulturministern kallar så är det lätt att känna sig hedrad och tacka ja, men det här känns som ett mycket intressant uppdrag. Av flera skäl.

Kulturpolitiken befinner sig för det första i ett brytningsskede. Att försöka fånga detta, inte minst hur samverkansmodellen fortlöper, blir en utmaning.

För det andra är det intressant att följa och ha synpunkter på hur Analysmyndigheten byggs upp. Jag har ju stretat många gånger med den obefintliga jämförbarhet som finns mellan olika kulturinstitutioner. En annan del handlar om hur myndigheten ska lyckas fånga, som det heter, ”kulturområdets samlade finansiering”, det vill säga inte bara delen som får statliga kulturmedel. Det finns även andra delikata knäckfrågor.

Ambitionen är i alla fall högt ställd. Direktören Clas-Uno Frykholm pratade om att de på sikt vill vara den organisation som har den bästa kunskapen om kultursektorn (och om de inte vet mest så ska de ta in kunskap från den som vet mest).

Kommentera
21 juni 2011 under Noterat | kommentera

Litet museum vinner projekt Rekos pris

red red

Museum Anna Nordlander är Sveriges ”schystaste (sic!) konstinstitution” enligt Rekorapporten 2011. Museet hör till de mindre museerna i Sverige och riktar sitt fokus mot samtidskonst och genus. Museet är mer av en mötesplats för diskussioner kring kön och identitet där konsten används som en utgångspunkt för samtalen.

Förra årets vinnare var Göteborgs konsthall som i år hamnar på en nionde plats, fortfarande rekomärkt dock. Projekt Reko startade 2009 av den ideella föreningen c/o konst och drivs idag av Konstfrämjandet. Projektet går ut på att undersöka arbetsvillkoren för konstnärer som ställer ut vid Sveriges konstinstitutioner. Undersökningen bygger på enkätintervjuer med konstnärer som ställt ut på de 62 undersökta konstinstitutionerna.

Rapporten visar att var fjärde konstnär saknar ett skriftligt avtal och tre av tio konstinstitutioner låter konstnärer arbeta utan avtal. Nära var femte konstnär får betala delar av utställningen själv. Förra årets resultat som visade att det inte går att se någon skillnad i arbetssituationen mellan de riktigt stora institutionerna och de små gäller även i årets rapport.

De nio konstinstitutioner i topp som erhåller rekomärkning är:

  1. Museum Anna Nordlander, Skellefteå.
  2. Bildmuseet, Umeå.
  3. Västerås konstmuseum.
  4. Konsthallen – Bohusläns museum.
  5. Nationalmuseum, Stockholm.
  6. Konsthall C, Stockholm.
  7. Lilith Performance Studio, Malmö.
  8. Moderna museet, Stockholm.
  9. Göteborgs konsthall.

Läs och ladda ned hela rapporten [.pdf]. Läs även Tobias Nielséns essä där han resonerar, utifrån förra årets rapport, kring en tradition och norm av låg ersättning men som på inget sätt är skriven i sten, bara oerhört trög att förändra.

Kommentera
21 juni 2011 under Noterat | kommentera

Generator lanserar ny webb

red red

Kommentera
16 juni 2011 under Noterat | 2 kommentarer

Mycket konst för pengarna

Tobias Tobias

Konstnärsnämnden släppte igår en tredje rapport om arbetssituationen för konstnärer. Rapporten fokuserar på varifrån konstnärer får sin inkomst i relation till hur mycket de arbetar. En indelning av arbete görs i rapporten mellan konstnärligt arbete, indirekt konstnärligt arbete (knyter an till konstnärligt arbete men ej direkt produktion) och icke konstnärligt arbete. Andra frågor som rapporten också undersöker är anställningsformer, arbetslöshet, företagande och kompletteringsarbete.

Några av rapportens resultat:

  • Konstnärers arbete består i större utsträckning av direkt konstnärligt arbete än vad tidigare undersökningar visat, 73 procent, räknat i tid. Indirekt konstnärligt arbete står för 13 procent och icke-konstnärligt arbete 14 procent.
  • Konstnärer arbetar mer än befolkningen i genomsnitt, 46 timmar per vecka mot 37 timmar. Medianinkomsten för konstnärer är dock lägre, 205.600 kronor vilket är 15 procent lägre än medianinkomsten för hela arbetsmarknaden.
  • Skillnaderna mellan olika konstområden när det gäller arbetstid och inkomst från olika typer arbeten är dock stora.
  • 35 procent av de tillfrågade uppger att de var tillsvidareanställda på heltid, 20 procent visstidsanställda på hel- eller deltid och 35 procent hade projektanställning. I Sverige generellt är 85 procent är tillsvidareanställda.

Rent spontant blev jag förvånad över resultaten i den första punkten — att den mesta tiden läggs på ”direkt konstnärligt arbete”. Men vid närmare eftertanke så är det ju ofta tid som utgör den stora insatsen för en konstnär. Och ställ detta mot att lönenivån är lägre.

De frågade utgörs av ett urval på 3.500 personer av de 21.500 personer som ingått i de tidigare studierna, 42 procent svarade på enkäten. Rapporten berör arbetssituationen för år 2008.

Ladda ned rapporten [.pdf]. Läs även Sveriges Radios artikel.

Kommentera
12 juni 2011 under Samtal | 1 kommentar

SAMTAL/Svenska institutet: Sverige ska marknadsföras som kreativt

red red

Svenska institutet arbetar för att representera Sverige i utlandet, bland annat genom att bygga upp relationer med kultur-, samhälls-, utbildnings- och näringsliv, samt med allmänheten i andra länder. Joakim Norén är varumärkesutvecklare på Svenska institutet och har arbetat med att ta fram en kommunikationsstrategi för kulturella och kreativa näringar som lanseras inom kort.

Varför har ni en ny strategi för kulturella och kreativa näringar?
Att ta fram strategin var ett uppdrag från  handelsministern Ewa Björling, men det ligger i linje med SI:s ambition  att samla olika delar av vår verksamhet i större sammanhållande koncept. Kulturella och kreativa näringar är mycket viktiga för Sveriges kännedom och image i utlandet men de har också en stor exportpotential  som går att utveckla vidare, och vi tror att en kommunikationsstrategi  kan stödja den utvecklingen.

Vilka branscher fokuserar ni på och varför?
I det ursprungliga uppdraget ingick mode, musik och gaming och under  utvecklingen av strategin valde vi att addera design, film och  marknadskommunikation. De är alla segment där Sverige ligger i framkant i  världen, där det finns en tydlig exportpotential och aktörer som vill och kan satsa utomlands. Kommunikationsstrategin kan dock även användas  för andra segment.

Hur skiljer sig detta arbete från det som ni ändå brukar göra?
SI  har alltid arbetat med kulturella och kreativa näringar i imagebyggande  syfte. Skillnaden är att exportdimensionen har tillkommit och att vi  har skapat ett sammanhållande kommunikativt koncept som håller ihop  arbetet och tydliggör vad som är så intressant med Sveriges kreativa och  kulturella näringar.

Ni har redan genomfört några aktiviteter. Kan du berätta lite om någon av dem?
Swedish  Fashion goes Berlin var ett pilotprojekt som genomfördes i samband med  utvecklingen av kommunikationsstrategin. Det innefattade en modevisning i  samarbete med Mercedes-Benz Fashion Week, en utställning med modefoto  och modefilm samt ett seminarium på den svenska ambassaden. Projektet  visade tydligt hur stort intresset är för svenskt mode och ledde bland annat till över 800 medieinslag.

Kommentera
10 juni 2011 under Noterat | 1 kommentar

Almedalen — har vi glömt något?

red red

Det är inte valår i år men det kommer vara fullt av evenemang under Almedalsveckan i år också, den 3-10 juli. Inte minst på kulturområdet.

För tredje året i rad är Svensk Scenkonst värd för och/eller arrangerar ett flertal seminarier under tre dagar, vilket även kan följas på Facebook. Bland annat ett seminarium under rubriken “kulturen som tillväxtfaktor” där Rudolf Antoni presenterar en delrapport om kulturens betydelse för en stads attraktivitet.

Flera evenemang har de kulturella och kreativa näringarna i fokus. På musikområdet har fyra organisationer gått ihop och arrangerar New Music Xperience bestående av flera seminarier och workshops om musikens värde, potential och framtid blandat med livekonsterter. Ett av dessa är där Organisationen Musiksverige tar ett intressant grepp med ett seminarie bestående av en fallstudie med en låtskrivare i fokus. För att på så sätt synliggöra hur låtskrivandet bidrar till ekonomisk tillväxt och är en del av det större perspektivet på de kulturella och kreativa näringarna. Seminariet leds av Tobias Nielsén och representanter från ett skivbolag, förlag och reklambranschen.

Ett annat intressant evenemang om kulturella och kreativa näringar står SIDA för där diskussionen rör hur branscherna kan bidra till tillväxt, konkurrenskraft och innovation i Östersjöområdet. Organisationen Företagarna ordnar även flera samtal om entreprenörskap varav ett är särskilt inriktat på kulturföretagare.

Andra seminarier som berör kulturekonomi och -politik är bland annat Kultur & Näringsliv som arrangerar ett seminarium under den lite provocerande rubriken “Varför har kulturen så lågt marknadsvärde?” med utgångspunkt i varför sportklubbar har så mycket lättare att engagera sponsorer än kulturorganisationer. Fackförbundet DIK arrangerar även flera intressanta seminarier, exempelvis om digitalisering av kulturarvet och om humanisters jobbmöjligheter.

Region Skåne och VG-regionen arrangerar tillsammans ett seminarium om samverkan mellan stat och regioner på kulturområdet, utgångspunkt i samverkansmodellen. Vetenskapsrådets seminarier under rubriken “SAMspråk i Almedalen” innehåller ett seminarium om “Kulturpolitikens utmaningar”.Ytterligare evenemang handlar om Cultural Planning, ”Sveriges schysstaste konstinstitution” 2011 som presenteras av Projekt Reko och debatt om det digitala samhället där Netopia är värd. Sveriges Radio med medieormen arrangerar även ett seminarium om morgondagens journalistik och vad det innebär för demokratin.

***

Uppdateringar:

Kommentera
10 juni 2011 under Noterat | kommentera

Internationella utblickar om KKN-strategier

red red

I senaste nyhetsbrevet från Sveriges utsända kulturråd fokuserar all rapportering på de kulturella och kreativa näringarna. Sverige har kulturråd i Belgrad, Berlin, Bryssel, London, Moskva, Paris, Peking och Washington och för samtliga länder görs en genomgång för hur de kulturella och kreativa näringarna är organiserade och en beskrivning av satsningar som görs på området.

För att lyfta fram några av de mer intressanta exemplen. I Frankrike är IFCIC en viktigt aktör, 49% statlig och 51% ägd av 20 större banker, som ger lånegarantier till banker som ger lån till kulturföretag och hjälper bankerna att göra riskbedömningar. I Tyskland där kulturpolitiken enligt lag är de olika förbundens ansvarsområde har det tagits ett politiskt initiativ från centralt håll att satsa på KKN som startade 2007. I Berlin, kulturcentrum i Tyskland, har de regionala satsningarna framför allt riktats mot mediasektorn som i stor utsträckning kopplats till att bygga fysiska platser för sektorn.

I USA finns det inte någon nationell politik för KKN men flera enskilda stater gör satsningar, definitionerna av vad som tillhör sektorn ser dock väldigt olika ut. Satsningar hamnar framför allt om inkubatorer. Även i Kina lyfts KKN fram som en viktig sektor för landets framtida utveckling, både nationellt och regionalt, framför allt spel på internet, nya medier och reklam har en hög tillväxt.

Läs hela nyhetsbrevet för internationell inspiration om de kulturella och kreativa näringarna

Kommentera