Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
21 februari 2011 under Noterat | 2 kommentarer

Jakten på siffran

Tobias Tobias

Kraften i siffran är slående. Varför vill vi ha den? Oavsett hur komplex och omfattande en bakomliggande diskussion är, så betyder den så lite i förhållande till när siffran läggs fram och allt fokus riktas mot den.

Paradoxalt nog verkar fallet vara så ännu mer för kulturekonomer. I andra sektorer är siffervanan ofta större och siffrorna blir till arbetsredskap, inte sanningar.

Nu har jag ihop med medarbetare filat fram ytterligare en siffra. Plus och minus hit och dit med ett dussintals antaganden bakom. Nedsvarvade till ett tal. Matematik som konstart.

Men jag är ju också — inte minst — en ordets man, så jag tampas med min farhåga om att siffran trots att den är inbäddad i en 80-sidig utredning kommer bli vad diskuteras mest och kanske till och med enbart. Det får mig att fundera på ansvar och tidigare siffror som jag varit med och släppt. Jag funderar på varför jag ändå tar fram de där siffrorna. Jag hittar en förklaring i att om inte jag som analytiker gör det, och försöka gör det på ett ansvarsfullt sätt, så gör någon annan det som har haft ännu mindre tid på sig och kanske mindre kunskap i ämnet. För ibland skriker politiker media och andra efter siffror. Då nöjer de sig inte förrän de fått några, från något håll. Beslut behöver ju ibland fattas. Bättre då att försöka bidra med lite underlag inför dem.

Ibland fyller siffror också ett tomrum som ger dem stort utrymme. Låt mig illustrera: Bland mina beräkningar som satt sig hårdast märks uppgifterna om upplevelseindustrin, de som säger nästan 5 procent av BNP och 280.000 sysselsatta. Ibland brukar låtskrivare säga att låten får sitt eget liv, utom kontroll för låtskrivaren. På så sätt känns det med de här siffrorna också. Inte så att de är felaktiga. Jag och min gamle vän, som därefter fick jobb på Bains researchavdelning och nu är chef där, slet rätt hårt med de här för åtta år trots att uppdraget egentligen var litet (under upphandlingstaket så förstår ni som förstår). Det var vi som gjorde uppdraget stort — så behöver man ju göra ibland, inte minst när man sätter igång en karriär eller ett företag.

Men siffrorna måste förstås bedömas som alla andra uträkningar: i sitt sammanhang. Hur säkra är dem? Vilken definition och avgränsning ligger bakom? I vems intresse plockas statistiken fram och vad innebär det?

Tydligt blir detta med tanke på att upplevelseindustrin ofta översätts till kulturella och kreativa näringar, men medan upplevelseindustrin inkluderade besöksnäring i sin definition så gör kulturella och kreativa näringar sällan det. Och besöksnäringen stod för nästan hälften av den där BNP-siffran! Men siffrorna fortsätter alltså leva kvar, trots att de blir helt felaktiga när de sätts på det nya begreppet.

Betydelsen av avgränsning förstår alla som arbetar med siffror, och förhoppningsvis även sådana som ska kommunicera dem. Ändå är det märkligt att inget nationellt initiativ har slutförts för att för att komma med nya siffror på kulturella och kreativa näringar. I stället verkar det bara funderas vidare på hur man kan definiera och mäta.

Men när det skriks efter siffror och felaktiga sådana används är det bättre att ta fram något nytt som åtminstone för diskussionen vidare. Detta är också en form av att ta ansvar.

En kommentar
  1. kjell skriver:

    Tobias, -prata om ”Kafkavarning” :)

  1. By Kulturekonomi | Pengar, siffror och kvalitet on oktober 22, 2013 at 22 oktober 2013

    […] har tidigare skrivit om ”jakten på siffran” som han känner sig lite kluven inför. Kluvenheten kommer av att så stor vikt läggs vid […]

Lämna en kommentar

Viss HTML kan användas