Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
1 mars 2011 under Noterat | kommentera

Reklam och barnkultur

Tobias Tobias

SVT Kulturnyheterna stormade in i mitt trötta tillstånd och min tidspressade dag i morse. De ville ha kommentarer på — vad det verkar — den ökade andelen reklam i barnkultur. Stockholms nya tonårsbibliotek TioTretton i Kulturhuset (vilket vi skrev om häromveckan) föranledde inslaget.

Jag resonerade fram och tillbaka under vårt samtal, men intervjuklippen med mig fokuserade på att polarisera — och jag fick rollen som den som säger nej till all reklam i alla kultursammanhang. Men det är förstås inte så enkelt. Det är ju inte så att barnen lever i en reklamfri bubbla idag, som det var när jag växte upp i ”DDR-Sverige”.

Hur finansieras alla de gratis mobilspel? Via reklam förstås. Dessutom finns alla reklampausar på tv och produktplaceringen i filmer. Det här, tycker jag mig se, har medfört att vi har en annan toleransnivå för påverkansbudskap idag än för 10-20 år sedan.

Hur farligt är det? Det är faktiskt alltför lätt och ensidigt — återigen apropå de uttalanden som valdes ut från mig — att hävda att all reklam är farlig. För det första pekar forskning på att barn inte är försvarslösa mot reklam och annan påverkan. De har sin egen vilja. Barn går inte på vad som helst. Trots att Karl-Alfred länge var en populär tecknad figur så började varken jag eller andra barn att käka spenat.

En avhandling från Uppsala universitet av Carina Fast (2007) visar också att populärkultur och reklam bidrar till att lära barn att läsa och skriva. Kommersiell barnkultur och reklam är ofta bättre anpassad för barns smak och behov än den finkultur som vuxna försöker trycka på dem.

Men det är en annan sak att det innebär en stor rabatt på att sponsra offentligt finansierade verksamheter. Huvuddelen är ju redan betald av skattebetalarna. Därför kan inte ett varumärke eller en produkt få ta över i en sådan verksamhet.

Om miljön ska vara helt fri från att köpa sig utrymme är egentligen upp till oss via politikerna, men det valet kommer ske på bekostnad av en mindre kulturbudget efter sponsringspengarna och rabatterna såklart ger ett extra utrymme för olika kulturverksamheter. Är det önskvärt? Att kunna sätta upp skyltar ”reklamfri miljö” på samma sätt ”djurfritt” eller ”rökfritt”? Jag är inte säker om man bara lyckas balansera på ett vettigt sätt. Men var gränsen går kräver fortsatt diskussion.

Hur det står till med Kulturhusets nya tonårsverksamhet har jag faktiskt ingen aning om. Men Katti Hoflin mejlar att de inte är sponsrade av Apple (eller andra antar jag), utan bara fått bra pris.

Lämna en kommentar

Viss HTML kan användas